Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Regelverk | Miljö | Utbildning

Hallå där, Erik Svensson!

Hallå där, Erik Svensson – doktorand vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers och nybliven Kaj Rehnström-stipendiat.  

Grattis till stipendiet! Berätta, varför belönades just du? 

– Tack! Jag fick stipendiet för min forskning inom Lighthouse-samarbetet där jag analyserar den internationella process som ledde fram till IMO:s svavelregler. Syftet med forskningen är att utifrån olika perspektiv hitta förklaringar till hur det kom sig IMO antog de här omdebatterade reglerna. 

Vad har du kommit fram till hittills? 

– I den licentiatavhandling jag skrev 2011 och som är en redogörelse för beslutsprocessen mellan 1988 och 2008 lyfter jag fram en del saker som inte alla känner till, bland annat varför det blev regionala och inte globala regler. 

Ja, hur kom det sig egentligen? 

– Många tror att det är för att vi här uppe i Norden skulle ha extra känsliga naturområden, men det stämmer inte riktigt. När man tittar närmare på dokumenten från förhandlingarna ser man till exempel att Sverige ursprungligen ville att reglerna skulle gälla globalt. De regionala förslagen kom istället från länder som inte ville vara med och betala för en förbättrad miljö. 

Vilka länder handlade det om? 

– Framförallt handlade det om länder bortom Östersjön och Nordsjön, och i synnerhet då de oljeexporterande länderna. Även från oljeindustrins representanter var inflytandet stort i det här sammanhanget. Till slut beslutade sig IMO för en regional och global uppdelning av reglerna, och i min forskning ställer jag frågan vilka olika argument de hade framför sig i sitt beslutsfattande. För tänker man efter hade det ju varit mer rimligt med globala regler eftersom sjöfartens luftföroreningar orsakar förtida dödsfall längs de kuster som följer de globala handelsrutterna.

Vad hoppas du uppnå med din forskning? 

– Ett mål är att ta reda på vilken roll de naturvetenskapliga och ekonomiska underlagen spelade i den politiska processen. Hur använde sig de olika särintressena av kunskapsunderlagen? Räckte underlagen för beslutsfattarna? Det är viktigt att lära sig av historien och genom att analysera en sådan här process tror jag att det blir lättare för beslutsfattare att i fortsättningen undvika att de inte har tillräckligt med kunskaper när de väl ska fatta sina beslut. Dessutom kommer branschorganisationer som påverkas av liknande viktiga beslut att få en bättre förståelse för hur en beslutsprocess går till. Så forskningen kommer förstås även att gagna sjöfartsindustrin.      

Du belönades med 10.000 kronor – vad ska du göra med pengarna? 

– Nu börjar datainsamlingen inför den mer förstående och förklarande delen av min forskning. Närmast ska jag till Norrköping och gräva i Transportstyrelsens icke-digitala arkiv och alla dokument som finns där kring beslutsprocessen. Sedan ska jag bland annat till London och intervjua sekretariatet på IMO. Pengarna från stipendiet gör det möjligt att genomföra allt det jag tänkt göra, så de betyder väldigt mycket. Dessutom innebär det förstås att jag får publicitet och når ut till den bransch som påverkas av svavelreglerna.

När blir du klar?

– Jag siktar på att bli klar någon gång nästa år, det vill säga 2014. Vad jag ska göra sedan? Det vet jag faktiskt inte, jag har inte riktigt bestämt mig. Så du får gärna hälsa till Sjöfartstidningens läsare att jag är öppen för förslag!    

Kommentarer

  • Per

    Grattis! Om du gör ett bra arbete kommer alla inblandade, departement, myndigheter och branschen att få ett bra underlag för att förstå hur beslutsprocesserna ser ut (eller borde se ut) i vår värld. Just denna fråga tror jag dock branschen om några år kommer att se som ett beslut som gjorde att man fick ett teknik (och ekonomiskt) försprång jämfört med de som bedriver sjöfart utanför SECA-området.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.