Fotograf: Marianne Ovesen

Kategori: Forskning | Miljö

Rapport visar brister i arbetsmiljön

Närmare 90 procent av de ombordanställda anser att de blir respektfullt bemötta av kollegorna. Men delar man upp svaren efter kön och yrkesgrupp ser det annorlunda ut.

Transportstyrelsens färska undersökning ”Sjömännens arbets- och levnadsvillkor”, visar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord på svenska fartyg lämnar en hel del att önska. I synnerhet gäller det kvinnor, yngre personer och intendenturpersonal.

Nya föreskrifter

Den 1 augusti trädde Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS 2015:4) i kraft och gäller på alla svenska fartyg. Därmed ställs det nu ytterligare krav på arbetsgivare att se till att arbetsmiljön ombord lever upp till vad lagen föreskriver.

Dold arbetsmiljö

Transportstyrelsen skriver i rapporten att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön varken syns eller hörs och därför inte uppmärksammas vid hamnstatskontrollerna, om ingen ombordanställd säger något. Och det gör de sällan. 

Just därför är den organisatoriska och sociala delen av Transportstyrelsens undersökning extra intressant. Den bygger på en enkät som skickades ut till drygt 16.500 av de svenska sjömän som finns i Transportstyrelsens register. 6.148 av dem svarade på enkäten.

Behandlas lika

De sammanlagda enkätsvaren som rör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön visar att närmare 90 procent av de ombordanställda upplever att de blir respektfullt behandlade av sina kollegor. Och närmare 80 procent tycker att kvinnor och män behandlas lika ombord.

Men när svaren delas upp efter kön och efter yrkesgrupp, framträder en annan bild. 

Olika behandling

20 procent av kvinnorna som svarat, oavsett yrkesgrupp, anser att män och kvinnor behandlas olika. Enkäten visar också att 38 procent av kvinnorna upplevt kränkande behandling eller trakasserier under de senaste 12 månaderna.

7 procent av männen tycker att de behandlas sämre än andra ombord, utan att det är kopplat till kön. 16 procent av männen har upplevt kränkningar eller trakasserier under det senaste året.

Intendenturen

Mest utsatt är intendenturpersonalen. Nästan en tredjedel av dem som arbetar i intendenturen uppger att de utsatts för kränkande handlingar eller trakasserier under de senaste tolv månaderna, jämfört med knappt 18 procent av andra yrkesgrupper ombord.

Chefer kränker mest

Oftast är det en chef eller en arbetsledare som kränker en underlydande. Mindre ofta utsätter kollegor varandra för kränkande behandling. Minst vanligt är det att kränkningar kommer från passagerare.

Av enkäten framgår också att den som inte är befäl utsätts för kränkande behandling betydligt oftare än den som har en befälsbefattning. 

Ju yngre den anställda är desto vanligare är det också att den utsätts för kränkningar.

Tufft i servicen

Intendenturpersonalen tycks ha det tuffare än andra yrkesgrupper ombord även när det gäller arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning.

Hälften av dem som arbetar inom intendenturen upplever sig inte ha ork att göra saker efter sitt arbetspass eller på sin frivakt, jämfört med 30 procent av andra yrkesgrupper ombord.

Nästan 40 procent av intendenturpersonalen upplever att de inte har möjlighet att arbeta i ett lugnare tempo efter intensiva arbetsperioder och mer än en tredjedel anser sig ha en oacceptabel arbetsbelastning.

Forskningen säger

Professor Carl Hult vid Sjöfartshögskolan i Kalmar, som tillsammans med Cecilia Österman, Gesa Praetorius och Mats Lindblad publicerade en forskningsrapport om intendenturpersonalens arbetsmiljö 2017, säger till Sjöfartstidningen att servicepersonal generellt har låg status och lägre löner än andra yrkesgrupper i samhället.

– Det återspeglas naturligtvis även bland dem som arbetar ombord. Vi har sett att serveringspersonalen har det värst när de ska springa hela tiden med och balansera massor av tallrikar. På färjor kan det vara oerhört stressigt för dem.  

Dåligt med feedback

En fjärdedel av ombordanställda generellt upplever att de inte får regelbunden feedback från sin chef och lika många uppger att de inte har regelbundna arbetsplatsträffar där arbetsmiljö diskuteras.

Men också en hel del är positivt i undersökningen. Bland annat anser över 90 procent av dem som svarat att deras kunskaper tas till vara och är till nytta ombord. Närmare 75 procent uppger att de ges möjlighet att lära sig nya saker när arbetet så kräver.

Åtgärder

Transportstyrelsen skriver att myndigheten behöver se över sina arbetssätt inom ramen för sitt ansvar för arbetsmiljö för dem som arbetar ombord, bland annat genom att öka fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i sin tillsyn av svenskflaggade fartyg.

Vidare måste Transportstyrelsen se över sina arbetssätt och samarbeten för att öka möjligheterna att upptäcka dolda brister under hamnstatskontroller av utländska fartyg. Samt prioritera tillsynen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord på passagerarfartyg där en stor andel av intendenturpersonalen arbetar.

Systemfel

Carl Hult säger att det är ett systemfel i hela organisationen.

– Oftast ligger problemet i att det finns för lite tid, för lite personal och görs för många besparingar. Det behövs också bättre ledarskapsutbildningar.

Gör redarna för lite?

– Egentligen är det ju en facklig fråga. Men livet till sjöss är en isolerad värld som kan vara svårare att komma åt, säger Carl Hult. 

Att ge befäl och arbetsledare på andra nivåer mer och bättre utbildning i ledarskap tror han är ett viktigt steg på vägen. Samt att det verkligen hålls kontinuerliga arbetsplatsträffar där arbetsmiljön ombord diskuteras.