Klart vi kan!

2023 års första portföljblogg är skriven Susanne Stenberg och Håkan Burden, båda verksamma på forskningsinstitutet Rise, som är en allt större och viktigare aktör för att utveckla morgondagens mer hållbara sjöfart. Susanne har en bakgrund som domare och har medverkat i flera statliga utredningar, Håkan har doktorerat i datavetenskap och har lång erfarenhet av agil och hållbar utveckling. Tillsammans arbetar de med hur tekniken, reglerna och affären samverkar i och med digitaliseringen. Här belyser de hur smarta fartyg kan komma att användas i situationer som är dirty, dull, dangerous and domestic. Vill du efter att ha läst veta mer finns ett poddavsnitt om projektet Policylabb Smarta Fartyg där Susanne och Håkan samtalar med DNV.

Rikard Engström,
ordförande Sjöfartsportföljen


Forskarna Susanne Stenberg och Håkan Burden är knutna till enheten Mobilitet i transformation på forskningsinstitutet Rise. Foto: Rise

Svenska aktörer kan bidra till den internationella utvecklingen av smarta fartyg – inom ramarna för hållbar utveckling – genom säkra försök på svenska vatten utifrån svenska regler. Det visar vår forskning som möjliggjordes av en nytänkande satsning inom Sjöfartsportföljens finansiering av policyutveckling i relation till smarta fartyg.

Smarta fartyg har en stor potential för att främja sjöfarten och hållbar utveckling genom att optimera drift, underhåll och design av maritima operationer. I situationer som är farliga för människor eller där människor riskerar att tappa koncentrationen över tid kan de även höja säkerheten ombord och i närmiljön. För att svänga sig med engelska – smarta fartyg lämpar sig väl för uppdrag som är dirty, dull and dangerous.

Policylabb Smarta Fartyg har aktivt arbetat för att bidra till ett systematiskt lärande, bland annat för hur redare, utvecklare och myndigheter kan arbeta med regelutveckling och innovation kopplat till smarta fartyg. I projektet deltog Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Saab Kockums och ABB, förutom Rise. Policylabbet visade sig vara ett sätt att analysera och identifiera strategiska vägval. Under projektet har vi identifierat specifika policy i relation till de tre fall vi undersökt:

  1. Navigationsstöd från land – Ett gemensamt ställningstagande mellan Sjöfartsverket och Transportstyrelsen om att navigationsstöd från land kan fylla en funktion, men att en sådan tjänst behöver utforskas vidare innan den kan regleras.
  2. Ljusteröfärjan – Vid dagens certifieringsförfarande verifieras oftast tekniska krav på fartyget genom en hänvisning till ett etablerat och sammanhållet regelverk. För smarta fartyg likt Ljusteröfärjan är det lämpligt att komplettera certifieringen med en säkerhetsargumentation för att fartyget ska anses sjövärdigt.
  3. Smarta marina drönare – Fartyg under fem meter som inte är passagerarfartyg omfattas idag inte av några föreskrifter som gör att de per automatik blir granskade genom Transportstyrelsens tillsyn. Så länge ingen begär att fartyget ska inspekteras eller det är inblandat i en incident är sannolikheten låg att en inspektion sker. Om en inspektion sker gäller det att visa hur man följt gällande regler i lag och förordning samt allmänna sjövägsregler.

Vi har presenterat projektet på den internationella konferensen Transport Research Arena och för internationella aktörer, bland annat EU:s myndighet Emsa samt den amerikanska USCG och engelska MCA. Resonemanget om säkerhetsargumentation återspeglas hos de norska och finska aktörerna. På vårt möte med EMSA blev det tydligt att också EU lägger fokus på att utveckla metoder för säker verksamhet när digitalisering tar över ansvar som tidigare sköttes av människor eller mekaniska maskiner.

Trots att den maritima sektorn har ett rigoröst internationellt regelverk saknas det en internationell reglering för smarta fartyg. Ett arbete för sådana regler är på gång. En slutsats från policylabbet är att till dess att det finns gällande internationella instrument, finns det ett utrymme för utvecklandet av smarta fartyg utifrån flaggstaternas nationella regelverk. Och erfarenheterna från de initiativen ger bra grund för framtida internationella regleringar. Som tur är har vi två nya initiativ inom Sjöfartsportföljen. Där ska vi undersöka metoder för säkerhetsargument när digitalisering tar över ansvar från människan och de mekaniska maskinerna.

För svensk innovation inom smarta fartyg är vår rekommendation alltså att i nuläget utgå från nationella svenska regleringar. För att parafrasera det engelska uttrycket kan smarta fartyg inom den närmaste tiden vara lämpliga för uppdrag som kännetecknas av dirty, dull, dangerous and domestic.

Håkan Burden och
Susanne Stenberg,
forskare på Rise