Vill vi återgå till det normala?

De flesta samtal med människor som jag inte har talat med på ett tag inleds med den sedvanliga coronakollen: ”Har du haft det? Kan du gå till jobbet? Hur gör ni?” Ofta blir det allmänt skönt gnäll om att det är tröttsamt med bara onlinemöten eller så. Ibland allvarligare, om ensamhet och isolering. Hur allt gjorde halt och fortfarande står på vänt. Hur det kan bli svårt att hålla styrfarten, både på jobbet och i livet utanför jobbet. Emellanåt bränner det till. Förlorade jobb, svåra sjukdomsfall och dödsfall.

Pandemin blottar svagheter i system som inte är hållbara.

En återgång till ”det normala” är inte längre något jag förväntar mig. Vissa förändringar i vårt sätt att leva tror jag blir långvariga eller permanenta. Och på flera sätt är det inte önskvärt att gå tillbaka till hur det var före pandemin.

Sjöfolk blir paria

Pandemin blottar svagheter i system som inte är hållbara. Den svenska äldreomsorgen är ett tydligt och plågsamt exempel, men också hur människor inom vår bransch drabbas. I dag behandlas sjöfolk som paria både i Sverige och globalt när de hamnar i akut kläm mellan restriktioner och kortsynta tjänstemän. Det är en sorglig återgång till hur man förr såg på sjömän, och allra värst drabbas de som redan har de sämsta villkoren i branschen.

På Sjöfartstidningen är vi på kontoret ibland och jobbar hemifrån ibland. På redaktionen har vi stor professionell nytta av den typ av samtal som bara pågår när man träffas IRL. Samtidigt måste det vara upp till varje enskild anställd hur mycket man vill skydda sig genom distansarbete.
Också Sjöfartstidningen står lite på vänt. Det här var året då vi skulle inleda flera nya satsningar. Med flera års svarta siffror i bagaget och nya fina rekryter skulle vi arbeta nytt och komma igång med projekt som vi har planerat länge.

Hela personalen korttidspermitterad

Nu får vi se i vilken takt vi kan göra allt vi vill, för coronakrisens återverkningar på sjöfartsbranschen drabbar även oss.
Som alla andra arbetar vi på kommersiella villkor. Våra inkomster kommer från prenumeranter och annonsörer. Vi är gränslöst tacksamma för alla som vill stödja oss, i synnerhet i dessa bistra tider när mångas budget måste fokuseras på ren överlevnad. Sådant märks snabbt hos ett företag som vårt.
Därför är alla anställda på Sjöfartstidningen nu korttidspermitterade. Vi hoppas och tror att det ska innebära att vi snabbare ska kunna befinna oss i en position där vi kan genomföra våra nödvändiga och efterlängtade satsningar.

För våra ägare och, hoppas jag, sjöfartsbranschen i stort vet att Sjöfartstidningen har en mycket viktig funktion att fylla, helst nu när världen förändras på ett sätt som få kunde förutse. Delar av vår bransch är i radikal omvandling och vi jobbar vidare för att lyssna av den och återge vad vi hör.

Som alltid: Hör av er med tips och tankar! Vi är strängt beroende av ett inflöde av information från denna dynamiska bransch vi har i uppdrag att bevaka.

Denna text publicerades först i nr 07/2020 av Sjöfartstidningen under vinjetten Akterspegeln.