Johan Lundberg, regionsamordnare på Skatteverkets avdelning för utlandstransaktioner.

Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Regelverk | Passagerarsjöfart

Fler sjöbefäl upptaxerade

Skatteverket fortsätter sin granskning av utlandsarbetande sjöbefäl som inte betalat skatt. I samtliga ärenden man hittills tittat på har befälen befunnits skyldiga. 

 – Ja, vi anser i princip att samtliga gjort fel. Av de vi granskat så här långt har vi upptaxerat samtliga, säger Johan Lundberg, regionsamordnare på Skatteverkets avdelning för utlandstransaktioner, till Sjöfartstidningen.

Redan i maj kunde Sjöfartstidningen berätta om den utredning som då hade pågått på Skatteverket i några år. Ärendet gällde ett 80-tal sjöbefäl som under inkomståren 2010-2011 arbetat utanför EES-området, de flesta på kryssningsfartyg och privata yachter, men som enligt dem själva varit anställda på kungälvsföretaget AMPM Yacht Management AB. I enlighet med 183-dagarsregeln för sjömän med arbetsgivare inom EES-området har de ansett att de därmed skulle få skattebefrielse. 

Anställningsavtal med NCL

Skatteverket har dock en annan syn på saken. De anser att AMPM inte varit den egentliga arbetsgivaren, utan att sjöbefälen i själva verket varit anställda hos arbetsgivare utanför EES – och därmed ska betala skatt.

– Jag kan ta våra senaste omprövningsbeslut som exempel. Där har vi flera som arbetat för Norwegian Cruise Lines i bland annat Västindien. NCL har då skickat oss anställningsavtal mellan NCL Bahamas Ltd i Florida och sjöbefälen. Det anser vi har ett större bevisvärde än ett avtal mellan ett kungälvsföretag och ett befäl. Om NCL säger att du är anställd där så anser vi att det är det som gäller, säger Johan Lundberg. 

Väntar på svar 

Av det 80-tal sjöbefäl som ingår i granskningen har man nu upptaxerat ett 25-tal, de senaste för bara några veckor sedan. I ytterligare ett 15-tal fall inväntar man svar från arbetsgivare utomlands, något som kan ta tid eftersom Sverige inte har informationsutbytesavtal med alla länder, däribland Panama och Hong Kong. 

– Vi har ett antal problematiska länder, men däremot har vi fått ut uppgifter från till exempel Isle of Man, Singapore, Bermudas och Bahamas. Men vi jobbar på, även om det tar lite tid, säger Johan Lundberg.

Inga småpengar 

Av de upptaxeringsbeslut som hittills fattats är det inga småpengar det handlar om precis. Lönerna har inte sällan legat på en halv miljon kronor om året, upp till 700.000 kronor och i något enstaka fall över miljonen.

Det gör att man hittills har beslutat om skattekrav på totalt 22,7 miljoner kronor, och att man enligt Johan Lundberg totalt sett – när utredningen är avslutad – kommer att kräva in cirka 40 miljoner kronor inklusive skattetillägg för de cirka 80 sjöbefälen. 

– För de beslut vi så här långt tagit för inkomståren 2010-2011 landar varje enskilt skattekrav på i genomsnitt en halv miljon kronor, där det då också ingår ett skattetillägg på drygt 100.000 kronor. I något fall handlar det om krav på över en miljon kronor. 

Överklaganden väntar 

Ett flertal sjöbefäl har redan överklagat sina beslut, och Johan Lundberg tror att de allra flesta kommer att skicka in överklaganden till Förvaltningsrätten.  

– De första överklagandena gjordes i februari, sen dröjer det nog något år innan det blir förhandling i Förvaltningsrätten. Sen kanske det överklagas vidare till Kammarrätten, vilket tar ytterligare något år. Visst det är tråkigt att det tar sådan tid, framförallt för de drabbade eftersom det handlar om så stora pengar, men det är ju för rättssäkerhetens skull, säger Johan Lundberg. 

Fingervisning

Enligt Johan Lundberg har man i ett ärende fått en förhandsprövning i form av ett så kallat betalningssäkringsärende, vilket Skatteverket beslutar om när någon har ett skattekrav på sig och det finns anledning att misstänka att den personen inte kommer att betala in sin skatt. 

– Vi fick då beskedet av både Förvaltningsrätten och Kammarrätten att det skattekrav vi ställt var befogat. De gör visserligen inte samma slags djupdykning som görs vid ett beslutsöverklagande, men det är ändå en fingervisning om hur de ser på saken. Det känns förstås bra. 

Kommentarer

  • Sjöbefäl

    Vi får väl göra som fartygen lämna landet för gott!

    • Anonym

      Precis. Sälj kåken/kvarten och dra fort som fan. Det är det enda lämpliga. Flytta till ett land som uppskattar att det förs in pengar i landet och därigenom bidrar till välståndet!

    • UT Vandrad Familj

      Oja, det har jag gjort……det landet uppskattar att få in ca 80 000 eruo årligen, spenderas och går in i stadskassan i bla form av moms.

      Synd bara att man måste dras med det solkiga Svenska passet, var och annan terrorist har ju samma pass!

      • O.Ceanfart

        Precis. Kunde inte sagt det bättre själv. Den Anonyma som kommenterat ovan och rekommenderat ett varmt land där det växer peppar måste antingen arbeta på Skatteverket eller vara mycket avundsjuk, alternativt både ock.

      • Överstyrman

        Har du tips på vilket land man ska välja?

      • Anonym

        Ang. passet så är det enkelt att frånsäga sig medborgarskapet. Kontakta gränspolisen eller skatteverket så får du besked i frågan.

        Notera att många amerikaner frånsäger sig medborgarskapet årligen. Funkar bra för dem.

        Sverige ansågs vara ett av de säkraste länderna på 70- och 80-talet, för alla terrorister använde Sverige som bas och det därmed var mindre troligt att de skulle skada handen som föder dem. Självmordsbombaren på Drottninggatan visade dock vad som egentligen gäller.
        Nu kan vi bara hoppas på en ny självmordsbombare som rensar bort alla tiggare!

  • F.d. sjöbefäl.

    Det vore intressant att veta vilken skattetabell som skall tillämpas? Utlandsavtalen enligt 6 och 12 månaders reglerna gäller ju inte vid jobb på fartyg. Svensk ”sjömansskatt”, dvs sjömansavdraget gäller ju bara på svenskflaggade fartyg. Att betala skatt i flagglandet är ju inte heller aktuellt. Kvar blir då att de berörda utlandsjobbande befälen skall betala svensk ”landskatt”, vilket ju är helt orimligt när man befinner sig utomlands mer än halva året. Den vedertagna och enda möjligheten har ju varit att tjänstgöra enligt 183 dagarsregeln. Vänligen följ upp artikeln och klargör vad som gäller.

  • Anonym

    Hmm, så även om personen är borta 183 dagar så utnyttjar han/hon välfärden de andra 182. Skall inte sjöbefäl betala för sin sjukhusvård, läkarbesök, gator, kollektivtrafik, räddningstjänst, med andra ord det allmänna?

    Sjöbefälets familj utnyttjar både när sjöbefälet är borta och hemma sjukvård, dagis, skolor, äldrevård, polis, räddningstjänst och alla andra samhällsfunktioner. Det behövs även stora mängder pengar för invandringen. Skall inte sjöbefälen vara med och betala för det allmänna?

    Mig veterligen har svenska sjöbefäl fått sin skolgång från dagis till högskola betalt av oss andra. När skall dessa pengar betalas tillbaka?

    Skall sedan sjöbefälet, som inte betalat skatt i Sverige, ha rätt till sjukvård, äldreomsorg, garanti pension, bostadsbidrag, socialbidrag begravningsplats osv?

    Sjöbefäl som inte bidrar utan bara suger ut kan gå och dra något gammalt över sig!

    • F.d. sjöbefäl

      Det här gäller ju arbete på utländska fartyg och inte svenskflaggade fartyg. Gemene man kan arbeta i utlandet enligt 6 och 12 månaders reglerna. Undantaget är den svenska utlandsstyrkan som är skattebefriade och de som arbetar på EU-parlamentet. De har för övrigt givit sig själva en rad förmåner så som lägre skatt (22%), lägre pensionsålder, egna taxfree-butiker, etc. Sjömän är som bekant också undantagna de har istället kunnat tjänstgöra enligt 183 dagarsregeln. Nu tycks det som att skatteverket menar att dessa personer skall skatta fullt ut i Sverige, trots att de arbetat utomlands, dessutom skall de skatta retroaktivt!

      Allt de du räknar upp i ovanstående kommentar kan man inte tillgodogöra sig vid utlandsvistelse. Det är också grunden till utlandsavtalen. Dessutom är det ju så att det är skatt på allt man handlar, (moms 25%) samt alla de så kallade punktskatterna, (energiskatt, kommunal fastighetsavgift, fordonsskatt, skatt på bilförsäkring, skatt på sparande, alkoholskatt, tobaksskatt etc.)

      Sett i ett större sammanhang så gäller det även att bevara möjligheten att bo i Sverige och arbeta till sjöss. Den svenskflaggade utlandsflottan är i stort sett borta, näst på tur för utflaggning är färjorna. Då gäller det att skapa möjlighet för sjöbefälet att verka internationellt.

      Våra politiker tycks inte inse att välfärd i Sverige endast kan skapas genom pengar som intjänas i utlandet via företag och privatpersoner. Den svenska sjöflottan har tidigare varit en stor nettobidragare, tyvärr är det nu försent att rätta till detta. Speciellt som man tillsätter enmansutredningar som skall vara klara om 2 år!

    • Styrbord Babordsson

      Hur ska vi kunna betala svensk skatt när svensk sjöfart har gått i graven? Tack vare landets styre så är svenska handelsflottan ett minne blott.

      Arbetar vi nu i annat land betalar man ev skatt till det landet. Ska vi då i ditt tycke även betala svensk skatt med för att vara med i den s.k välfärden?

      Du kan ju alltid ta fabriksjobb i Indonesien och betala svensk skatt på lönen du får där, så dina efterlevande får använda dina skattepengar
      Gör om, gör rätt!

      • Anonym

        Hmm, men ni vill använda välfärden i Sverige! Ni vill använda våra vägar. Ni vill låta era barn gå i svenska skolor. Ni vill gå gå till doktorn i Sverige. Men ni vill inte betala för det, det är sanningen. Det är totalt ointressant vilken flagga fartyget har eller hur länge man är borta från Sverige. Bor man i Sverige skall man betala inkomstskatt här. Men det skiter ni i. Flytta eller börja pynta!

        För övrigt tycker jag ni skall ta reda på lite hur andra länder fungerar. T.ex. så måste alla amerikanska medborgare betala skatt i USA, även om de inte bor i USA. Enda sättet att undvika det är att frånsäga sig sitt amerikanska medborgarskap.
        Detsamma borde gälla i Sverige. Vill ni inte betala för välfärden flytta då härifrån och avsäg ert medborgarskap.

        Ang. punktskatter så betalar vi alla i Sverige dessa, utöver inkomstskatt. Så där försvann det argumentet.

        Ang. EU-parlamentet. Det är rent för djävligt vad de korrupta politikerna hittar på. Skicka dem i en roddbåt till Angola!
        Men hur kan andras korruption och mygel vara ert argument att inte göra rätt för er? Ni och EU-politikerna skall så klart betala skatt i Sverige. Eller så kan ni dra dit pepparn växer, där det för övrigt är varmare.

        • Anonym

          Jobbar man på ett utländskt fartyg och skattar till Sverige så har man ändå inte rätt att vara med i försäkringskassan. Du får alltså betala full skatt men hamnar ändå utanför systemet, då kanske du förstår varför man vill ha en lägre skatt.

          Sen är det ju ingen som försöker smita undan skatten, alla dessa sjömän har ju jobbat i tron om att dom uppfyllt alla krav för 183 dagars regeln.

    • Malta-flaggad

      Vad Anonym inte har förstått angående sjöfartspolitiken så innebär Sjöfartsstödet att all skatt som en sjöman på svenskflaggat fartyg betalar, återgår till redaren, inklusive arbetsgivaravgifter.

      Sjöfartsstöd lämnas för sjömän med belopp som motsvarar det skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) som arbetsgivaren gjort på sjöinkomster samt kostnader för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) och allmän löneavgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift på dessa inkomster.

      Alltså är alla sjömän en kostnad för staten. Därmed faller hela resonemanget att man ska betala för välfärden om man är svensk sjöman under annan flagg. Vad som dessutom inte påtalats är att till skillnad från svenska landjobb så finns inga fack och kollektivavtal som hindrar lönedumpningar mm. Eftersom andra nationer skattebefriar sina sjömän måste svenska sjömän avväga om det är någon mening att segla under utländsk flagg, betala skatt, egen pension och egna försäkringar på en lön som redan pressats av andra sjömän som är skattebefriade.

    • Anonym

      Alla de sjöbefäl som denna artikeln handlar om levde i tron att de jobbade lagligt enligt 183 dagars regeln. Ingen har försökt att smita från skatt. Antagligen har de flesta bidragit mer till statskassan än mer än dubbelt så många anställda inom skatteförvaltningen. Som anställd enligt 183 dagars regeln är du utskriven ur försäkringskassan och har endast rätt till samma bidrag från staten som någon som saknar inkomst. Sjukförsäkring och pension betalas in av arbetsgivaren. Det enda som inte betalas är skatt på lön. Bilister från hela världen utnyttjar våra vägar, vem som helst som befinner i Sverige från Europa har rätt till skola för barnen, ingen undersökning om individen i fråga betalar skatt annanstädes.
      Jag tror att avundsjukan är boven i detta dramat.. Antagligen är en sjöbefäls examen mer attraktiv än en akademsisk sådan i ”skatte mas vetenskap” och det finns möjligheter att lagligt tjäna bra pengar enligt 183 dagars regeln vilket tydligen har blivit en källa till stor frustration.
      Våra elit idrottare och fotbollsproffs betalar heller inte mycket skatt efter en mycket kortare period av träning och utan utbildning. De har lyckats betala mindre till staten än laglydiga sjöbefäl men med hjälp av rätt konsulter kan säkert samma upplägg genomföras, det måste bara vara en fråga om att hitta rätt advokat.

      Alternativet är ju att som sjöbefäl lämna landet eller

    • Tänk efter innan.

      Tror du övriga familjen bara ligger hemma och uppfostrar ungar med bidrag eller? Du idiotförklarar ju bara dig själv, utan skattebefrielsen så lönar det sig inte alls att jobba när man får Dollar i lön eftersom det redan förloras 30-40% av lönen pga den dåliga kursen. Sedan är det pengar som kommer in från utlandet och bidrar till Svensk ekonomi men det förstod väl inte du? Är det sedan bättre att tusentals sjömän ska vara arbetslösa istället så blir ekonomin säkert ännu bättre!

  • Origoxy

    När Star Cruises köpte NCL blev ett gäng förflyttade över till NCL dock var de fortfarande anställda av Star Cruises Stockholm, efter det så sålde Star Cruises 50% av NCL och är numera enbart hälftenägare, det beslöts då att de Star Cruises anställda som seglade för NCL inte längre skulle vara anställda av den ena ägaren utan de skulle över i ett separat bolag, slutligen hamnade de hos AMPM.

    De anställda blev alltså förflyttade av sin arbetsgivare.

    Nu hävdar skatteverket att AMPM INTE är deras egentliga arbetsgivare, flera år efteråt.

    Skatteverket har, tyvärr, en lång historia av negativ inställning mot 183 dagars regeln, tyvärr går de på en individ, inte systemet.
    Skatteverket har också en lång historia av att förlora i rätten när deras ytterst stikta tolkningar prövas. Tyvärr krävs det att Du har rejält med backning från ditt rederi för att kunna ta fighten, annars har Du advokatkostnader på kanske 500 000 att betala själv.

    Exempel på hur skatteverket förlorat tolkningar.

    A.
    Skatteverket ansåg, helt plötsligt, att oceanfart skulle räknas från när fartyget lämnade Europazonen, inte hamn. Detta innebar att om en pappersbåt tex lämnade Kemi så räknades resan som Europafart ända tills fartyget hade kommit förbi England, detta gjorde det svårt att uppfylla 75% kravet.

    Upp i rätten och förlust skatteverket och skatteverket ändrar motvilligt sin tolkning.

    B.
    En Chief på en Gorthonbåt (tror det var Acasia) blir beskattad då fartyget under hans vistelse ombord ligger ett par veckor på varv i Europa, följdaktligen uppfyllde han inte 75% kravet den törnen. Fartyget gick dock under året mer än 75% oceanfart.

    Upp i rätten och förlust skatteverket. Man räknar nu trafiken under hela året.

    C
    Skatteverket vill ta in socialaavgifter när MLC implementeras i Sverige.

    Lyckligtvis får näringen politiskt gehör och lagen har ännu inte införts.

    Jag ser det som om skatteverket närmast driver en agenda, att mer eller mindre göra det omöjligt att arbeta enligt 183 dagars regeln.

    Jag tror sjömännen har en god chans att bli friade, tyvärr behandlas de som mer eller mindre kriminell fram tills dess

    Anmäl till moderator

    • F.d. sjöbefäl.

      Jag har personligen ingen inside information utan reagerade enbart på ovanstående artikel.

      I artikeln framgår det att handläggaren tror att alla kommer att överklaga! Jag tycker då att det här gränsar till olaga myndighetsutövning och tjänstefel. Vid en friande dom bör de drabbade begära skadestånd.

      Sjöbefäl som åker ut till sjöss och befinner sig på ett fartyg mer än halva året, för att försörja sig själva och sin familj och arbetar efter vedertagna normer, skall inte behöva utsättas på det här viset.

  • Dan

    Hur e det möjlig att SMBF sjöbefälsförbundet har en avdelning där dom anställer folk som jobbar för tex pro safe riggarna, det går tydligen bra för dem att ha det så men inte för AMPM. Jag förstår inte skillnaden riktigt. Vidare så tycker jag man skall betala skatt där man bor frågan är bara hur mycket då man inte beträder landet mer än 180 dagar per år. Om du skall jobba långtbortistanien och betala 50% i skatt hemma så tänker nog många att det e inte värt att slösa bort resedagar och annat när man kan skola om sig till ngt annat och jobba hemma ha det bra med familjen och viserligen tjäna mindre pengar men du får iallfall en pension. 183 dagars regeln som ger skattefrihet till sjömannen där kan man väll inte räkna med ngn pension i framtiden eller.

  • Skattebefriad

    Hej Jag förstår inte riktigt varför det e skillnad på att vara skattefri enligt 183 dagars regeln och Oceanfart och arbetsgivaren i EES jämfört med om arbetsgivaren är utanför EES. Det är ju samma sjöman som utför arbetet. Om 2 Svenska sjömän jobbar i Mexico gulfen på lika dana fartyg med samma avlössningssystem och samma rang, varför skall den ena som har ett rederi i Holland bli helt skattebefriad och den andre vars rederi är Canadensiskt skall betala full skatt i Sverige.

  • Malta-flaggad

    Angående sjöfartspolitiken så innebär Sjöfartsstödet att all skatt som en sjöman på svenskflaggat fartyg betalar, återgår till redaren, inklusive arbetsgivaravgifter.

    Sjöfartsstöd lämnas för sjömän med belopp som motsvarar det skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) som arbetsgivaren gjort på sjöinkomster samt kostnader för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) och allmän löneavgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift på dessa inkomster.

    Alltså är alla sjömän en kostnad för staten. Därmed faller hela resonemanget att man ska betala för välfärden om man är svensk sjöman under annan flagg. Vad som dessutom inte påtalats är att till skillnad från svenska landjobb så finns inga fack och kollektivavtal som hindrar lönedumpningar mm. Eftersom andra nationer skattebefriar sina sjömän måste svenska sjömän avväga om det är någon mening att segla under utländsk flagg, betala skatt, egen pension och egna försäkringar på en lön som redan pressats av andra sjömän som är skattebefriade.

  • Anonym

    Får man sjömansskatt? Alltså mindre än vad man skulle fått för ett vanligt land jobb med samma lön?
    Studerande

    • F.d. sjöbefäl.

      Den s.k sjömansskatten försvann 1998 och ersattes istället med ett sjöinkomst- avdrag, (närfart 35000 kr, fjärrfart 36000 kr), samt en skattereduktion (närfart 9000 kr, fjärrfart 14000 kr). Beloppen gäller per helår och reduceras pro/rata.
      Beloppen är inte index reglerade och har inte höjts sen 1998.

      Ovanstående gäller på svenskflaggade fartyg.

  • Anonym

    Någon stans är det fel, arbeten utannonseras på arbetsförmedlingen ( statlig ) under sk IT avtal ombord i olika Internationella ftg, Sjömannen arbetar och arbetsgivaren (svensk för den som inte startar en egen utredning) betalar förutom lön pension samt sjukförSäkring allt enl avtalet som staten bestämmt, i efterhand så rannsakas det hela och skatt ska betalas, varför sker det rättroraktivt och inte förebyggande, att det finns fantasilöner är en sak men det finns också vanliga löner i nivå med låglöneländer och med skatt på den kan man sluta arbeta till sjöss. Vad händer nu med de summor som inbetalats till pension och sjukförsäkring betalas det tillbaka ?, vad händer med skatteförmåner, skatteavdrag pension, social trygghet betalas det tillbaka retroraltivt av staten ?

  • Trött Svensk sjöman

    Om X arbetar som skatteexpert på en känd svensk myndighet och får möjlighet till att arbeta i USA med ett skatteprojekt i 6 månader, så behöver han inte betala skatt om han är borta i mer än 183 dagar.
    Om Y som är byggnadsingenjör skickas till Kina i 8 månader för att bygga ett Ikea varuhus, så behöver inte heller han betala skatt i Sverige.
    Men…
    Om Z som är fartygsbefäl arbetar ombord i ett Bahamas flaggat fartyg 7 månader om året så ska han ( eller hon) betala full Svensk skatt.
    Så VAR är logiken i detta? Och VAD är skillnaden mellan X, Y och Z?
    Alla 3 personerna har fått en svensk utbildning. Det kan till och med tänkas att Z fått sin sjöbefälsutbildning på Åland. Alla 3 sliter på svenska vägar, iallafall när dom är hemma. Men ändå är det skillnad.
    Sverige har tyvärr en lång tradition av att jaga sjömän med blåslampa vilket förmodligen bottnar i okunskap och avundsjuka.
    Eftersom Svenskflaggade fartyg är lika sällsynta som snöstormar på midsommarafton och myndigheterna omöjliggör oss att använda vår utbildning utomlands men ändå vara bosatta i Sverige, så återstår ju endast omskolning. Vad det nu kan kosta……
    Man skulle kunna tro att lite pengar till statskassan är bättre än inga alls. Punktskatter betalas av sjömän likväl som andra. Inkomsten konsumeras i Sverige, men det räcker tydligen inte. Nej, full skatt skall erläggas, inte ens sjöinkomstavdrag kan göras för arbete på utländska fartyg.
    Är det konstigt om man packar ihop, säljer villan och flyttar utomlands? Vem vet, kanske till ett land där det växer peppar.

    • En som är bosatt, skriven och betalar skatt i ett annat land och står helt utanför det svenska systemet!

      Skillnaden är bostadsorten och att Ingenjören och skatteexperten betalar skatt i det land han/hon verkar och ingår (tar konsekvenserna) i det landets social system.

  • Origoxy

    Huruvida NCL befälen har haft ”fantasilöner” eller ej är knappast relevant annat än ur ett rent avundsjuketänk.

    Huruvida det är ”orättvist” att sjöbefäl kan vara skattebefriade är knappast heller relevant, det är ett politisktbeslut för att behålla shippingkompetens, snarast är det väll så att 183 dagars regeln troligast kommer att utökas nu i höst, frågan är uppe på departementet.

    Skatteverket har inte som uppgift att driva en agenda, något de också gjort (och förlorat) tidigare mot just 183 dagars regeln.

  • annnym

    Det var en riksdagskvinna på 1980 talet som motionerade för att svenska sjömän borde betala extra skatt för att dom fick se och uppleva så mycke.
    Chefer på fartyg har inga fantasilöner.
    Och mannskap har riktigt dåliga löner.

    • F.d. sjöbefäl

      Det är svårt att jämföra löner till sjöss med löner iland, då arbetet till sjöss skiljer sig så mycket från landjobbet. Avtalen skiljer sig dessutom från rederi till rederi. Skall man få någon rättvis bedömning måste man jämföra lönen med arbetade timmar och tidpunkt på dygnet.

      På kryssningsfartyg är nog 12 timmar/dygn det vanligaste. dvs. 84 timmar/vecka. Till det kommer ytterligare några timmar vid tex. försenade ankomster och avgångar, maskinhaverier, övningar (livbåt, brand, osv.). De högre befattningarna är inte arbetstidsreglerade utan de är i tjänst dygnet runt. I land inom tjänstesektorn så ligger man numera under 40 timmar/vecka, schemalagd tid.

      Det man med säkerhet kan säga är att alla som arbetar till sjöss har en högre genomsnittlig årsarbetstid än den normala arbetstiden i land.

      Ovanstående skrivet för de som läser här och inte har arbetat till sjöss, ni andra viste det redan. 🙂

      • Anonym

        Nu är du nog lite ute och cyklar. Dom flesta icke ombordanställda som läser/skriver här är nog fd ombordanställda så dom vet hur det ligger till ombord. Och det kan jag säga att många fd sjöbefäl har arbeten som dels kräver betydligt mer än 40 timmarsvecka och schemalagd, vilka tjänstemän har det idag? Ingen i det företag jag jobbar i och här är en hel hoper fd sjöbefäl som samtliga intygar att dygnetrunt jour 183 dagar per år var lättare än dygnetruntjour 365 dagar per år. Men sen har det andra fördelar med att jobba iland.

        • F.d sjöbefäl

          Nu missförstår du mig! Det jag menade var att den schemalagda veckotiden ligger mellan 37,5 och 40 timmar/vecka. Till det kommer både betald och obetald övertid.

          Svårt att jämföra löner. I slutändan är det marknaden som bestämmer. Rederiet/arbetsgivaren får betala den lön de anser sig behöva för att få nödvändig kompetens.

  • Anonym

    Välkomna tillbaka till verkligheten alla ni som flydde svenska handelsflottan och drog ut till kryssningsfartyg och offshore för att lönerna var så dåliga (enligt er iaf) i våra bulk, tank, roro båtar.

    • fternamn…Origoxy

      Vilka arbeten finns det idag på svenska bulk, tank eller RoRobåtar?

      Är väll snarast så att det inte finns några arbeten under svenskflagg.

    • Anonym

      Du verkar ju vara totalt förvirrad, men kanske du sniffat för mycket Benzen på en Donsöbåt?

  • Anonym

    Härmed har Skatteverket stängt möjligheten till 1000-tals jobb eftersom det inte lönar sig att jobba utomlands med full skatt. Men inget att säga om det egentligen. Det var tyvärr bara en tidsfråga innan det här skulle hända. Inget att göra åt det – det är så vår skattelag ser ut. Det blir väl skuldsanering och socialen för många inblandade istället.

    • Anonym

      Japp. Hellre att alla trampar i dynga än att några får det lite bättre…

      • A

        Lägg ner kommunist-snacket, var och en ansvarar för sitt liv.

    • Anonym

      Fast det går också bra att dra. Finns massor med länder som gärna tar emot utbildade sjöbefäl.

  • Peps

    Vad ni inte tänker på är att allt man behöver göra är att flytta till Polen där 183 dagars regeln gäller eller Frankrike, eller Spanien….jag tjänar alltså 500.000 kr om året på att flytta 50 mil söderut, kan det ju vara värt.

    • Rätt skall vara Rätt

      Varför flytta från Sverige när vi har ett väl fungerande IT Avtal. Det positiva med denna utredning är att kunskapen förhoppningsvis blir bättre hos SKV när det gäller dessa frågor och shipping i allmänhet.

  • Anonym

    Jag jobbade tidigare i Liberiaflaggade fartyg med bolaget registrerat på Bermuda (där jag var anställd). Vid kontroll med skattemyndigheterna i Malmö fick jag klart besked att det var 183 dagarsregeln som gällde och inget annat. Har det skett en lagändring eller har olika personer inom myndigheten olika uppfattningar.

    • Anonym

      Det mesta av detta härör från de svenska bogserbåtar som tjänstgjorde utanför Liberia. Dagens skatteverk har dock ingen historik att falla tillbaka på och därmed ingen kunskap.

  • Anonym

    Är detta en jakt bara på sjöbefäl?
    Det finns ju många andra grupper också.

  • Anonym

    Kan NCL stämma Skatteverket/staten för förtal efter denna publicering? Det NCL skickade in är inga anställningsavtal, men certificates of duty, inte ens påskrivna av sjömän. NCL arbetar med bemanningsbolag genomgående i hela världen, kolla in deras hemsida så är det bara references till agencies/bemanningsbolag i hela världen. Vidare har Skatteverkets sagt hela tiden att NCL Bahamas Ltd är ett Bahamas bolag, sanningen är att NCL Bahamas Ltd är ett Bermuda företag. Vilket innebär att Skatteverket inte utrett någonting om NCL. Sen är det också så att NCL Bahamas Ltd har flera filialer eller dotterbolag i Europa (googla så hittas det mesta), vilket innebär att redaren är väl etablerad inom EES (IL 3kap 12, skattefrihet). Återigen, de har inte utrett någonting om NCL. Det fantastiska är att är redaren etablerad inom EES (skattefrihetskrav för anställda sjöbefäl uppfyllt) så finns det ingen anledning för nånon bulvanförmedlare. Dvs bemanningsbolaget valdes av NCL att agera som bemanningsbolag och inget annat, på samma sätt som redaren raggar upp folk via andra bemanningsbolag. Så vad jag tror är brace for impact i rätten igen, Skatteverket. Det vore roligt om NCL och andra kryssningsrederier bojkottar svenska hamnar ett år eller så, får staten räkna på uteblivna miljoner.

  • annonym

    Det som är anmärkninsvärt är ju det att en fd sjöman /fd sjöbefäl som sitter på kontor och naturligtvis utför ett gott stycke arbete ,ingen tvekan ,ingen tvekan heller att våra redare sliter ont för att få ihop ekvationen.Dessa personer kan helt lugnt sitta i sverige och jämföra sin lön med sin svenske granne /tjänstemann/Kvinna .Och helt lugnt sedan jämföra sin granne med billig arbetskratf från whatsoever och sedan helt lugnt cykla hem och lägga sej i sin säng.
    Och har man riktigt kommit upp sej och kan hävda att man har 150 resdagar om året ,ja då finns ingen övre gräns i universum för dennes löneanspråk.Det finns knappast några sjöbefäl som jämför sej med landanställda,nu förtiden är det mera rimligt att vi sjöbefäl jämför oss med våra nordiska och europeiska kollegor i den branch som man jobbar i . Det kommer alltid att behövas duktiga sjöbefäl/sjömän runt om i världen. Man kan ju tänka sej hur det ser ut nästa högkonjunktur i shipping , det rederi som inte tar tillvara sin kompetens lär få svårt att hänga med i framtiden. Sjöbefäl /sjömän är en resurs som finns tillgänlig 24 timmat /dygn ,men att ta till var på den resursen är inte så lätt som det ser ut från ett skrivbord med sjöutsikt.Oavsett om det är svensk homogen besättning eller ännu mer problem om det är mixed .Eller som en fd sjökapten som arbetat på kontor i 30 år längs göta älv, skrev som rubrik i företagets tidning inför sin pension . ” Jag har sett mycket vatten ”

  • Kalle på Spången

    Vad anser ”skattmasen” om dom pengar jag fått pumpa in till Sverige när jag som utlänning jobbat på Svensk båt men inte bott i Sverige men ändå fått betala 15% skatt utan att utnyttja nånting av den Svenska välfärden. Fast då blir man väl anklagad för att ha tagit jobbet av Svensson ist?

  • Alla har det bra utom Svenskarna.

    Sen att en polack som jobbar på svenska flagg, tjänar 60000 i månaden och betalar bara 15% tittar man inte. Särskilt då han på sin ledighet plockar ut full föräldrar ersättning från Sverige.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.