En ödesfråga för transportslaget sjöfart i Sverige

Just nu ligger Hisingsbrofrågan på Högsta Domstolens bord. Stor oenighet råder i frågan; berörda kommuner i regionen, Sjöfartsverket och industrin, totalt 24 stycken, anser att en lågbro skulle vara förödande. Farleden på Göta älv är ett så kallat riksintresse. Trots detta hävdar Göteborgs kommun att Hisingsbron är en intern angelägenhet. Göteborg anser att alla som motsätter sig en lågbro, skall avvisas av rent formella skäl. Intressenterna är ej i juridisk mening sakägare enligt Göteborgs kommun. Det är det HD nu skall ta ställning till.

En lastbil till var sjätte minut.

På Göta Älv fraktas idag cirka 1,7 millioner ton gods till/från Vänerregionen och på köl direkt till/från hamnarna i Europa. Idag passeras som mest 12-13 fartyg per dygn genom Göteborg. Trafikverkets prognos är en fördubbling till 2030.

Men någon fördubbling blir det inte om sjöfarten stryps med en lågbro med omfattande kollektivtrafik. En lågbro, som måste öppnas för dessa fartyg, kommer nämligen endast att kunna öppnas en kortare period på natten. Varje öppning tar nämligen cirka 10-12 minuter och det tar sen ca 30-35 minuter innan all trafik på bron rullar igen. Hisingsborna kommer givetvis inte att acceptera en bro som i framtiden skall öppnas en gång i timman.

I vågskålen ligger alltså å ena sidan attraktiv tomtmark vid södra brofästet i Göteborg, i andra riksintresset sjöfart. En stoppad fartygstrafik på älven innebär med dagens trafik en ökad lastbilstrafik med en lastbil var sjätte minut, dygnet runt, åter runt. (Det går lika mycket gods på Älven som på Hamnbanan). Miljöeffekterna blir givetvis enorma men de har inte utretts. Göteborg hävdar att en lågbro innebär attraktiva kontorsmiljöer i centrala stan och fler arbetstillfällen. Hur många industriarbetstillfällen som går förlorade runt Vänern har inte utretts. Varje industrijobb ger dessutom 2-3 ytterligare jobb inom servicesektorn.

Sjöfarten måste bli ett riksintresse på riktigt

Sjöfarten är ett riksintresse men begreppet saknar uppenbarligen stöd i dagens lagstiftning. Även fritidstrafiken på Vänern och Göta Kanal hotas.

Bron över Göta Älv, som till stor del finansieras av staten, är en viktig trafikfråga av riksintresse på samma sätt som till exempel Förbifart Stockholm och Bromma flygplats. Konsekvenserna av en låg Hisingsbro i form av mer lastbilstrafik och ökad belastning på klimat och miljö och alternativen med högbro eller tunnel måste därför utredas utifrån en nationellt perspektiv.

Inget annat land bygger lågbroar som stoppar sjöfarten. I New York är lägsta bron över Hudson River 65 meter hög på grund av sjöfarten. Idag höjs många broar i EU (med EU-finansiering) då trafiken på bron ökar och i praktiken omöjliggör öppning av bron.

I Sverige måste staten slå vakt om sjöfartens infrastruktur på samma sätt som man idag självklart gör med järnvägens infrastruktur


Lämna en kommentar på "En ödesfråga för transportslaget sjöfart i Sverige"

  • Anonym Svara

    I lubeck blev mycket snabbt en bro utbytt mot en tunnel. Utan tvekan bästa lösningen. kom nu inte och säg att det byggs redan en ny tunnel ” Marieholms tunnel” utan här snakar vi frihamnen/ringöns älvs överfart. Der som sker uppströms har med E 6 an att göra. Skall det bli ny bro så gör en BREDDARE fartygs passage möjlig än vad som finns nu. Och vid bro öppningen INGEN höjd begränsning utan klaffen åt sidan. Det är dags att nyktra till nu det gäller alla som har bidragit till den här soppan.

  • Sten Göthberg Svara

    Willand, jag håller fullständigt med dig i sak. Juridik har dock ibland ett eget språk.

  • Så läser jag i dagens tidning med stor tillfredsställelse att HD inte ställde sig bakom Göteborgs kommuns försök att få bort Vänerkommunerna som sakägare i målet. Nu får vi bara hoppas på en väl avvägd prövning hos MÖD.

  • Willand Ringborg Svara

    I kommunal planering ska riksintressen hanteras så att de inte påtaligt skadas. Farlederna till Vänern och passagen av Göteborg är ett dokumenterat riksintresse och den låga Hisingsbron skadar svårt passagemöjligheten. Då hävdar Göteborg att ägaren av farlederna och Trollhätte Kanal, Sjöfartsverket, inte är sakägare och då inte har talan. Och inga andra heller, d v s allt underlag som handlar om sjöfartens riksintresse ska överhuvudtaget inte behandlas i miljöprövningen.
    Riksintresset av lågbro i Göteborg har tidigare prövats och då öppningsbar gång- och cyckelbro med 6,5 meters brohöjd. Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt avslår och säger där att
    ”Vid en sammanvägning av samtliga för- och nackdelar med projektet, varvid brons negativa inverkan på de sjöfartsanknutna intressena får stor betydelse, kommer Miljööverdomstolen emellertid till samma slut som miljödomstolen.” D v s riksintresset får inte kränkas.
    Det strider mot Miljöbalkens grundpelare om inte de som berörs av en anläggning kan få komma till tals. Det finns ett Sverige utanför Göteborg.

  • Anonym Svara

    Varför inte en tunnel för fordon och en högbro för gångare och cyklister? Kanske stimulerar reducering av biltrafiken.

  • Sten Göthberg Svara

    Angående ”riksintresse” och ”talerätten”.

    Enligt miljöbalken ska klagorätten enbart grundas på sk ”enskilt intresse”, alltså inte ”riksintresse”. Endart det allmänna intresset kan således inte grunda en talerätt. Detta framgår både av propositionen till miljöbalken och vissa rättsfall inom området. Detta innebär i sin tur att riksintresset sjöfart, som anses vara ett allmänt intresse, inte automatiskt medför talerätt.

  • Sten Göthberg Svara

    Jag citerar ordagrannt vad jag skrev på SST blogg för någon vecka sedan.

    ”Oavsett orsaken till söndagens påsegling av bron bekräftar detta bara att det finns risker och då i synnerhet med en hårt trafikerad lågbro. Vi som vid olika tidpunkter och tillfällen starkt argumenterat mot en lågbro vet att det enbart finns ett argument för en lågbro. Detta argument är helt av politisk karaktär och tar ingen som helst, eller mycket begränsad, hänsyn till kollektivtrafiken, sjöfarten eller industrier och kommuner uppströms älven. Hoppet står nu till avgörandet i MöD som förhoppningsvis fattar sitt beslut på riktiga grunder”.

    Till detta kan bara åter bekräftas den politiska egensinniga uppfattningen i Göteborg och den totala avsaknaden av en konsekvensutredning som sträcker sig bortom stadsgränsen.

  • Bra skrivet Bertil! Farleden i Göta Älv genom Göteborg är ju allmän farled och enligt den gamla Vattenlagen (1920) så fanns det en s k kungsådra i älven; dåtidens motsvarighet till det som idag kallas riksintresse i sådana här sammanhang.
    Jag hoppas att HD visar samma fasthet om sjöfartens intressen som MÖD nyligen slog fast när man nekade Göteborgs kommun prövningstillstånd i målet om Hakefjordens vindkraftspark.
    Sakägarbegreppet i mål av detta sammanhang har inte prövats särskilt ofta. Senast var det nog i målet om Fittjabrons inverkan på båttrafiken, NJA 1958:215. Tyvärr finns inte det avgörandet tillgängligt på nätet utan får beställas från HD.
    Men, med tanke på hur älv- och Vänersjöfarten genom åren anpassat sina fartyg till dagens Göta Älvbro så hade det ju även för kollektiv- och annan trafik över den framtida bron, blivit betydligt färre störningar om man kunde behålla den seglingsfria höjd som gäller idag.

  • Bra artikel Bertil, kan hålla med dig i nästan allt. Men det finns få ställen i världen där fartygen kan alltid få passera slussar, broar mm precis när som helst. I Södertälje kanal som går genom centrala delar av Södertälje och Danviksbron i Stockholm (Hammarby slussen), så öppnas inte broarna för fartygen under den s.k. rusningstiden varje vardagsmorgon 6-9 resp em 15-18.

    Tycker att även detta borde framgå av din artikel. Olika intressen borde kunna samsas om en lösning av problemet.

    • Bertil Arvidsson Svara
      @Peter Zoné, Örbyhus:

      Hej Peter, tack för dina synpunkter ! Du har helt rätt men en blogg har ju begränsat utrymme. Spärrtiderna gör Göteborgs agerande ännu mer provocerande, Göteborg vill alltså bygga en ny bro som redan från början helt spärrar sjöfarten på älven 25 % av dygnet. Göteborg Spårvägar har dessutom anmält att man vill spärra bron ytterligare 2 timmar. Det finns två alternativ som löser trafikkonflikten.
      En ny högbro, det billigaste alternativet enligt Göteborgs utredning, eller en
      tunnel.

    • Yergen Svara
      @Bertil Arvidsson:

      De bygger också en ny tunnel så det alternativet är redan igång.

  • Ingvar Bergman Svara

    Det kan ju inte råda någon tvekan om att broar över av handelssjöfart trafikerade vattenvägar är av riksintresse, hur än HD dömer ifråga om vem som i juridisk mening är sakägare. Staten måste värna om Vänersjöfarten och industrin kring Vänern. Alla EU-länder med vattenvägar arbetar ju för att dessa skall utnyttjas fullt ut och det tror jag till syvende og sidst också är svenska statens mål, så här får ett kommunalt intresse faktiskt ge vika för ett nationellt sådant. Alldeles bortsett från riksintresse eller ej – det skulle i detta fall bli trafikkaos vid varenda
    broöppning och det vill ingen ha. eller har Göteborgs kommun (en kommun beroende av sjöfarten (?) tänkt sig broöppning kl 02.00-04.00 och låta sjötrafiken vänta bortåt 22-24 timmar för passage ??