Vi ser hur omvärldsförändringar ger avtryck i forskarkreativiteten – nu senast bland annat genom ansökningar med koppling till det fruktansvärda oljeutsläppet när Marco Polo gick på grund men också med koppling till det förändrade säkerhetsläget och Sveriges Nato-anslutning.
Jag har beslutat avsluta satsningen på svensk-finsk vintersjöfartsforskning. Vi gör det, menar jag, under parollen ring ut det gamla – ring in det nya!
Jag hade tänkt att presentera lite jämställdhetssiffror – men vågar jag det? Det undrar portföljledare Charlott Andersson när hon berättar om Sjöfartsportföljens jämställdhetssatsning, som börjar med en mätning och en erfarenhetsbank.
Vet du vad som händer om man tar i en satellit? Jo, din hud kommer lämna en liten, liten fettfläck efter sig. Den fettfläcken kommer börja koka när satelliten utsätts för höga temperaturer på vägen upp till sin omloppsbana i rymden och föroreningarna i ångorna kommer lägga sig som ett litet moln runt satelliten. För i rymden blåser föroreningar inte bort. De bara är.
Jag är för snål för att vilja lämna tillbaka pengar från portföljen igen! Den 15 mars 2024 vill jag se förslag på TG0:or till portföljen som visar på samma optimism och framtidsanda som jag kände på Donsö.
Vissa olyckor hade kunnat undvikas om bryggbefäl och lots arbetat i bättre samförstånd utifrån en gemensam färdplan.
WMU’s mission is to be the world centre of excellence in postgraduate maritime and ocean education and research. WMU has grown to be a respected intellectual powerhouse of education, innovation, and inter-disciplinary research.
Vi på Vinnova vill se förändringar på systemnivå i hamnen och därför vänder vi oss till er aktörer. Ser ni möjligheter till lösningar i hamnen som ni vill arbeta med och utveckla?
Flytande hamnar kommer att rita om världens logistikkedjor och vara en bidragande faktor i den gröna omställningen.
Hur kan Volvo och Ford bygga motorer ihop och ändå vara lönsamma medan sjöfartsbranschen varken delar eller har samma definition på ETA ens mellan svenska hamnar?
Förutom energibesparing innebär foils också en möjlighet att drastiskt minska accelerationer, det vill säga studsande i vågor. Lyckas vi göra systemet robust bör det innebära att vi kan hålla högre snittfart i sjö än med en planande båt.
Vi är för få som inser vad sjöfarten betyder för samhällets bästa. Det svenska maritima klustret är för litet och vi är för dåliga på att marknadsföra näringen. Med EU:s längsta kust borde vi ha ett stort blått ekosystem och vi borde se till att våra politiker kan tillgodogöra sig vad vi kommer fram till på ett enkelt och aptitligt sätt.
Vi som jobbar med forskning borde kunna bättre än så. Hur svårt kan det vara?
Med den stiltje som råder inom miljö- och klimatpolitiken idag så är det lätt att tappa hoppet om en grön och hållbar framtid, men är det någonstans man kan få hoppet tillbaka så är det i framtidsstaden Luleå.
2023 års första portföljblogg är skriven Susanne Stenberg och Håkan Burden, båda verksamma på forskningsinstitutet Rise, som är en allt större och viktigare aktör för att utveckla morgondagens mer hållbara sjöfart. Susanne har en bakgrund som domare och har medverkat...
Tomas Eneroth blickar tillbaka på ministeråren i ett inlägg om hur viktig sjöfartsnäringen är och det otroliga ansvarstagandet han har sett inom sjöfarten.
Christer Fuglesang gästbloggar om satellitkommunikation hos Sjöfartstidningen.
Hur skulle du reagera om du går in i ett riktigt högt hus och det endast finns en enda stor hiss? Den är stor och fin men den går bara en gång i timmen och stannar på varje våning och efter några få våningar så är du nästan ensam i den stora fina hissen. Det är så det ser ut idag i många sjötrafiksystem. Stora fartyg med låg beläggningsgrad på stora delar av rutten.
Utsläppen till vatten förstör våra havs funktion som buffertzon.
Sjöfarten ska minska sin klimatpåverkan. Energieffektivisering är mycket viktigt, men det räcker inte. En övergång till bränslen med låga (eller på sikt inga) växthusgasutsläpp är ett måste. Vad påverkar vilka det blir?
Att vara sjöfartsforskare i Sverige har aldrig varit lättare. Bättre ekonomiska förutsättningar har inte funnits och forskningsfrågor råder det heller ingen brist på.
I andra avsnittet av Portföljbloggen är det Lighthouse kommunikationsansvarige Lars Nicklason som fattat pennan. Lars har en gedigen erfarenhet som ”grävande” journalist men också bakgrund från kommunikationsarbete inom akademin. Att Lars med dessa ögon ser sjöfarten och dess potential...
Först ut i denna bloggserie är Karl Garme, docent inom området Marina System vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Sjöfartsforskning och undervisning inom sjöfartens mångfacetterade område är något som Karl har ägnat sig helhjärtat åt under många år. När studenternas...
Trafikverket är en stor finansiär av forskning och innovation inom infrastruktur-, transport- och logistikområdena. För att hantera denna roll använder vi oss av sju forskningsportföljer. En av dessa är den så kallade Sjöfartsportföljen. Alla portföljer har till uppgift att bidra...
