”Det är snarare en demokratisk säkerhetsventil”

Eskil Rönér, förbundsordförande på Svenska Hamnarbetarförbundet, replikerar här Joakim Ärlunds (vd på Sveriges Hamnar) debattartikel om hamnstrejken i Göteborg i Sjöfartstidningen 2016-11-17.

Relaterade artiklar

Hamnarbetarförbundet har i alla år förnekats möjligheten att teckna kollektivavtal med Sveriges Hamnar, vilket resulterar i att våra medlemmar inte omfattas av fredsplikt. Detta är den lucka i lagen som VDn på Sveriges Hamnar skriver om i sitt debattinlägg. Den sedan 1920-talet gällande ordningen ”Svenska modellen” innehåller ingen lucka. Det är snarare en demokratisk säkerhetsventil. Att arbetsgivarsidan väljer att stänga ute Hamnarbetarförbundet som idag är stuveribranschens största fackförbund och organiserar en överväldigande majoritet av hamnarbetarna i ett antal av landets viktigaste hamnar (exempelvis Göteborg), gör ju att konsekvenserna av detta val kan uppfattas som oproportionerligt stora.

Under alla de år jag varit aktiv i förbundet så har samma erbjudande legat på bordet: Hamnarbetarförbundet accepterar att, tillsammans med Transport, skriva under stuveribranschens gällande centrala avtal som fullvärdig avtalspart. Ett trepartsavtal (likt t.ex. lärarkårens) med alla de skyldigheter och rättigheter som därmed följer.

Situationen på APM Terminals i Göteborg bottnar dock i bolagets egen personalpolitik och i sex avgörande lokala sakfrågor. Frågor som kan och borde lösas akut utan att trampa någon annan arbetstagarpart på tårna. Kraven från avdelningen gentemot APMT är enkla: Återgå till det förhållande som varit lokalt under många år. Ett förhållande med en väl fungerande förhandlingsordning, där lagar och regler efterlevts. En situation där avdelningens valda och utbildade skyddsombud erkänts av arbetsgivaren och arbetat tillsammans med Transports för att bidra till en säker arbetsmiljö på arbetsplatsen, ett upplägg som fungerat väl i 40 års tid.
Förhållandet mellan de kollektivanställda, deras fackliga organisationer och företaget har i många år varit förhållandevis gott. Hamnar är, som många känner till, speciella arbetsplatser. Företag som driver hamnverksamhet har med åren lärt sig att lyssna på de anställda och på så sett hittat de för kunderna bästa lösningarna. Olika typer av arbetsgrupper och förhandlingar leder nästan uteslutande fram till pragmatiska lösningar som alla kan leva med. För att detta ska vara möjligt krävs att företaget inte försöker blanda sig i arbetstagarnas organisationer. Fackliga företrädare väljs av medlemmarna, inte av företaget. När företaget försöker styra över de demokratiska processerna kan det inte gå annat än snett.

Företagsledningen har under ett drygt års tid fört en allt igenom fackfientlig personalpolitik. Man har raderat ut tjänstemännens lokala fackklubb och kraftigt försämrat för ledarna och de kollektivanställda. Påtryckningar som varit snubblande nära både individ- och föreningsrättskränkning har använts för att nå sitt mål. Så sent som idag meddelade man muntligen att man tänker dra in avdelningsordförandens sedan 4 år överenskomna fackliga tid. De har till och med tänkt sig att dra in den retroaktivt.

De anställda på APM Terminals vill inget annat än att få tillbaka den arbetsro som rått under många år. En arbetsro där fackliga rättigheter respekteras. En arbetsro där överenskommelser och lagar respekteras. En arbetsro som gagnar verksamheten och dess kunder.

Utan ett kollektivavtal mellan parterna måste man i Göteborgs containerterminal på kort sikt återvinna den moraliska fredsplikt som följer av att man förhåller sig välvillig mot varandra och hittar pragmatiska lösningar.

Eskil Rönér, förbundsordförande, Svenska Hamnarbetarförbundet

 

Synpunkter på debattartikeln? Skriv gärna en kommentar, men tänk på att vi som vanligt läser igenom och granskar alla inlägg varför det kan ske en viss fördröjning från det att du kommenterar tills det att kommentaren publiceras. Läs gärna också våra regler för kommentering


Lämna en kommentar på "”Det är snarare en demokratisk säkerhetsventil”"

Hittills finns det 5 kommentarer. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!

  • Rolf B Bertilson Svara

    Det här en komplicerad fråga som funnits i svenska hamnar sedan 70-talet. Transport ville bilda storavdelningar men som inte gillades av bl a norrländska stuveriarbetare. Då bröt sig vissa hamnars stuveriarbetare ut från Transport och Hamnarbetarförbundet bildades. Dess första ordförande var en rekorderlig karl från Örnsköldsvik.
    Men, eftersom tanken med storavdelningar sedan länge inte finns kvar i hamnarna borde de två närvarande grupperingar komma sams så att det blir en förening = ett förbund.
    Samtidigt kan jag tycka att efter så lång tid som hamnarbetarförbundet funnits så borde man få rätten att teckna eget avtal. transport har ju aldrig varit utvecklingen i svenska hamnar, även om man samtidigt förlorat arbetsinsatser. Hamnarbetarförbundet torde ha samma inställning.
    Men, mellan raderna kan jag läsa att nya bolag som dyker upp i svenska hamnar inte helt förstår den svenska arbetsmarknaden. Den inrotade svenska arbetsmarknaden – men som gynnat landet mer än att den kostat landet. Alltså, man kommer längst i alla avseenden om alla inblandades talan hörs. Är det så i ATM-terminalen i Göteborg? Om inte- dags att lyssna! Dags att börja om och göra rätt. Hela svenska industrin är beroende av att en hamn som Göteborg fungerar- oavsett operatör!
    .

  • Henrik Svara

    Märkligt att just stuveriarbetarna, som enskild grupp i värdekedjan, ska ha bättre avtal och villkor än andra. Under mina år som anställd på ett serviceföretag med Göteborgs Hamn som arbetsområde så har stuveriarbetarna, inte minst vid jämförelse med andra, utländska hamnar, framstått som närmast ovilliga att samarbeta. Att inkräkta på deras arbetstid är tabu.

    En tämligen egoistisk och bortskämd liten grupp som saknar oförmåga att förstå andras behov. Mina tankar går till små enmansåkerier som knappt får det att gå ihop och som drabbas ytterligare av stuveriarbetarnas strejkande.

    • Beata O Svara
      @Henrik:

      Så du menar att om en har det bra, så ska en sluta kämpa för att i fortsättningen ha det bra. Ska hamnarbetare ha dåligt samvete och gå med på sämre villkor för att andra har det sämre?

      Fattar ej din logik riktigt. Kan du utveckla?

  • Stefan Karlsson Svara

    Man får nog betrakta det som oansvarigt av Sveriges Hamnar att inte teckna ett trepartsavtal med Hamnarbetarförbundet och Transport med dess rätt och skyldigheter. Huvudansvaret ligger trots allt hos APM terminals ledning som på ett enkelt sätt kan nå en nöjbar lösning genom att återgå till den förhandlingsordning som fungerat under många år och som bidragit till stabilitet och utveckling i branschen.

  • Anonym Svara

    Mycket bra skriven artikel.
    Bra beskrivning över situationen som råder i APM..
    Problemet är som på många andra arbetsplatser där chefen/cheferna inte vill lyssna på sina medarbetare,fast individerna har bra idéer som kan gynna både företagen och anställda..
    Håller tummarna att det löser sig med kort varsel…