Fotograf: Göteborgs hamn

Kategori: Hamn/Logistik | Regelverk | Säkerhet

Nära 30 fartyg med smitta har hanterats i Göteborg

Fure Vinga är långt ifrån det enda fartyget som anlöpt Sverige med coronasmitta. I majoriteten av fallen har det gått att lösa besättningsbyten, men frågan om karantänboende är problematisk.

Göteborgs Hamn är en av Sveriges åtta karantänshamnar. Det innebär en skyldighet att ta emot fartyg som deklarerat misstänkt smitta ombord genom tydliga rutiner och i samverkan med berörda myndigheter. För ett år sedan prövades hamnens karantänplan i skarpt läge för första gången när ett fartyg med konstaterad smitta ombord genomförde ett besättningsbyte i Arendal. Sedan dess har mellan 25 och 30 fartyg med konstaterad smitta hanterats i hamnen och lika många till med misstänkt smitta som inte visade sig vara covid-19.

– Vi är mycket tacksamma att vi får in hälsodeklarationer från fartygen som gör att vi snabbt kan agera. I de flesta fallen har rutinerna fungerat alldeles utmärkt med både smittskydd, mäklare och redare, samt med besättningen ombord. Vi här i Göteborg har ett väldigt gott samarbete med våra smittskyddsläkare och övriga aktörer som lotsar exempelvis. Det är ju de som i de flesta fall lotsar in dessa fartyg, säger Åsa Kärnebro, hamnkapten i Göteborgs hamn.

Hamnen har lyft frågan

I fallet med Fure Vinga kunde hamnen inte göra mer för besättningen än de gjorde, inte minst eftersom hamnen inte har möjlighet att inkvartera besättningar.

– Vi försöker underlätta så mycket som det bara går för de här fartygen och ge dem service, men vi har vårt ansvar, gränspolisen sitt och smittskyddet sitt. Vi har haft en del fartyg med nordisk besättning och då har det inte varit några bekymmer, men det blir det när besättningen kommer från tredje land, säger Åsa Kärnebro.

Hamnen har dock lyft frågan om karantänboende för besättningar från andra länder till både Västra Götalandsregionen, gränspolisen och Länsstyrelsen.

– Mycket mer än så kan vi som hamn inte göra. Både vi och även Landvetter flygplats har lyft det här och det jobbas också stenhårt med den frågan för att få fram den typen av boende, men det är inte framme än, säger Åsa Kärnebro.

Har hamnat mellan stolarna

Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening, har också stött på problematiken. Hon upplever att det är en fråga som hamnat mellan stolarna.

”Det känns som att ingen riktigt vill ta tag i den här frågan. Egentligen borde man upphandla ett hotell i Göteborg som har en avdelning för detta”

Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening

– Det känns som att ingen riktigt vill ta tag i den här frågan. Egentligen borde man upphandla ett hotell i Göteborg som har en avdelning för detta, men då är frågan vem som ska göra den upphandlingen? Kanske är detta något som ska gå igenom P&I-försäkringen, säger hon.

Dock menar hon att det finns en problematik kring hotellen och deras övriga verksamhet.

– Det är lite lurigt för de andra gästerna på hotellet som är friska, de vill ju inte få veta att de bor på ett karantänhotell, säger hon.

Grönt ljus från gränspolisen

När det kommer till gränspolisens roll så har de svenska reglerna om inreseförbud tidigare orsakat problem för många utländska sjömän. Men enligt Mikael Holmgren, tillförordnad chef för gränspolisen i region väst, får även en smittad sjöman från tredje land resa in.

– De som är sjömän är undantagna från de kraven i inreseförbudet, liksom andra som arbetar inom transportsektorn. Det vi gör är att vi kontrollerar identiteten så att det är rätt person, sedan är vi klara. Vi sysslar bara med gränskontrollen och när det handlar om smittade eller misstänkt smittade personer har vi skyddsutrustning på oss. Sedan lämnar vi över ärendet till smittskyddsläkarna, säger han.

Översyn pågår hos regionen

Hos Västra Götalandsregionen menar Gisela Wallin, regionutvecklare på enheten säkerhet och beredskap, att problemet med karantänboende är identifierat. Redan före pandemin fanns ett samverkansprojekt mellan kommuner, region och länsstyrelse för att samordna hur karantänsituationer ska hanteras, ett arbete som är pågående.

– Vi har tittat över de befintliga styrdokumenten som vi har i dag för att se hur de hänger ihop. Covid har lärt alla aktörer, myndigheter och organisationer ganska mycket nytt och även bekräftat vad som fungerar sedan innan. Och det arbetet har vi tagit upp igen för att se om vi är rätt ute, säger hon.