Finland vill bli stora på fartygsåtervinning

Ett konsortium utreder i ett pilotprojekt möjligheterna till att inleda storskalig och hållbar återvinning av fartyg i Finland.

Relaterade artiklar

Med hjälp av stöd från innovationsfinansieringsverket Tekes siktar ett konsortium i Finland på att utreda möjligheterna att på ett effektivt, lönsamt och hållbart sätt återvinna fartyg när de nått slutet av sin livscykel. I projektet Ship Recycling ingår Delete, Industri- och fartygssanering Hans Langh, Meriaura och Turku Repair Yard. Konsortiet har nu inlett ett pilotprojekt.

Ny landvinning

För Delete, som beskriver sig som ett fullserviceföretag inom miljötjänster med verksamhet i Sverige och Finland, är fartygsåtervinning en ny landvinning. Hittills har Delete varit verksam inom industri-, bygg- och fastighetsbranschen med allt som handlar om rengöring, rivning, avfallshantering och återvinning.

– I detta projekt utför vi själva rivningsarbetet. Innan vi inledde maskinell skrotning i torrdockan hade vi skurit bort utrustning som ankarspel och pollare och avlägsnat en del asbest. Under rivningen sorterar vi allting materialvis. Till exempel i detta projekt är överbyggnaden av aluminium och den håller vi åtskild från stålet. Dessutom finns det ädla metaller, säger Janne Salonen, affärsområdeschef på Delete.

Passagerarfartyg

För pilotprojektet köpte rederiet Meriaura in passagerarfartyget Blue White Eagle, som i praktiken legat övergivet i Villmanstrand vid insjön Saimen under de senaste sex åren. Fartyget bogserades till Nådendal via Saima kanal av Österleds bogserare Varma.

Industri- och fartygssanering Hans Langh har rengjort tankar och bilgen före fartyget började skrotas.

– Det är rationellt att göra det medan fartyget ligger vid kaj. När all rengöring är slutförd kan fartyget flyttas till torrdockan. Det oljehaltiga vattnet rengör vi i vår nya anläggning i Pikis som klarar av att hantera även större volymer. Bilarna kan köra in i hallen och tömma det oljehaltiga vattnet. Efter rengöringsprocessen kan det rengjorda vattnet släppas ut i det kommunala avloppssystemet medan det kompakta avfall som blir kvar transporteras till Riihimäki för behandling, säger Linda Langh, vd för Industri- och fartygssanering Hans Langh.

Torrdocka

Verksamheten sker på Turku Repair Yard i Nådendal. Reparationsvarvet har en 265 meter lång och 70 meter bred torrdocka.

– Vi tar hand om alla miljötillstånd och har redan kunnat konstatera att denna verksamhet inte ger upphov till mycket buller. Om återvinningsverksamheten får luft under vingarna kan det bli aktuellt att investera i ytterligare en torrdocka, säger Oskari Kosonen, som leder projektet från Turku Repair Yards sida.

Efter Blue White Eagle är planen att fortsätta projektet med återvinning av ett större fartyg. Enligt uppgift finns det flera tänkbara fartyg, men i detta skede vill konsortiet inte gå in på närmare detaljer.

Flera års utredning

Ett syfte med projektet är att utreda under vilka förutsättningar denna verksamhet kan bli lönsam i Finland. Juhani Linna, som inom detta projekt har utrett fartygsåtervinning i Finland redan i flera års tid och är vd för AJL Consulting Oy, berättar att Indien, Bangladesh och Pakistan har den överlägset största andelen av antalet fartyg som skrotas i världen, cirka 75 procent och många av dem är stora fartyg. Dessa fartyg skrotas genom att köra upp dem på stranden, så kallad beaching.

I EU återvinns bara mellan 2 och 3 procent av det totala antalet skrotade fartyg.

– EU har ett ambitiöst mål att uppnå en skrotningskapacitet om 2,5 miljoner ton LDP (light displacement ton). Hållbart kan man skrota fartyg endast i torrdocka.

18 varv på lista

Europeiska kommissionen publicerade i december 2016 för första gången en lista över anläggningar inom EU som uppfyller EU:s krav för fartygsåtervinning. För närvarande innehåller listan 18 certifierade varv, av vilka två i Danmark.

– Under första kvartalet 2017 har endast sju fartyg om totalt 7.000 ton skrotats av dessa varv. De flesta av dem är små och bara fyra av dem har en torrdocka. Vår målsättning är att Turku Repair Yard ska tas upp på denna lista, säger Juhani Linna.

Han anser att det finns en stor potential att utöka fartygsåtervinning inom EU.

– I Finland stöds detta av industrins struktur, skeppbyggnadsindustrin och därtill hörande industri. Vi har gediget kunnande vad gäller materialbehandling och bra logistik.

Lönsamhet

Juhani Linna understryker att en nyckelfaktor är lönsamhet och att pilotprojektet ska utreda detta.

– Vi kan inte betala samma priser som de asiatiska varven för fartyg som ska återvinnas. Men det kan bli en imagefråga för många europeiska rederier att fartygen återvinns på ett hållbart sätt och i så fall kanske priset inte är helt avgörande. Finland har som målsättning att vara en föregångare inom en återvinningsekonomi och fartygsåtervinning är en viktig del stärker denna roll.