Ett givande miljösamarbete

Det talas mer om sjöfart nu än på länge. Det verkar som om politiken har fått upp ögonen för vattenvägarna som erbjuder en i prakltiken obegränsad transport-kapacitet. Sjötransporter är dessutom pålitliga. Det är ju inte alltid viktigast att en vara kommer fram så snabbt som möjligt. Ofta räcker det med att den kommer fram i rätt tid.

Även passagerartrafiken är punktlig sjövägen. Färjorna brukar hålla sina tidtabeller eftersom de är realistiska med marginal för väder och vind. Ibland undrar jag faktiskt om de som planerar flyg- och tågtidtabeller är notoriska tidsoptimister.

Sjöfarten har även en hög miljöprofil. Den har överlägsen energieffektivitet när det gäller att transportera stora volymer gods långa sträckor. I kombination med innovativa fartygsdesigner och miljö-smarta maskinerier har sjöfarten goda förutsättningar att uppnå de miljömål som ställs både nationellt och internationellt.

Vad är det som driver denna utveckling inom sjöfarten? Politiken kan skapa tuffa regelverk, men den har inga tekniska lösningar. Det fick branschen uppleva exempelvis när beslutet om svavelgränserna inom Seca drevs igenom med rätt snäv tidtabell. Från 2015 är det 0,1 procents svavelhalt i fartygsbränsle som gäller, eller utrustning som ger en mostvarande reducering av svavelhalten i avgaserna.

Det var inför den dramatiska omställningen 2015 som sjöfarten trappade upp arbetet med att finna alternativ till svavelhaltig tjockolja – bränslen som på relativt kort tid kunde tas i bruk. Det var då man i större utsträckning började titta på flytande naturgas, LNG, som fartygsbränsle.

LNG är i praktiken en biprodukt vid utvinning av olja. Inom sjöfarten har den snabbt vunnit terräng eftersom den reducerar många av de skadliga utsläppen i avgaserna. Distributionsnätet för LNG har på kort tid byggts ut till att omfatta ett allt större geografiskt område med såväl terminaler som bunkerfartyg. Samma distributionsnät kan även användas för biogas. Vi får inte glömma att det är användarna av LNG som med sina investeringar i LNG-drivna fartyg även banar väg för flytande biogas (LBG) som bränsle.

De verkliga miljöhjältarna inom sjöfarten är de rederier som vågar gå i bräschen och satsa på ny teknik. Dessvärre premieras inte dessa investeringar av dem som fattar de politiska besluten. Ett LNG-drivet fartyg innebär miljövinster på många olika plan. LNG-drift är inte målet, men ett långt kliv framåt på vägen mot fossilfria, hållbara bränslen.

Vid tidpunkten för tidningens pressläggning offentliggjordes åter en svensk order på miljösmarta tankfartyg. Denna gång Terntank som beställer andra generationens LBG/LNG-drivna tankfartyg, nu även med batterihybridsystem.

Det är lyckosamt att rederier i Sverige idkar samarbete med lastägare med stort miljösamvete. Utan lastägare som befraktar miljösmarta fartyg till något högre rater och därmed skapar en marknad för högklassigt och miljövänligt tonnage skulle vi knappast vara så långt framme i utvecklingen som vi är. Ytterst är det ju transportköparna som sätter standarden på det tonnage som rör sig i våra vatten.

Denna text publicerades först i Sjöfartstidningen nr 11/2019 under vinjetten Akterspegeln

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.