Sjöfartstidningens läsare får inte alltid hela bilden av shipping. Vi skriver främst om rederier i Nordeuropa och deras fartyg, och de håller fanan högt. De har fartyg med goda arbetsvillkor för besättningarna, fina utrymmen ombord, en genomtänkt säkerhetskultur och som anställd behöver du knappast vara orolig för om du ska få din lön eller ej.

I den globala handelsflottan kan det tyvärr se annorlunda ut. Den brittiska journalisten Rose George skildrar i sin reportagebok Deep sea and foreign going delar av branschen som man önskar inte fanns. Boken har närmare tio år på nacken men är fortfarande aktuell.

Såväl hamnstatsmyndigheter som arbetstagarorganisationer gör inspektioner av fartyg för att upptäcka brister ombord. Men en del brister är svårare än andra att upptäcka. Felaktigheter i den fysiska miljön syns (om brandlinan läcker så märks det tydligt). Men brister i de sociala villkoren är inte alltid lika tydliga. 

ITF tar varje år emot klagomål från besättningsmedlemmar på hundratals fartyg om att de inte fått ut sin lön. På organisationens webbsida finns en lång lista med tips till drabbade sjömän. Det tipsas även om vad arbetssökande bör kolla upp innan de tackar ja till jobb i ett rederi. 

Varje år hjälper ITF-inspektörerna sjömän världen över att få ut svindlande summor i backpay (utebliven lön). Bara under 2022 betalades enligt ITF över 35 miljoner dollar ut av rederier och bemanningsbolag i efterhand efter påtryckningar.

Fartyg med bekvämlighetsflagg är starkt överrepresenterade i statistiken över obetalda löner. ITF påpekar också att lönetrassel ofta hänger ihop med brister i resten av verksamheten – som att det finns för lite pengar till reparationer och underhåll, och att risken för att rederiets fartyg läggs med nyttjandeförbud på grund av brister är högre. 

För ett antal år sedan följde jag med en ITF-inspektör ombord på ett fartyg som anlöpte svensk hamn. Vi kom dit för att kolla läget eftersom ITF hade fått tips om att besättningen bara fått ut delar av sin lön. I den smutsiga, slitna mässen mötte vi en besättning som på knackig engelska bedyrade att ”allt är bra”, ”bara bra”. 

Fast vi visste att det var lögn – och de visste att vi visste – så flackade de lätt med blicken och ljög oss rakt i ansiktet. Av rädsla för repressalier vågar få träda fram. Det här är inte ovanligt, har flera ITF-inspektörer berättat. En sjöman som klagar på sin arbetsgivare riskerar att förlora jobbet och bli svartlistad i hela branschen. Och ett dåligt jobb, där du får ut halva din lön, är trots allt bättre än inget jobb alls. 

Ofta ser allt fint ut på pappret. I dokumenten som visas upp när myndigheterna eller ITF kommer ombord är allt i god ordning. Jajamensan, de anställda får lön helt enligt avtalet. Grejen är bara att det finns två uppsättningar dokument: dubbel bokföring. Ett papper att visa upp och ett annat som visar hur det faktiskt ser ut. 

Mörkertalet är sannolikt stort. De 35 miljoner dollar som betalades ut i backpay 2022 är för de sjömän som vågade protestera. Till detta ska adderas alla obetalda löner som i tysthet frös inne.