På rätt kurs: Att styra genom att planera

Den sista bloggen före sommaruppehåll är författad av Lena Kecklund som är vd vid MTO Säkerhet.

Med en gedigen bakgrund i samhällsutvecklingsroller tar Lena med läsaren på en intresseväckande resa där olika discipliners sam- och motverkan sätts i centrum för en ständig utveckling mot ökad säkerhet i olika avseenden. Människa, teknik och organisation är områden som lever i ett tydligt symbiotiskt förhållande – ett angreppssätt som Lena med kollegor inte minst använder som grund för sjöfartsrelaterad forskning. Bloggen gör det inte bara lättare att se sambandet mellan människa, teknik och organisation utan du får också ett perspektiv på betydelsen av den mänskliga faktorn – och låt oss i sammanhanget inte glömma bort hur betydelsefull den mänskliga faktorn faktiskt ofta är för att undvika en olycka! Jag rekommenderar å det varmaste att du läser Lenas blogg och önskar dig en fin sommar!

Rikard Engström,
ordförande sjöfartsportföljen


Lena Kecklund, MTO Säkerhet

Varför inträffar olyckor i miljöer som vi har betraktat som säkra och vad kan vi göra för att det ska undvikas?

Efter att allvarliga olyckor inträffat som bland annat kärnkraftsolyckan i Tjernobyl blev det uppenbart att det inte fanns en orsak till olyckor, utan flera, som berodde på brister i samspelet Människa, Teknik, Organisation och säkerhetskultur. Finns en god säkerhetskultur? Har personalen rätt information och hjälpmedel som stöd för sina uppgifter? Är utbildningen rätt och kan personalen samverka? Det var några av de frågor som ställdes.

”Jag hör ofta att situationer skylls på den mänskliga faktorn, det är missvisande eftersom det alltid finns bakomliggande orsaker till varför en människa agerar på ett visst sätt.”

Min yrkeskarriär började med att söka svaren på dessa frågor för mer än trettio år sedan. Jag började då arbeta med att etablera begreppet och kunskapsområdet samspelet Människa-Teknik-Organisation (MTO). Först inom kärnkraftsområdet men senare även inom järnväg och sjöfart. Begreppet MTO är i stort sett synonymt med ”Human Factors”, men MTO betonar systemsynen, att allt hänger ihop, och fokus läggs inte på individen. Jag hör ofta att situationer skylls på den mänskliga faktorn, det är missvisande eftersom det alltid finns bakomliggande orsaker till varför en människa agerar på ett visst sätt. Jag vänder mig mot detta så mycket att jag tillsammans med Bengt Sandblad skrev boken ”Den (o)mänskliga faktorn” som jag rekommenderar om man vill lära sig mer om MTO-begreppet.

Mitt arbete har tagit mig till spännande miljöer, Sydafrika för järnvägssäkerhet, amerikansk kryssningsindustri med rådgivning i utredningen av olyckan med Costa Concordia och kärnkraftverk i Ukraina. Inte minst har det tagit mig till en massa ”vanliga” miljöer inom transport och industri med spännande uppdrag i Sverige och övriga Norden inom allt från sjukvård till Försvarsmakten. I alla dessa fall fortsätter MTO-perspektivet visa sig vara mycket användbart.

På MTO Säkerhet arbetar vi hela tiden för att skapa säkra och hållbara verksamheter. Ett sätt att få nya kunskaper och pusha ämnet framåt är genom forskning. Vi genomför flera forskningsprojekt per år där vi tittar på hur vi med hjälp av MTO-perspektivet kan hitta nya sätt att arbeta säkert. Just nu genomför jag tillsammans med mina kollegor ett forskningsprojekt där vi tittar på samarbetet mellan lots och bryggbefäl inom sjöfarten.

”Vissa olyckor hade kunnat undvikas om bryggbefäl och lots arbetat i bättre samförstånd utifrån en gemensam färdplan.”

Vissa olyckor hade kunnat undvikas om bryggbefäl och lots arbetat i bättre samförstånd utifrån en gemensam färdplan. Med hjälp av modern teknik och digitala hjälpmedel finns det idag möjlighet att skapa en plattform där lots och bryggbefäl kan arbeta på ett säkrare sätt.

Dagens riktlinjer är föråldrade och anpassade till papperssjökort. Navigering sker numera med meterprecision vilket ger nya förutsättningar beträffande färdplanering, speciellt i lotsfarvatten. Erfarenheter från kryssningsindustrin visar att en bättre och mer detaljerad färdplanering som tidigare involverar alla berörda parter bidrar till en säkrare navigering.

För att komma ”På rätt kurs” med detta problem genomförs nu ett forskningsprojekt med samma namn finansierat av Trafikverket och Sjöfartsverket. Vi som arbetar i projektet är Lena Kecklund (VD, MTO Säkerhet), Isabella Ågren (MTO Säkerhet), Hans Hederström (F. d. lots och sjökapten) och Magnus Anderson (Aktiv lots och sjökapten).

Syftet med projektet är att ta fram och testa en arbetsmetod för hur en detaljerad färdplan bäst utformas för att optimera samarbetet mellan lots och bryggbefäl. Projektet innebär bland annat att ta fram en gemensam färdplan men också att förbättra samverkan mellan lots och bryggbefäl. Detta förväntas leda till ökad sjösäkerhet genom reducering av risk för allvarliga olyckor. I förlängningen innebär det ett viktigt bidrag till att utveckla lotsverksamheten i form av procedurer och kommunikation samt att styra genom att planera.

I slutet av projektet kommer en implementeringsplan att genereras för att ta tillvara på lärdomarna från projektet, vilket blir ett första steg för att möjliggöra implementering av konceptet på bred front inom sjöfartsbranschen i Sverige.

Kommentarer

  • Adam Kaijser

    Vilka olyckor med lots ombord menar projektet hade kunnat undvikas med bättre brm och vad för omgivning var de i?

    • Isabella Ågren, MTO Säkerhet

      Hej Adam.
      Tack för din fråga, det visar att det finns intresse för vårt projekt.
      Det finns ingen 100% säkerhet i någon verksamhet som involverar risk. Vårt projekt har som målsättning att minimera risk vid lotsning genom att pröva en metod som nu finns implementerad i Nya Zeeland och Australien, vilket bl a visas på denna länk: https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7075056873493725184/
      Vi känner inte till någon olycka där en gemensam färdplan enligt det förslag som projektet vill testa har förekommit, men vi är mycket intresserade att få veta om det skulle vara fallet.
      En grundläggande idé i projektet är att principer för Bridge Resource Management tydligt integreras i färdplaneringen och detta ger förutsättningar för en bättre samverkan och kommunikation inom bryggteamet och med lotsen. Allt gott, Isabella.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.