Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Miljö | Fartygsutrustning | Regelverk

Finskt miljöstöd långt ifrån en framgångssaga

När allt kommer omkring är det finska miljöstödet för skrubberinstallationer i existerande fartyg inte alls den framgångssaga som framförts i officiella sammanhang.

Enligt Olof Widén, vd för Rederierna i Finland, ser det ut som om endast de projekt där man erhåller stöd för att konvertera bränslesystemen i existerande finländska fartyg kommer att förverkligas. Däremot tyder allt på att det statliga stödet för efterinstallation av skrubberanläggningar blir en totalflopp.

– Vi är givetvis tacksamma över att få stöd för att konvertera fartygens bränslesystem så att de kan byta bränslekvalitet för att vara lagliga efter nyår. Samtidigt har stödet de facto blivit ett stöd för att övergå från billigare till dyrare bränsle. Vi anser att man inom kommunikationsministeriet skulle ha kunnat vara mera flexibla i sin tolkning. Visst har vi fått hjälp, men det har inte hjälpt rederierna konkret i skrubbercirkusen. Där har man tvingats lösa det på annat sätt, det vill säga att själva stå för hela kostnaderna för installationen.

Inget samförstånd

– Vi nådde aldrig ett riktigt samförstånd i tolkningen. Självklart är det fint att vi får hjälp med konverteringen, men vi nådde aldrig riktigt fram i själva kärnfrågan, säger Olof Widén.

Den kärnfråga, som Olof Widén talar om, är kommunikationsministeriets tolkning av kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd.

– Vi har onekligen haft ett allvarligt tolkningsproblem, medger han, och förtydligar:

– Tyvärr är vi ännu i ett pilotstadium. I och med att skrubberanläggningarna fortfarande inte är helt kommersialiserade så har vi ett problem. Alla pilotprojekt kostar pengar och är osäkra. Därför skulle vi ha behövt en lite mjukare, en mera inkluderande tolkning i ett detta skede. Skulle man inom kommunikationsministeriet ha varit mera flexibla skulle bevisligen inte heller EU satt käppar i hjulet, vilket styrks av EU COM:s svar på ett skriftligt spörsmål den 16 juli 2013 från EU-parlamentarikerna Nils Torvalds och Sari Essayah.

Dyrare alternativ

Uppfattningen inom Rederierna i Finland är att kommunikationsministeriet inte har utnyttjat hela sin administrativa rörelsefrihet för att även skapa möjligheter för en alternativ och bättre helhetssyn. Detta inkluderar inverkan av prissättningen på de offererade tjänsterna och även möjligheter till billigare skrubberinstallationer.

– Ministeriet har styrt näringen mot ett dyrare alternativ, kommenterar Tapani Voionmaa, Group General Counsel i Finnlines.

Schablonmässigt

Redarnas problem är att stödet beräknas schablonmässigt, på grunder som inte motsvarar deras verksamhetsförutsättningar. Olof Widén anser att konsekvensen av kommunikationsministeriets egen schablonmässiga bedömning är att stöd för skrubberinstallationer inte kan godkännas för att de blir alltför ”lönsamma”.

– De ställde upp en egen schablon där de på förhand nominerade ett bränslepris på både tjockolja och marin gasolja.

Han säger att ett rederi till exempel hade ansökt fullt 50 procents stöd för en fyra miljoner euros installation, men i slutändan beviljades 150.000 euro.

– Detta redovisades som ett beviljat projekt, men med en sådan stödsumma vill ingen gå in i ett så stort och dyrt projekt. Vi anser att ekvationen blir omöjlig.

Tre viktiga frågor

Det är speciellt tre centrala frågor som kommunikationsministeriet inte ville ta med i sin schablon för kalkylerna, trots att rederierna ansåg dem vara helt nödvändiga. Enligt Olof Widén säckade kalkylen ihop när dessa parametrar drogs bort.

Tolkningen av tidsbefraktningsavtal är en sådan fråga.

– Hela investeringskostnaden för skrubbern ligger ju hos redaren, eftersom han står för fartyg och besättning. Däremot är hela nyttan hos kunden, eftersom tidsbefraktaren står för bunkern.

Inte heller de ekonomiska konsekvenserna av förlorad lastkapacitet finns med i kommunikationsministeriets schablon.

– Att installera en skrubberanläggning i ett existerande fartyg innebär ofrånkomligt att det försvinner lastkapacitet. På vissa fartyg, främst färjor och containerfartyg, tappar man även mycket stabilitet. I en del fall kan det till och med krävas att man kompenserar med ballastvatten. Det kan försvinna hundratals ton lastkapacitet, men inte heller detta godkändes inte i kalkylen.

Den tredje stora frågan gäller själva tekniken.

– En skrubberinstallation är ett pilotprojekt och medför därför en hel del extra arbete för maskinisterna. Under ibruktagandet krävs det extra arbetskraft och det måste man sätta ett pris på. Det godkändes inte heller av ministeriet.

Återlämnas

Inom rederibranschen anser man att även de rederier som nu på egen bekostnad installerar skrubberanläggningar borde beviljas stöd för konvertering av bränslesystemen eftersom skrubberanläggningarna fortfarande inte är tillräckligt funktionssäkra. Detta för att undvika att fartyget tvingas vara off hire på grund av eventuella problem med skrubberanläggningen.

Kommunikationsministeriet har i tre omgångar beviljat sammanlagt 23,1 miljoner euro av ett anslag om 30 miljoner euro. I första omgången beviljades 18,8 miljoner, varav 11,7 miljoner lämnades tillbaka av rederierna. Tyngdpunkten i denna omgång låg på skrubberprojekt.

Under andra omgången beviljades 12,6 miljoner euro och 1,3 miljoner lämnades tillbaka. Nu var tyngdpunkten på konvertering av bränslesystem.

Slutligen har 4,5 miljoner euro beviljats i en tredje omgång. Olof Widén är övertygad om att en del av pengarna dedikerade för skrubberanläggningar ännu kommer att återlämnas.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.