Det ser mörkt ut, men tillsammans fixar vi detta

I andra avsnittet av Portföljbloggen är det Lighthouse kommunikationsansvarige Lars Nicklason som fattat pennan. Lars har en gedigen erfarenhet som ”grävande” journalist men också bakgrund från kommunikationsarbete inom akademin. Att Lars med dessa ögon ser sjöfarten och dess potential inte minst inom energi- och klimatområdet är mycket spännande och hoppingivande. Sjöfarten är bra på mycket men, enligt mig, brister det just avseende hur man når ut med budskap, möjligheter och utmaningar. Mot den bakgrunden ska du läsa Lars kloka text!

Rikard Engström,
styrelseordförande Sjöfartsportföljen


Lars Nicklason,
Lighthouse

Energifrågan krossade klimatfrågan i valdebatten. Smaka på den. Vad säger det egentligen? Att politiken saknar visioner och är historielös? Att vi står oss själva närmast, och att vi som ett trygghetsknarkande folk får stora darren när det liv vi lever här och nu riskerar att rubbas på minsta lilla sätt? Att vi helt enkelt bryr oss mer om hur vi får det i vinter än om hur planeten och vi mår 2050?

Det är kanske inte så konstigt att rapport efter rapport pekar på att det går åt fel håll. Världen ser inte ut att klara klimatmålen. Inte sjöfarten heller. Men, kanske någon säger, vi har ju el, ammoniak, metanol och vätgas? Nej, det har vi inte. Inte ännu. Det kommer ta tid innan det finns fossilfria energibärare i tillräcklig mängd för att försörja världsflottan. Enligt en ny prognos från DNV kommer till exempel vätgasen bara stå för 5 procent av världens energimix år 2050. Hur ser världen ut då? Med en europeisk semestertorka pinfärsk i minnet vill man knappt tänka på det.

Men det gör de 1944 forskare som röt ifrån i debattartikeln ”Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar” i Aftonbladet den 25 augusti och de 227 företrädare för små och stora företag som stämde in och skrev ”Politiker, sluta bromsa klimatomställningen” den 7 september.

Det finns alltså hopp. Även om mänskligheten har svårt att tänka långsiktigt, har den senaste tiden visat på att vi besitter en imponerande handlingskraft när saker väl hänt framför ögonen på oss – tänk pandemin och den rekordsnabba vaccinutvecklingen eller EU-ländernas sammanhållning och krafttag mot kriget i Ukraina. Kanske kan bilderna av uttorkade grödor och nästan strandade pråmar i Rhen få oss att agera på riktigt? ”It’s the end of the world as we know it”, sjöng Greta Thunberg i Göteborg för några veckor sedan. Den gamla R.E.M-refrängen från 1987, som blivit något av klimataktivismens kampsång, råkar nämligen finnas inpetad i Håkan Hellströms låt ”Tillsammans i mörker”. Nu stod de där tillsammans på Ullevi inför dryga 70.000 åskådare och sjöng den. Budskapet var förstås – visst, det ser mörkt ut, men tillsammans fixar vi detta.

Inom sjöfarten har man också insett att man inte fixar sin egen klimatomställning själv. Framtidens bränsle stavas S-A-M-A-R-B-E-T-E hette det till exempel på ett webinar som klassificeringssällskapet DNV höll i våras. Infrastrukturen, teknologin, energilösningarna, regelverken och den finansiella supporten som krävs för sjöfartens omställning möjliggörs bara om alla hjälps åt – aktörer från alla discipliner, branscher, länder måste samarbeta.

En viktig grundbult i samarbetet är förstås forskning och innovation. Utan detta, ingen omställning. Och här finns en jättemöjlighet för svensk sjöfarts-FoI att bidra. Sverige ligger i framkant på flera områden som rör utvecklingen av en hållbar sjöfart och har potential att leverera teknik och lösningar med skarpare miljöprofil än vad andra länder klarar. Så det är väl bara att sätta igång? Ja, om politiker och forskningsfinansiärer verkligen bestämmer sig för att satsa. Då kommer vi inte bara att bidra till klimatets räddning – stora exportintäkter och arbetstillfällen skulle också kunna skapas. Snacka om vinn-vinn-situation. Eller som en forskare som Lighthouse intervjuade härom sistens sa: ”De pengar vi stoppar in i det här kommer att vi ha igen mångfalt.”

Lars Nicklason,
kommunikationsansvarig, Lighthouse