Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart.
Svensk Sjöfart

Hallå där, Rikard Engström!

Hallå där, Rikard Engström!

Relaterade artiklar

Hur påverkas er verksamhet?
– Hälften av kansliet sysslar i princip uteslutande med coronafrågan just nu. Det handlar om att i dialog och samverkan med medlemmar, politiken och myndigheterna försöka mildra konsekvenserna för sjöfarten och samhället. Vi behöver se fler åtgärder från politik och myndigheter för att vi ska kunna ha kvar sjöfarten och den viktiga samhällsfunktion som sjöfarten har såväl i kristid som i normalläget.

– Det är dels förutsättningsskapande strategiska frågor men också kortsiktiga, operativa frågor som vi tittar på. Som hur vi ska hantera besättningsbyten till exempel, när vi får störningar i hela systemet – nationellt och internationellt. Hur ska vi kunna få folk till och från båtar, vilken besättning ska vi ha, hur gör vi om någon är smittad ombord, vilken hamn kan vi gå till?

Efter ministermötet med sjöfartsnäringen lade regeringen förslag om att Exportkreditnämnden får utökade kreditramar med 50 miljarder. Vad tänker du om det?
– Det är förstås jättebra, och bra att det gick så snabbt. Det är viktigt för likviditeten att man kan ha de krediterna i ryggen för de i grunden sunda verksamheterna, det ger en stabilitet och en säkerhet i systemet. 

– Detta var ett viktigt steg, men det räcker inte. Jag upplever att regeringen är införstådd med att man måste vidta fler åtgärder för den samhällskritiska funktion som sjöfarten har. Därför tyckte jag att det var bra att infrastrukturminister Tomas Eneroth under regeringens presskonferens igår (tisdag) öppnade för att se över regelverk. Det är jätteviktigt att man tittar på regelverket utifrån ett bemanningsperspektiv. Det kan handla om sådant som certifikat eller om storleken på säkerhetsbesättningen när man inte längre har några passagerare ombord.

Tror du att sjöfarten kommer att kunna undvika uppsägningar efter de åtgärder som regeringen har vidtagit hittills?
– Nej, jag är dessvärre övertygad om att vi kommer att se fler varsel. Regeringen måste titta på ytterligare konstruktiva åtgärder, inte minst rörande lönekostnaden, och följa våra grannländers exempel där staten tar 75 procent av lönekostnaden vid permittering. Man slipper knappast varsel för det men de blir betydligt färre och företagen kanske då kan permittera i stället för att säga upp.

– Färjerederierna tappar nu en stor del av sina intäkter. Import och export av industrigods och konsumtionsvaror måste ändå fortsätta. Då behöver staten gå in med någon form av stöd direkt till rederierna. Om det sedan handlar om direkt ekonomiskt tillskott eller om man köper längdmeter eller hur man hanterar det, det kan man förstås diskutera, men någon form av statligt transportstöd kommer att vara helt nödvändigt. 

Din kollega Anders Hermansson talade om ett förslag om förändring av sjöfartsstödet, vet ni hur det går med det?
– Det snabbutreds och vi utgår från att det dessutom kommer att snabbimplementeras med retroaktiv giltighet. Nu när rederier måste lägga färjorna för att man inte har passagerare, då tappar de sjöfartsstödet också, vilket förstås riskerar att bli en fullständig katastrof. Att det är en situation man inte har någon rådighet över är uppenbart.