En dag på Donsö

20170221_095034_IMG_1171

Den snabbgående färjan Valö är ett av Styrsöbolagets fartyg som går i trafik till Donsö.  

Jag hade för några dagar sedan tillsammans med en kollega nöjet att besöka Donsö och hälsa på några av de rederier som har sitt kontor på ön. Det var en ganska blåsig dag med vind från väst på drygt 10 meter per sekund – de härdade öborna ansåg inte att det var speciellt mycket – men från ön var utsikten över Västerhavet imponerande med brytande vågtoppar så långt ögat kunde nå. Jag har själv mina rötter i en helt annan skärgård, där man likaså sysslat med sjöfart sedan urminnes tider, och när jag ser den omedelbara närheten till det upprörda och stora havet tror jag mig förstår vad det har betytt och fortfarande betyder för ön. Det har inte enbart dikterat livsvillkoren för öborna, det har också i alla tider utgjort en källa till utkomst, oberoende av om vi talar om fiske eller sjöfart. 

Förutom den fantastiska miljön noterade jag en annan intressant sak nästan omedelbart efter att jag steg iland från färjan och hade fast ö-mark under fötterna. Donsö är ett aktivt skärgårdssamhälle med liv och rörelse även denna helt vanliga vintervardag. Överallt såg jag folk på väg, små elbilar körde omkring och det dröjde inte heller länge innan jag noterade några bekanta ansikten med anknytning till vår shippingkrets. De flesta skärgårdssamhällen och öar som jag har besökt vintertid har varit tämligen tysta och man har inte sett så många livstecken, åtminstone inte utomhus. Här utgör Donsö ett undantag.

Utan att ha några som helt empiriska belägg för mitt påstående så är jag rätt säker på att det är sjöfarten som gör Donsö till ett aktivt och livskraftigt samhälle. Närheten till Göteborg är förstås en fördel och ön har frekventa färjeförbindelser till Saltholmen, där både buss och spårvagn ansluter om man föredrar att åka kollektivt. Givetvis använder sig många donsöbor av egna båtar för att ta sig till fastlandet.

Men tillbaka till sjöfarten. Intill hamnen finns ett antal rederikontor som sköter en betydande del av den svenskägda produkttankerflottan. Däremot sköts befraktningen i stor utsträckning från kontor i Göteborg.

Inom en radie på drygt 100 meter från hamnen finns Donsötank, Terntank, Sirius, Furetank, Veritas Tankers, Älvtank, Swedia och Vinga Ship Management. Några andra donsörederier som Ektank, Oljola och Northern Offshore Service har sina kontor på fastlandet.

Gemensamt för alla dessa rederikontor på ön är den gemytliga och familjära stämningen. Rederierna är familjeföretag som byggts upp, drivs, förvaltas och utvecklas av entreprenörer i flera generationer. Givetvis hör det till att ägarna arbetar på kontoren eller ombord på fartygen. Men låt inte de ombonade kontoren och den trivsamma stämningen ge en felaktig bild av själva affärsverksamheten. Om det är något som man kan här på ön så är det shipping. Donsörederierna är mycket bra på affärer, vilket givetvis är den grundläggande faktorn för framgång.

När man sedan tittar på vad dessa rederier gör är det ganska klart att de utgör motorn för innovationer med anknytning till energieffektivitet, miljösmarta lösningar, effektiva sjötransporter och kvalitetssjöfart. Deras inflytande på produkttank är inte enbart nationell. Donsöflottan förknippas med kvalitet och pålitlighet åtminstone i hela norra Europa. Den sätter en ”donsöstandard” som många tankrederier på andra håll i världen har svårt att nå upp till.

Eller vad sägs om detta: Terntank har under 2016 tagit leverans av tre LNG-drivna tankfartyg. Furetank har låtit konvertera ett av sina tankfartyg till LNG-drift. I order finns ytterligare 11 tankfartyg för donsörederier. Aktiviteten på ön är anmärkningsvärd!

Samtidigt vill jag betona att det inte enbart är på Donsö som det svenska kunnandet inom produkttank finns. Vi har rederier som exempelvis Tarbit Shipping, Stena Bulk, Concordia Maritime, Thun Tankers och Wisby Tankers, som alla bidrar till att positionera Sverige som en viktig leverantör av kvalitetssjöfart inom produkttank.

ternsund_lng-tank_DSC1708

Här är de tankfartyg som för närvarande är i order för Donsörederier:

Ektank
Två ”LNG-ready” produkttankfartyg om 18.800 dwt.

Furetank
Tre LNG-drivna produkttankfartyg om 18.300 dwt

Sirius
Två ”LNG-ready” produkttankfartyg om 8.000 dwt och ett hälftenägt LNG-bunkerfartyg om 3.000 dwt

Terntank
Ett LNG-drivet produkttankfartyg om 15.000 dwt som levereras inom kort.

Älvtank
Två LNG-drivna produkttankfartyg om 18.300 dwt.

Boktips om Göta älvdalen

Nya Hisingsbron, den ovissa framtiden för slussarna i Trollhättan och en ökad godstransport på de inre vattenvägarna. Göta älv har en central roll i många aktuella sjöfartsfrågor. Vill man ha en historisk beskrivning av älvens betydelse för sjöfarten i landet finns nu en ny bok ute om ämnet. I Bo Björklunds Göta älvdalen kan man läsa om hur timmermosor flottades från Vänerland till Göteborg och hur Alesnickare flottade hus till Göteborg och Bohuslän. Men också om hur träskroven ersattes av komposit och stål och hur slussarna med tiden växte.

För att kunna se framåt måste man ibland även se bakåt och ta historien till hjälp. Hur som helst hoppas jag att beslutsfattarna framöver fattar rätt beslut som innebär att man även om hundra år kan läsa nyskrivna böcker om hur sjöfarten blomstrade på Göta älv under 2000-talet.

Svenska nybyggen uppmärksammade i USA

maritimereporter-2016-12-1

Det är givetvis inte endast Sjöfartstidningen som noterar alla de investeringar som svenska rederier gör för att minska sjöfartens miljöpåverkan och förstärka dess roll som en långsiktigt hållbar transportlösning. Svenska och nordiska nybyggen har även uppmärksammats på andra sidan Atlanten av Maritime Reporter and Engineering News, som publicerat sin egna lista över tio ”Great Ships” under 2016.

Terntanks LNG-drivna nybygge Ternsund pryder omslaget av tidningen, som för övrigt även kan läsas på nätet. Produkttankern Ternsund är också etta på tidningens tio i topp lista med motiveringen "LNG fueled tanker with direct drive permanent magnet shaft generator" (presenterad i Sjöfartstidningen nr 8/2016).

Nummer två är Lindanger, en metanoldriven produkktanker som ingår en en större serie där Marinvest äger två, Mari Jone och Mari Boyle, tillsammans med Waterfront Shipping Company (Sjöfartstidningen 6/2016). Initiativet till metanoldrift togs av Marinvests framlidne vd Lars Mossberg. Motivering till andra platsen på Maritime Reporters lista lyder kort och gott: "World’s first methanol fueled tanker".

Finlands nya LNG-drivna isbrytare Polaris är nummer tre. Motivering: "World’s first LNG powered icebreaker" (Sjöfartstidningen 10/2016).

Fjärde plats har tagits av det LNG-drivna biltransportfartyget Auto Eco. Wallenius är hälftenägare till UECC som beställt fartyget. Motiveringen lyder "World’s first dual fuel LNG PCTC". En teknisk presentation av de två fartygen i serien ska publiceras i tidningen under vintern.

Ytterligare ett fartyg med svensk anknytning har tidningen noterat. Det är det LNG-drivna cementfartyget Greenland, som ägs av JT Cement där Thun är hälftenägare (Sjöfartstidningen 2/2016). Greenland intar åttonde plats med motiveringen "World’s first LNG powered cement carrier".

Saldo: Fyra av de tio nybyggen som presenteras är relaterade till Sverige, ett till Finland. Det blir rätt många "världens första" på en och samma lista. Vårt innovativa miljötänk har fått sin berättigade plats på kartan även i USA.

 

  • Rolf B Bertilson Svara

    Det här är väl ett fint bevis på att vi fortfarande kan som sjöfartsnation i världen. Det trista i sammanhanget är att M/T Ternsund inte bär svensk flagga. Med tonnageskattens införande kan detta förhoppningsvis ändras på.

God Jul och Gott Nytt År!

ymer_hs

Detta är vårt sista nyhetsbrev för 2016. På webben kommer vi vid behov att publicera nyheter under mellandagarna och nyhetsbrevet återkommer efter nyår, tisdagen den 3 januari.

Julen står för dörren och nu är det dags att gå ner i varv, njuta av god mat, ge sig själv tid att umgås med familj och vänner och bara njuta av tillvaron. När allt kommer omkring är det ofta de små sakerna i livet, de som vanligtvis inte kostar någonting, som skapar glädje och är minst lika värdefulla som de stora upplevelserna. Vi ska även tänka på att de flesta av oss här i norr är i den privilegierade situationen att vi bor i en relativt lugn del av världen där man åtminstone för det mesta kan känna sig trygg. 

Många av våra läsare har inte möjlighet att fira julen hemma med nära och kära. Då tänker jag närmast på alla er som arbetar ombord på fartyg och möjliggör en fungerande sjöfart. Jag hoppas att ni har möjlighet att känna åtminstone lite av julstämningen, oberoende av var i världen ni befinner er – jag tror att alla våra duktiga kockstuertar ser till att det åtminstone finns tillräckligt med julmat på julborden.

Vi på Sjöfartstidningen tackar alla våra läsare för detta år och ser fram emot ett nytt och spännande sjöfartsår 2017 tillsammans med er!

Samtidigt vill vi önska er en fridfull julhelg och ett framgångsrikt nytt år 2017.

Vackra segelfartyg

En del av våra lite äldre läsare kommer säkert ihåg Sven-Anders Boman, som i många år medverkade i Sjöfartstidningen med sina trevliga teckningar av fartyg. Sven-Anders har skickat tre fina skisser från segelfartygsparaden i Göteborg, då fartygen den 6 september lämnade Frihamnen efter Tall Ships Regatta, som vi publicerar här.

DAR MLODZIEZY,Gdynia,Gbg160906

 

MORGENSTER, den Helder,Gbg160906

Jag tycker att en teckning kan ta fram det essentiella i en händelse och att Sven-Anders lyckats fånga det där lite speciella med segelfartyg. Det talas mycket om förnybar energi, och det är ju vindkraft i allra högsta grad. Även om de inte för segel på dessa bilder är det farkoster som i första hand använder naturens egen energi.  

SWAN,Lerwick,Gbg160906

Nu får kaptenen bestämma

I slutet av förra året skrev jag en krönika i Sjöfartstidningen (nr 10/2015) om hur min då nyfödda son helt tagit kommandot i familjen. Jag jämförde honom med en skeppare fast utan utbildning och konsekvenstänk. Han styrde med järnhand utan att ta något ansvar för sina handlingar.

Nu tio månader senare kan jag meddela att det inte hänt värst mycket vad gäller hans ansvarstagande. Han är fortfarande lika oduglig som kapten och bryr sig fortfarande lika lite om vad andra vill, bara han får som han själv vill. Men så ska de få vara.

Min fru har varit hemma sedan han föddes, nu är det min tur att ta över. De kommande cirka nio månaderna kommer jag och Frans försöka skapa en vardag tillsammans och försöka få dagarna att gå utan att vi går varann på nerverna.

Jag går hem idag, på dagen två år sedan jag började på Sjöfartstidningen. Det har varit två mycket händelserika år både personligt och professionellt. Men mer sentimental och nostalgisk än så kommer jag inte bli!

Jag kommer fortsatt följa utvecklingen av alla olika frågor som drivs i branschen från soffan där hemma. Det är en typ av yrkesskada att vilja hålla sig uppdaterad. Men vill ni mig något är det stor chans att hittar mig ute på Donsö, ön där jag är uppväxt, promenerandes med en barnvagn!

Allt gott och hej så länge,

Adam

Trevlig sommar!

Ett intensivt första halvår ligger bakom oss, som för oss på redaktionen toppades med några dagars hektisk och spännande bevakning av Almedalsveckan i Visby. 

Likt många arbetsplatser varvar vi nu ned och kommer med start i nästa vecka ha begränsad bemanning på redaktionen och endast skicka ut ett nyhetsbrev i veckan.

I början av augusti drar vi igång med sedvanlig sjöfartsbevakning och utkommer sedan med nästa nummer av Sjöfartstidningen i slutet av augusti.

Tills dess önskar vi på redaktionen alla våra läsare en riktigt härlig sommar!

Jordgubbstarta_foto_wikimedia_commons

 

Trevlig midsommar!

lanterna

Jag tror att få personer som kommer från andra platser i världen egentligen förstår vad sommaren betyder för oss här uppe i Norden. Denna korta och intensiva tid av ljus och grönska, som kulminerar med firandet av midsommarafton.

Jag har under åren råkat befinna mig på olika platser denna dag, men ingenstans verkar den ha lika stor genomslagskraft som i Sverige, Åland och Finland. Sommarens höjdpunkt, de ljusaste och längsta dagarna på hela året, markerar en skarp kontrast till den långa och mörka vintern. Att uppleva midnattssolen norr om polcirkeln är en oförglömlig upplevelse, men även lite längre söderut känns den långa och ljusa sommarnatten smått magisk. Solen tar en kort vila bakom horisonten, för att några timmar senare åter stiga upp.

I kväll tänker kanske inte så många på vad brexit innebär för EU eller när tonnageskatten egentligen kommer att klubbas igenom i riksdagen, även om många intressanta och världsförbättrande diskussioner säkert kommer att föras under småtimmarna. Detta är en kväll då man umgås med släkt och vänner, med människor som är viktiga i ens liv, gärna ute i skärgården eller på landsbygden, äter traditionellt sill och nypotatis, tar en nubbe och njuter av tillvaron i gott sällskap. Om vädret dessutom råkar vara bra är det förstås en fördel.

Detta är också en helg då en stor del av våra läsare är på jobb, precis som vilken annan dag som helst. Jag tänker då närmast på alla er som arbetar ombord på fartyg. De flesta av er befinner sig antagligen på Nordsjön eller Östersjön, en del på oceanerna. Sjöfarten tar aldrig ledigt.

Oberoende av var ni är just nu önskar vi på Sjöfartstidningen er alla en fin midsommarhelg och en trevlig sommar!

RRS Boaty McBoatface

För en tid sedan gick brittiska Natural Environment Research Council, också kallat NERC, ut med en förfrågan till internet-samfundet att namnge deras kommande forskningsfartyg. Forskningsfartyget kostar cirka 200 miljoner brittiska pund och ska vara klart 2019.

Till en början strömmade namnen in med jämn takt. De flesta rätt väntade namn, så som Shakleton, Endeavour och Falcon. Namn som säkerligen hade passat ett fartyg som ska utforska polarregionerna.

Men internet ville annorlunda.

Det var i mitten av förra veckan som en tidigare anställd på BBC anmälde förslaget Boaty McBoatface – och internet blev som galna.

“I thought I would throw one into the ring. By Friday night it was leading by a couple of thousand, and when the site crashed on Sunday it was leading by 8.000. It’s been utterly bizarre.”, säger James Hand till BBC.

Sedan dess har Boaty McBoatface dragit iväg i omröstningen ännu mer, enligt BBC leder den med över 25.000 röster mot tvåan Henry Worsley.

Men NERC hade inte räknat med så högt tryck på omröstningen och tidigare idag blev trycket så hårt att hemsidan kraschade.

Frågan är dock om fartyget kommer döpas till RRS Boaty McBoatface (RRS=Royal Research Ship). Det återstår att se.

Bland de andra förslagen finns både seriösa namn – till exempel RRS David Attenborough och RRS Pillar of Autumn – och mindre seriösa namn – till exempel RRS Pingu och RRS Usain Boat.

Hela tiden något nytt på gång i Värtahamnen

vartahamnen_160308_DSC4167

Det är onekligen spännande att följa med hur en ny hamn blir till. Jag har tidigare bloggat om Värtahamnen, och jag kommer antagligen att återkomma till detta tema även framdeles. Det känns nästan som att man får uppleva något historiskt. En ny hamn är ett enormt byggprojekt där tidsperspektivet efter färdigställandet är hisnande. Vi talar inte om några tiotal år, utan snarare om 100 år.

vartahamnen_160308_DSC7824

vartahamnen_160308_DSC4241

vartahamnen_160308_DSC4238

vartahamnen_160308_DSC4280

Det verkar som om det varje gång skett något nytt när jag kommer till hamnen. Nu är redan de första tecknen synliga på att den inre delen av hamnbassängen ska fyllas igen. I mitten av februari inleddes arbetet med att fylla krossmassor i vattnet och i mars ska man montera två spontväggar. 

På den nya terminalbyggnaden har arbetena mer och mer förflyttats inomhus. Och de gamla kajerna har man redan börjat renovera så att de ska bli lika moderna och funktionella som de nya.

Stockholms Hamnar informerar att tre av de fem kajlägena är färdigställda. Fartygen flyttade i höstas längst ut på den nya piren så att ombyggnaden av hamnbassängen har kunnat påbörjas. Matargången på den södra sidan har tagits bort.

vartahamnen_160308_DSC4243

Det pågår fortfarande stora markarbeten. Det byggs ledningskulvertar och det borras för nya fundament längs kajerna. Men inte så länge till. Ombyggnationen av Värtahamnen ska vara klar i december 2016. Efter utbyggnaden får Stockholms stad 85.000 kvadratmeter ny mark att bygga bostäder och arbetsplatser på.

För oss alla som reser med färjorna ska det också bli intressant att se hur den nya färjeterminalen kommer att te sig – en byggnad som sannolikt kommer att vara en av de modernaste i sitt slag i hela Nordeuropa.