I det andra avsnittet av Sjöfartsbloggens egen podd, Fartygspodden, går vi igenom säsongerna i Sveriges största kryssningshamnar. Störst är utan tvekan Stockholms Hamnar som får 270 anlöp i år, en ökning med 30 procent mot 230 förra året. Imponerande!

Fartygspodden har analyserat siffran lite mer. De 270 anlöpen görs av 68 olika fartyg där den enskilt absolut flitigaste besökaren är tyska AIDAmar med hela 20 anlöp. God tvåa blir italienska Costa Mediterranea från Costa Cruises med sina 13 anlöp där de flesta dessutom är turnarounds.

Bifoga bild

Kommentera

Som vi har längtat, som ni har väntat. Nu är dagen äntligen här, onsdagen den 29 mars 2017, dagen då Fartygspodden glider av den digitala stapelbädden så att det glittrande vattnet bryts av radiovågor innehållande allt om fartyg och lite till. Vackert!

Fartygspodden är en podd som helt enkelt kommer att handla om fartyg. Vi två som gör den, Christopher Kullenberg Rothvall från Göteborg och Patrik Lejnell från Stockholm, är båda obotliga fartygsälskare med passion för framförallt passagerartrafik. Under varannan vecka framöver kommer vi att skilda våra tankar om olika fartyg, berätta om intressanta fartygsnyheter, spekulera kring rederiers kommande drag i den stenhårda konkurrensen på sjön, göra trendspaningar, snacka om olika fartygsöden och självklart om upplevelserna man har ombord som passagerare.

I det första avsnittet av podden diskuterar vi färgsättning på färjor och kryssningsfartyg där det blir allt vanligare med seriefigurer istället för det så klassiska vitmålade skrovet. Vi ska också prata om den senaste tekniken ombord som man möts av som passagerare på kryssningsfartyg. Och självklart ska vi presentera oss lite mer, varför vi gör podden och varför vi är så intresserade av fartyg. Dessutom blir det en intervju med mannen som driver en av världens mest älskade fartygssajter, en sida som dessutom fyller 20 år i år!

Välkomna ombord!

Lyssna på podden här: Fartygspodden

PS! Stay tuned genom att gilla oss på Facebook!

Bifoga bild

Kommentera

Den efterlängtade våren är här och kryssningssäsongen 2016 i norra Europa är bara dagar bort. Bergen i Norge har redan haft sina första anlöp och i Oslo kommer det första fartyget, Braemar, den 7 april. I Göteborg börjar säsongen den 26 april med besök av AIDAluna.

Men det är en ovanligt tunn säsong som väntar i Göteborg, bara 34 anlöp är inbokade. Det är ett tapp med över 30 procent på ett år och med över hälften sedan rekordåret 2014 då Göteborg hade 74 anlöp. Man får leta tillbaka till 2009 för att hamna på samma nivå, ett år som var lite av startskottet för det enorma uppsving som Göteborgs hamn haft inom kryssningssegmentet under de senaste åren. Att det blev färre anlöp i fjol jämfört med rekordåret 2014 ville man gärna se som ett tillfälligt hack. Men mot bakgrunden av årets siffror är det svårt att tro något annat än att de gyllene åren med allt fler anlöp för varje år nu är över. Och givetvis undrar man varför det blivit så här.

Göteborgs hamn har arbetat hårt och framgångsrikt under de senaste tio åren i stort sett med att marknadsföra Göteborg som kryssningsdestination. Stora internationella rederier som Royal Caribbean, Princess Cruises, MSC och Cunard har gjort regelbundna besök i staden, men nu är flera av dem borta. Tittar man igenom årets lista är nästan hälften av anlöpen från tyska rederier med AIDA Cruises i spetsen.

På Göteborgs hamn har man självklart sett utvecklingen och har också flera tänkbara förklaringar till varför det blivit som det blivit. En förklaring är en kraftigt ökad konkurrens från danska hamnar som också har en konkurrensfördel eftersom rederierna slipper betala farledsavgifter där vilket de måste i Sverige. Tre stora danska konkurrenter till Göteborg är Århus som gått från 11 anlöp under 2014 till 30 i år, Aalborg som gjort en liknande resa från ett tiotal anlöp per år till 15 under 2015 och 20 i år, samt Skagen som just nu håller på att resa sig ordentligt. De har haft ett tiotal anlöp av mestadels mindre fartyg under de senaste åren, men ligger på 16 anlöp i år där runt hälften av fartygen är över 200 meter. Förklaringen är att staden byggt en helt ny kryssningskaj på 250 meter lagom till förra säsongen, en satsning som man hoppas ska resultera i så många som 40 anlöp årligen inom loppet av fem år.

Ett annat skäl till att Göteborg backar är att staden inte är en förstahamn när rederierna planerar sina rutter, utan en så kallad kompletterande hamn. Huvudstäderna planeras alltid in först, sedan väljs de kompletterande hamnarna ut i nästa steg och där vill rederierna försöka variera sig från år till år.

Eftersom fartygen generellt blir allt större kan det ibland vara mer rättvisande att titta på det totala antalet passagerare som kryssarna tar med sig till Göteborg för att få en bild av de ekonomiska konsekvenserna av tappet för staden. De 74 anlöpen under rekordåret 2014 förde med sig 108 000 passagerare totalt. Men trots det kraftiga tappet med hela 24 anlöp till år 2015 så kom ändå 95 000 passagerare det året just på grund av att fartygen var mycket större. Till årets säsong blir det däremot smärtsammare eftersom de 34 anlöpen beräknas föra med sig cirka 60 000 passagerare, vilket är ett tapp med 36 procent. Det betyder att hamnen tappar ungefär lika mycket i anlöp som i passagerare i år procentuellt sett.

Men hamnen vägrar att ge upp kampen mot danskarna om kryssningspassagerarna. Inför kommande år fortsätter Göteborgs hamn med marknadsföringen mot rederierna tillsammans med Göteborg & Co. Och inför 2017 ser det något ljusare ut med 38 inbokade inlöp hittills, en siffra som med stor sannolikhet kommer att öka eftersom en del rederier spikar sina rutter senare än andra.

Själva säsongen då sett ur en sjöfartsnörds ögon. Jo vars, inte så illa pinkat ändå. Trots det otroliga tappet så är det 18 olika fartyg som gör de 34 anlöpen. Det kan jämföras med förra året då Göteborg satte nytt rekord sett till antalet olika kryssningsfartyg i staden med 25 stycken. Dessutom har sju av fartygen som kommer i år aldrig varit i Göteborg tidigare. Det handlar om nybyggena Koningsdam och Mein Schiff 5, lyxiga Marina som dock besökt Lysekil tidigare, Zuiderdam som även är flitigaste besökaren i staden med sina sex anlöp samt om AIDAaura och AIDAvita som kommer istället för trotjänaren AIDAcara som blivit omdirigerad till Medelhavet och Kanarieöarna i sommar. Största fartyget i år blir Holland America Lines nybygge Koningsdam med sina 297 meter och 99 500 gross ton. Hon beräknas att levereras från varvet utanför Venedig under den 31 mars 2016.

Årets säsong i Göteborg:

Zuiderdam, 6 anlöp (ny)

AIDAluna, 4 anlöp

AIDAdiva, 4 anlöp

AIDAaura, 3 anlöp (ny)

AIDAvita, 2 anlöp (ny)

Koningsdam, 2 anlöp (ny)

Marina, 2 anlöp (ny)

Astor, 1 anlöp

Saga Pearl II, 1 anlöp

Gann, 1 anlöp

Ocean Dream, 1 anlöp

Crystal Symphony, 1 anlöp (ny)

Europa, 1 anlöp

Mein Schiff 5, 1 anlöp (ny)

Silver Wind, 1 anlöp

MSC Opera, 1 anlöp

Mein Schiff 4, 1 anlöp

Arcadia, 1 anlöp

I dag tisdag den 25 augusti 2015 gör det 42 år gamla fartyget Stena Scanrail sin sista tur mellan Göteborg och Frederikshamn. Sedan väntar nya äventyr på Marmarasjön i Turkiet. Sjöfartsbloggen följde med Scanrail på en av de sista turerna. Där mötte vi befälhavaren Lennarth Gustafsson som blir den sista svenska kaptenen ombord, en man som går i pension tillsammans med fartyget.

Bifoga bild

Kommentera

År 2014 var ett fantastiskt rekordår för kryssningsturismen i Göteborg. Totalt gjordes 73 anlöp i hamnen, tio fler jämfört med rekordåret 2012. Fartygen förde med sig 110 000 turister, människor som enligt beräkningar spenderat 60 miljoner kronor. Det i sin tur gör att Göteborg nu är den andra största kryssningsdestinationen i Sverige efter Stockholm. Och utvecklingen har gått ruskigt fort. År 2000 gjordes bara nio anlöp i Göteborg, vilket innebar 3 400 kryssningsturister.

Inför år 2015 ser volymerna ut att minska en aning jämfört med 2014. Totalt är 59 anlöp inplanerade enligt hamnens anlöpslista. Det innebär att omkring 100 000 kryssningsturister väntas. Men trots att det inte blir något nytt volymrekord så blir det ändå ett rekordår. Under 2015 kommer de 59 anlöpen att göras av 25 olika fartyg. Inte någon gång har så många olika kryssningsfartyg kommit till Göteborg som under år 2015. De 73 anlöpen under 2014 gjordes av 21 olika fartyg. Under mellanåret 2013 gjorde 13 fartyg totalt 35 anlöp och under det tidigare rekordåret 2012 gjordes de 63 anlöpen av 22 olika fartyg. Inte ens om man räknar med de sju extra anlöpen på grund av lotsstrejken i Oslo under sommaren 2012 så slås siffran för 2015. Bara två av de extra anlöpen var fartyg som var nya för året (MSC Opera och Costa Fortuna).

Den som inte är speciellt intresserad av kryssningstrafik har säkert slutat läsa för länge sen nu, så därför kan vi lika gärna fortsätta nörderiet. En annan smärre revolution för 2015 är listan över de fartyg med flest besök i Göteborg under året. Tidigare år har alltid AIDAcara och Funchal legat i topp, men i år ligger AIDAluna där istället med elva besök. Efter de två redan nämnda stammisarna kommer ett av årets premiäranlöp, nybyggda Regal Princess som gör sex besök. Hon är syster till Royal Princess som imponerade på många Göteborgare under sina besök under fjolåret. Även hon gör ett anlöp i Göteborg under 2015.

Det som gör säsongen 2015 riktigt rolig är att hela tio av fartygen som kommer aldrig varit i Göteborg tidigare. Förutom Regal Princess så kommer Empress två gånger, Costa gör sitt första ordinarie besök i Göteborg någonsin genom Costa Favolosa som tittar in den 21 maj som ett stopp på en repositioneringskryssning. Vidare har vi de båda lite mindre fartygen Island Sky och Le Soleal där den sistnämnda byggdes under 2013. RCCL kommer tillbaka med ett besök, denna gång med Serenade of the Seas som bytt rutt till våra farvatten. Det innebär att tre av de fyra systrarna i Radiance-klassen varit i Göteborg.

MSC överraskar också genom att låta MSC Sinfonia besöka Göteborg för första gången. Och så kommer tyska Mein Schiff 1 som aldrig varit i Göteborg tidigare till skillnad mot systern Mein Schiff 2 som varit här ett par gånger. En av höjdpunkterna blir självklart nybyggda Mein Schiff 4 som kommer den 9 september. Och ett annat tyskt anlöp som är riktigt kul är AIDAdiva som kommer mellan den 9-10 maj. Det är det sista av de sju fartygen i Sphinx-klassen som ännu inte varit i Göteborg.

Sedan måste ju nämnas att säsongens största och absolut vackraste kronjuvel blir Queen Mary 2 som kommer den 16 september. Självklart blir även det en höjdare även om hon varit i stan en gång tidigare.

De 25 kryssarna som besöker Göteborg 2015:

Alla fartyg med en * gör sina premiäranlöp i Göteborg under 2015.

AIDAluna, 11 anlöp

Funchal, 8 anlöp

AIDAcara, 7 anlöp

Regal Princess*, 6 anlöp

Eurodam, 3 anlöp

Artania, 2 anlöp

Empress*, 2 anlöp

Europa, 2 anlöp

Horizon, 2 anlöp

AIDAdiva*, 1 anlöp

Astor, 1 anlöp

Aurora, 1 anlöp

Balmoral, 1 anlöp

Costa Favolosa*, 1 anlöp

Europa 2, 1 anlöp

Island Sky*, 1 anlöp

Le Soleal*, 1 anlöp

Mein Schiff 1*, 1 anlöp

Mein Schiff 4*, 1 anlöp

Berlin, 1 anlöp

MSC Orchestra, 1 anlöp

MSC Sinfonia*, 1 anlöp

Queen Mary 2, 1 anlöp

Royal Princess, 1 anlöp

Serenade of the Seas*, 1 anlöp

Bifoga bild

Kommentera

• 

  Elinor Näslund 5 år sedan Svara

  Underbart! Även om kryssningsfartyg inte ligger i topp gällande mitt nörderi så är det ju några godingar man bara inte får missa 🙂

Varje tisdag är det samma sak. Någon stannar till med bilen i Tångudden, en annan tar en promenad utmed Nya Varvet och en tredje tar sig hela vägen upp på Älvsborgsbron, alla för att få en skymt av världens största fartyg. Just så var det i tisdags när Merete Maersk kom till Göteborg.

Det handlar givetvis om Maersks imponerande giganter i Triple-E-klassen, fartyg som nu under nästan exakt ett års tid har anlöpt Skandiahamnen. I början var det bara någon enstaka tisdag eftersom det bara fanns några få färdigbyggda fartyg, men nu när 12 av de 20 beställda fartygen är i trafik kommer de nästan varje vecka.

Och det är inte konstigt att intresset är stort. En gigantisk PR-maskin från det danska rederiet såg till att silhuetten av det blågula fartyget hamrades in hos folk genom visningar i Köpenhamn, flashiga webbsidor och dokumentärfilmer. Men nu, bara ett år senare, går det inte att leva på gamla meriter längre. I november tas gigantkronan över av en ny, betydligt mer ljusskygg skapelse. Det handlar om det kinesiska rederiet China Shipping Container Line, CSCL, som tar leverans av nybygget CSCL Globe som är en meter längre, visserligen fyra decimeter smalare men som tar 730 fler standardcontainrar (TEU) jämfört med Maerskmonstren.

CSCL Globe är den första av totalt fem systrar som byggs av det sydkoreanska varvet Hyundai Heavy Industries, de övriga fyra är CSCL Pacific Ocean, CSCL Atlantic Ocean, CSCL Indian Ocean och CSCL Arctic Ocean. Hittills har uppmärksamheten kring dessa fartyg var ytterst sparsam och frågan är hur många som fortsatt kommer leva i en världsbild där Maersk är rederiet som regerar på världshaven med 20 av världens största fartyg. Frågan därefter blir dock hur länge CSCL får inneha detta megalomaniska rekord innan nästa bjässe kommer. MSC ska ha gjort beställningar på fartyg i liknande storlek som CSCL. Och det sägs ju att det sitter många med drömmar om att spräcka gränsen på 20 000 TEU.

För övrigt så kommer CSCL Globe till Europa på sin första resa, bland annat till Zeebrugge och Hamburg i december och januari.

Bifoga bild

Kommentera

• 

  Anonym 2 år sedan Svara

  Hur snabbt åker den. MWH en glad 13 åring

• 

  Anonym 4 år sedan Svara

  Hur snabbt färdas den

• 

  Ingvar Bergman 5 år sedan Svara

  Svar till Anonym och bulklaster i containers:… En container kan lasta ca 30 tons ‘payload’ dvs exkl taran som är ca 2-3 tons (om 20 eller 40ft) Teoretiskt skulle en E-båt på 18000teu och en dödvikt på runt 200.000 tons kunna lasta ca 6000 teu. Det blir dock ingen behaglig resa, med korta och snabba rullperioder. Obalansen i asien-trafiken är ett stort bekymmer för linjeredarna, som måste skeppa 1000-tals tomburkar i östgående riktning. De erfarna exportörerna/speditörerna vet naturligtvis detta och pressar frakten på sin östgående betalande last ‘in absurdum’ Så det är inte bara dåligt betalt i den stora västgående riktningen pga överkapacitet – utan redarna kan inte kompensera sig med högre östgående fraktrater.
  Det pågår studier om vilka typer av last som skulle kunna skeppas östgående. Sågade trävaror har skeppats i 20 år i 40ft:are med gott resultat. Nästa möjliga typ av last är bilar – nya bilar i 40ft – två mercor eller BMW i varje container – skulle vara en utmärkt returlast och det förvånar mig att man inte redan varit och naggat på biltransportfartygens last. Många FE-Carriers (alla japanerna) skulle ju få in-door konkurrans förstås, men det finns ju flera som inte också har biltransporter i organisationen.

• 

  Ingvar Bergman 5 år sedan Svara

  Anonym: Sant. Se bara på reeferflottan, där containern slagit ut mycket tonnage (och då menar jag inte kyllast exportörernas egna containerfartyg). Det är stor obalans i framförallt
  Far East traden, och sågade trävaror går t ex i containers till mycket lägre rater än bulkraterna.
  Jakten att finna last för ca 6 miljoner TEU som tompositioneras varje år pågår och nästa målgrupp kan vara bilfartygen, där man kan stuva två ‘Mercor’ i 1x40ft och få kanske USD 800/1000 i/o att köra en tomburk .

• 

  Ingvar Bergman 5 år sedan Svara

  …. och om ett halvår eller så kommer UASC med ett par som är några hundra TEU större och kapplöpningen om vem som kan visa upp det största fartyget fortsätter. Gemensamt för alla inkl Maersk är, att den påstått lägre slotkostnad per container som ligger till grund för beslutet att bygga dessa havens vidunder är felaktig. Det finns inte last nog för att fylla dem och då stämmer inte kalkylen och det kan bli ett dyrt uppvaknande.

• 

  Anonym 5 år sedan Svara

  @Ingvar Bergman:

  Blir frakten per burk tillräkligt låg så finns det nog last. Men det slår ju ut all annan sjöfart om allt skall gå i plåtburkar. Tänker på tex skogsprodukter och bulkvaror som idag går i andra typer av fartyg.

• 

  Anonym 5 år sedan Svara

  @Anonym:

  Nja, tveksamt att bulkvaror lastas över i boxar. Har svårt att tro att smala långa containerfartyg klarar av välfyllda containrar med t.ex. malm, stålkulor, gödsel osv.
  Containerfartygen är designade för att flytta luft (tomrummet i containern). Finns det inget tomrum så blir dödvikten för stor och man kan inte ta alla boxar.

• 

  TheHC72 5 år sedan Svara

  @Ingvar Bergman:

  Om jag minns helt rätt var de sista stora fartygen som byggde på Odense Varvet helt enkelt baserat på felaktiga grunder. Marknadsavdelningen hade frågat Asien vad deras prognos för Export till Europa skulle vara. Sedan frågade man Europa vad deras Import skulle ligga på.

  Enkel matematik kan tyckas, men de slog ihop siffrorna och fick en dubbelt så stor siffra. Därav hoppet från 10,000 TEU till 17,000 TEU och sedemera E-klassen när man väl gjort fel en gång kan man lika gärna fortsätta på sin nya strategi.

  Källa till ovan: CFO på Odense Shipyard

• 

  Anonym 5 år sedan Svara

  Rekordet gäller för världens största container fartyg. Tankfartygen i TI klassen samt ”Pieter schelte” är större fartyg.

• 

  Christopher Kullenberg Rothvall 5 år sedan Svara

  @Anonym:

  Pieter Schelte är inte färdig ännu och av fartygen i TI-klassen är bara ett kvar i trafik, TI Europe. Och visst är de större mätt i GT och DWT, men Maerskarna är längre.

Tusentals människor utmed flodens stränder. Majoriteten med någon typ av kamera i handen. En del kör med mobilen, andra fotar med surfplattor. Ytterligare en stor mängd har tagit chansen att lufta hela sin fotoutrustning, från stativ till dubbla kamerahus med vidvinkel och teleobjektiv. Det till en allt mer tilltagande lukt av nymålad färg i kombination med avgaserna från fartygsmotorer. 

Scenen är hämtad från den drygt 35 000 invånare stora staden Papenburg i nordvästra Tyskland under måndagseftermiddagen den 22 september. Det var dagen då det största kryssningsfartyget som någonsin byggts i Tyskland lämnade varvet Meyer Werft för sin första resa mot det öppna havet. Det hela handlar om Quantum of the Seas, det första av tre fartyg i den senaste fartygsklassen som Royal Caribbean International tagit fram.

Hon är inte störst i flottan, men marknadsförs ändå kort och gott med ett WOW. Och det kan man nog hålla med om. Bara några av alla grejer ombord är en skydivingsimulator, en utsiktskorg som tar passagerarna nästa hundra meter upp över vattenytan, radiostyrda bilar, virtuella balkonger i insideshytterna och så en smått revolutionerande bandbredd. Enligt rederiet har Quantum of the Seas mer uppkopplingskapacitet för passagerarna än alla kryssningsfartyg i världen tillsammans. En uppkopplad semester med andra ord, kanske istället för en avkopplad.

Quantum of the Seas skulle egentligen ha lämnat varvet i Papenburg redan under söndagsmorgonen. Men kraftiga vindbyar och problem med vattenflödet i floden gjorde att Emsüberführung, som processen kallas på tyska när ett nybyggt fartyg lämnar varvet för att dras ut baklänges till Nordsjön, blev framskjuten. Men trots osäkerheten gällande tiden lyckades tyskarna mobilisera ordentligt när det sedan blev dags under måndagseftermiddagen. Tusentals människor följde dramat när fartyget drogs ut genom den lilla slussen vid varvet där fartyget bara hade knappt 1,5 meter tillgodo på båda sidorna.

Publiktrycket gjorde att polisen fick dirigera förbi trafiken för att stoppa de värsta parkeringssyndarna. Längs flera kilometer av landsvägen hade rödvita avspärrningsband satts upp för att undvika spontanparkering. Därför fick undertecknad gå i tre kilometer för att komma fram till varvsområdet. De med lite mer überführungsrutin hade självklart satsat på att fixa en cykel. På båda sidor utmed stora delar av den drygt fem mil långa flodsträckan går nämligen perfekta gång- och cykelbanor. Vägen kallas dessutom för kreuzfahrtweg där det på flera ställen finns ett 30-tal stålskyltar med information om kryssningsfartyg som byggts vid varvet i Papenburg. 

Och varken cykla eller att gå är något större problem om man vill följa ett fartyg som lämnar Papenburg. Quantum of the Seas gjorde resan backandes i omkring en knops fart. Många promenerade med fartyget på det gräsbeklädda översvämningsskyddet under de första kilometrarna från Papenburg. Besättning och varvsarbetare vinkade glatt tillbaka till tonerna av Time to say goodbye och till tyska folksånger.

Inte ens mörkret hade någon inverkan på tyskarnas entusiasm för fartyget. I den lilla staden Weener där en järnvägsbro fick lyftas bort inför passagen, hade folk stått i flera timmar och väntat på fartyget. Därför var glädjen snudd på euforisk när ljuset syntes för första gången.

När fartyget skulle passera vägbron i Leer var klockan närmare 01.00 på natten. Trots det slöt gott om publik upp även här, somliga med ficklampor i händerna för att se i mörkret, andra med korv med sig från en närliggande korvvagn.

När solen sedan gick upp vid 07 på morgonen var vardagen tillbaka igen. Få gjorde någon större ansats att titta på fartyget. En familj slöt upp när det gled förbi den 169 invånare stora byn Hatzum.

Förseningen från söndagen gjorde att hela överföringen hamnade i osynk med Ems vattennivåer. När fartyget kom fram till slussen vid Emssperrwerk under morgonen tog resan stopp under ett par timmar eftersom det behövdes högvatten för att klara passagen. Fartyget kom igenom efter lunch och kom sedan fram till Eemshaven före solnedgången.

Efter ett par dagar vid kaj i Eemshaven väntar sea trials innan det sedan är tid för Quantum of the Seas att göra sin jungfruresa över Atlanten med start från Southampton den 2 november.

Tyskarna utmed Ems får vänta till i vår på nästa chans att följa en überführung. Då blir det systerfartygets tur, Anthem of the Seas. Till hösten 2015 är det sedan dags för Norwegian Escape.

Fler bilder från Emsüberführungen av Quantum of the Seas finns på Sjöfartsbloggens Facebooksida.

Bifoga bild

Kommentera

Den 16 augusti 2012 var dagen då havets drottning, Queen Mary 2, för första gången kom till Göteborgs hamn. Och nu är det klart att hon återkommer. Klockan 06.30 den 16 september är dagen då öbor, Göteborgare och turister kommer att kunna se ett av världens vackraste och häftigaste fartyg på ingång mot Skandiahamnen i Göteborg. Anlöpet är ett av totalt två stopp under en fem nätter lång kryssning som utgår från Hamburg. Den andra hamnen är Oslo.

Under de senaste åren har alla de tre fartyg som nu seglar för Cunard varit på besök i Göteborg, alltså Queen Elizabeth som var här under julen 2013, Queen Victoria som varit här både under julen 2012 och sommaren 2009 och så Queen Mary 2. Dessutom har den gamla och otroligt vackra Queen Elizabeth II varit i Göteborg, närmare bestämt under sommaren 2005. Jag sprang på några bilder från hennes avgång här, fångat från ångaren Bohuslän.

För den som vill se fler bilder från Queen Mary 2:s besök i Göteborg rekommenderas ett besök på mitt Flickr-konto. Där finns just nu närmare 3 000 bilder på 321 olika fartyg.

Den som tycker att jag är för dålig på att uppdatera Sjöfartsbloggen gör klokt att gilla bloggens sida på Facebook. Där lägger jag upp ständigt upp dagsfärska fartygsbilder, länkar till spännande sjöfartsnyheter och annat jag springer på.

Bifoga bild

Kommentera

• 

  Morten Olsson 5 år sedan Svara

  Helt fantastiskt! Med mina 20 år ombord på kryssningsfartyg runt om i världen är detta jättekul. Detta talar för att återigen är Göteborg ett mycket trevligt kryssningsstopp för dom stora internationella rederierna.

Det är onsdag i Skandiahamnen i Göteborg. En helt vanlig dag i Nordens största hamn med fartyg som lossas och lastas och lastbilar som kör ut och in i det hårt övervakade hamnområdet. Men tidigt på morgonen händer något. Lastbilarna byts mot bussar som sätter kurs mot kaj 643. Massor av bussar. Det handlar om 330 meter långa och 19 däck höga Royal Princess som ska lossa sin last på över 3 500 passagerare. Av dem valde närmare 2 500 att ta sig i land.

Dagen är den 14 maj och det är fartygets första anlöp i Göteborg. Någonsin. För att uppmärksamma detta har Göteborgs hamn och rederiet Princess Cruises tillsammans bjudit in till en pressvisning. Och intresset är stort. En hel buss med journalister och fotografer från TV och tidningar med både lokal och nationell spridning har samlats utanför vakten för en förmiddag ombord. På programmet står lunch, en rundvandring och en plakettceremoni med fartygets kapten Dino Sagani.

Efter en långdragen ombordstigningsprocedur samlas sällskapet på däck 14 för att gå igenom hyttkorridorerna och in på bryggan. Kapten Dino Sagani tar emot bland skärmar, paneler och spakar. Stolt visar han upp den senaste maritima teknologin som ska garantera högsta möjliga säkerhet.
– Våra system här är så moderna att samma typ av olycka som drabbade Costa Concordia inte skulle kunna hända oss, säger han.
Journalisterna antecknar och fotograferna förevigar. Efter några minuters presentation är det dags för Göteborgs hamnkapten Jörgen Wallroth och kommunfullmäktiges ordförande Lena Malm att stega fram till kaptenen för att överlämna gåvor från hamnen och staden. Plaketter lämnades och ficks tillbaka. Kamerorna smattrade och fotograferna trängdes om att få de där centimeterna som behövs för att få en bra bild, nästan ungefär som på vilken presskonferens som helst. Vyn var dock en aning annorlunda.

Efter ceremonin bjöds sällskapet på en rundvandring ombord för en demonstration av alla faciliteter, från bioanläggningen Movies Under the Stars ute på däck 18 till Princess Live, fartygets egen TV-studio på däck 7, samt den berömda Seawalken, en böjd gång på däck 16 som sträcker sig ut över fartygssidan på en höjd av närmare 40 meter över havet. Journalisterna på plats både rosar och risar fartygets bekvämligheter. För stort. Bara för människor med dålig smak. Och tänk vad läskigt om det skulle hända något var några av kommentarerna man kunde snappa upp. Visningen avslutades med en trerätters lunch för de som hade tid att stanna. Och de gjorde majoriteten.

Men det finns inga gratisluncher, som nationalekonomen skulle säga. Rederiets och hamnens insats för att marknadsföra dels Göteborg som kryssningsdestination, samt Royal Princess som mål för semestern fick bästa tänkbara genomslag. Göteborgs-Posten liverapporterade med bilder, gjorde webb-TV och skrev artiklar. Likaså gjorde GT, Dagens Industri, TV4 och kanske mest naturligt Sjöfartstidningen. Men public servicemedierna Sveriges Radio och SVT:s Västnytt lyste med sin frånvaro. En kik genom alla de artiklar som skrevs och de TV-inslag som gjordes under den dagen bekräftar bilden av en braksuccé för hamnen och rederiet. I några fall frågade reportern dessutom rakt ut vad en resa kostar. Närmare en gratisannons än så är svårt att komma. Inte i en enda av de artiklar som jag läst förekommer ett uns av försök till kritisk ansats. Det hade varit så lätt att fråga något om fartygets miljöpåverkan, arbetsförhållandena eller säkerheten. Och om förutsättningarna i hamnen för att locka ännu fler fartyg i framtiden. Men ingen anstränger sig. Istället får rederiet exakt den reklam de önskar. Kanske kan man spekulera i om det möjligen finns en förklaring till varför public servicemedierna valde att utebli från denna dag.

Bifoga bild

Kommentera

• 

  Mats Isaksson 5 år sedan Svara

  En kritisk fråga om föranledde väl svaret att ”en sådan olycka som drabbade Costa Concordia aldrig skulle kunna hända”.
  Antagligen skulle kommentarer om miljöpåverkan mm. också vara väldigt positiva.
  Fartyget uppfyller uppenbarligen krav, krav som förvisso inte täckts för tokigheter som orsakat olyckan med Costa Concordia.
  Om säkerhet skulle de bara visa upp ett träningsschema.
  Om miljöpåverkan skulle befälhavaren säga att de kör på lågsvavligt.
  Om arbetsvillkor skulle befälhavaren säga att de har ett avtal, och gör tusentals utfattiga lyckliga med jobb så att de kan försörja sina familjer.
  Det är fördelen med tillsyn och krav.
  Kvarstår förstås om myndigheterna utför sina uppgifter på ett kompetent sätt.

• 

  Kim Viktor 5 år sedan Svara

  Intressanta analyser!

• 

  Anonym 5 år sedan Svara

  – ”Våra system här är så moderna att samma typ av olycka som drabbade Costa Concordia inte skulle kunna hända oss, säger han”
  Hmm! Vilka tekniska system syftar denna befälhavare på det kan man fråga sig! Men det frågade troligen ingen av åhörarna 🙂

Det har snart gått två och ett halvt år sedan den där kvällen då Costa Concordia smekte en av klipporna utanför ön Giglio. Några timmar senare kantrade hon precis utanför hamninloppet och katastrofen som krävde ett 30-tal dödsoffer var ett faktum. Sedan dess har hon legat där, Costa Cruises forna flaggskepp. Mestadels av tiden på sidan, men under det senaste på rätt köl även om det är med några graders slagsida och med vatten upp till bryggan i stort sett.

Sedan den där januarikvällen 2012 har den lilla ön med omkring 1 700 bofasta invånare blivit känd över hela världen. Nyhetsrapporteringen från både olyckan, bärgningsarbetet och fartygets vidare öde har skapat ett enormt intresse för att åka till den redan så turismberoende paradisön. Initialt efter katastrofen var öns befolkning och företagare oroade för att turismen skulle störtdyka, men det blev tvärt om. Dock är det en annan form av turism nu. Hotellgästerna och campingturisterna har svikit medan dagsresenärerna ökat markant. Och självklart är det Costa Concordia som dragit.

För en dryg månad sedan tog jag själv färjan från Porto Santo Stefano på fastlandet över till Giglio för att titta på vraket. Det var verkligen en märklig syn att se henne ligga där mitt i det turkosblåa vattnet framför den underbart vackra och pittoreska staden. Särskilt eftersom jag kom från Civitavecchia och en kryssning med systerfartyget, Costa Serena. Trots att jag besökte ön en vardag i lågsäsong var det fullt med folk på restaurangernas uteserveringar utmed strandgatan Via Thaon de Revel. Dock inte turister, utan arbetare från amerikanska Titan Salvage, det bolag som har uppdraget att bärga Concordia. I turistshopparna försökte affärsinnehavarna envist sälja souvenirer från ön, prylar helt utan någon som helst koppling till Concordia. Nästan som en sorts förnekelse över den verklighet som de själva ser från dörröppningen varje dag.

När jag såg Concordia var bryggvingarna avkapade för att ge plats åt de förliga kassuner som ska bidra till att lyfta upp henne från bottenfundamentet. Och nu är det inte långt kvar innan det ska ske. Det senaste beskedet är att vraket ska bogseras bort den 20 juli 2014, självklart beroende på väder och vind. Destinationen är däremot inte känd. Det står antingen mellan Piombino som ligger sju landmil norr om Giglio, eller Genoa som ligger 27 mil norrut. Den 12 juni ska beskedet presenteras och debatten för och emot de olika alternativen är glödhet i Italien just nu. Arbetstillfällen, miljöpåverkan och säkerhet är några saker som stöts och blöts.

Det som dock oroar lokalbefolkningen mer än vart vraket ska ta vägen är vad som kommer att hända på ön efter att Concordia försvunnit. Efter det att tv-kamerorna och katastrofturisterna lämnat ön. Den stora frågan är om de gamla övernattande turisterna kommer att återvända nu när ön gjort sig ett namn internationellt, eller om ön sjunker till botten i en slags turismdvala. Oavsett vilket kommer Giglio aldrig att åter bli den ö som det en gång var.

Fler bilder på Costa Concordia både före och efter katastrofen finns på mitt Flickr-konto.

Bifoga bild

Kommentera

• 

  Anders Björkman 5 år sedan Svara

  Innan Concordiavraket bogseras bort skall det först lyftas (en centimeter) fràn botten och sedan flytas upp 12 meter och detta skall ske mha flyttankar svetsade pà babordssidan och fastkedjade pà styrbordssidan som skall fyllas med komprimerad luft. Naturligtvis kan man inte lyfta ett skadat vrak en centimeter fràn botten, mha flyttankar och komprimerad luft. Vraket är svàrt skadat där det vilar mot skarpa klippor för- och akterut. 90% av vraket vilar mot ingenting, dvs man kan dyka under det förut, midskepps och akterut. Och när vraket lyfts en centimeter fràn klipporna, bryts det troligtvis i tre delar. Eller det sker kanske när vraket flyter med 18 meters djupgàende. Eller när det bogseras bort och vàgkrafter knäcker vraket? Jag beskriver eländet pà http://heiwaco.com/news8.htm . Lika bra att vraket ligger där det ligger. Costa Concordia var ju substandard, icke sjövärdig och livsfarlig när hon flöt.

• 

  Anonym 5 år sedan Svara

  Ett minnesmärke kanske vore på plats. ”Här grundstötte Gud Fader den Allsmäktige…”