Stena Germanica var Stena Lines första nybygge för Kiellinjen.

Fotograf: Sjöfartstidningens arkiv

Kategori: Passagerarsjöfart | Ekonomi | Fartygsaffärer

Från ångbåtsrederi till internationell jätte

Världens största färjerederi inledde anspråkslöst med inköpsresor på gamla ångfartyg.

När Sten Allan Olsson grundade Skagenlinjen 1962 saknade han inte idéer, även om han tog det väldigt försiktigt i början. Affärsidén var att hyra eller äga fartyg med låga fasta kostnader. Beläggningen skulle vara hög och intäkterna skulle komma från taxfreeförsäljning och konsumtion ombord. Biljettintäkterna saknade egentligen någon större praktisk betydelse.

Att sedan Skagenlinjen utvecklades till världens största färjerederi Stena Line är en framgångssaga som saknar sin like. Det började med att Sten A. Olsson nästan smått motvilligt tog över den danske affärsmannen Poul Ludvigsens kortlivade passagerarlinje mellan Göteborg och Skagen i december 1962.

Sommarsäsongen 1963 trafikerade Skagenlinjen redan med två gamla passagerarångare och två tyska utflyktsbåtar. Under de närmaste åren växte verksamheten samtidigt som redaren prövade sig fram med många olika linjer, både på väst- och ostkusten. Fortfarande var det i första hand passagerartrafik det gällde och moderna tyska passagerarfartyg hyrdes in.

Nybyggen

Skagenlinjens första egna nybygge var Poseidon, ett norskbyggt passagerarfartyg som levererades 1964 och kom att gå främst mellan Göteborg och Frederikshavn.

Sten A. Olsson insåg emellertid att bilfärjetrafik skulle ge en betydligt större framtida tillväxtpotential. Den första nybyggda färjan beställdes från Norge och fick namnet Stena Baltica. Hon blev så kraftigt försenad att de första färjenybyggena som Stenabolagen tog leverans av var de senare beställda Stena Danica och Stena Nordica.

Stena Danica sattes i Skagenlinjens trafik mellan Göteborg och Frederikshavn den 24 juni 1965 och inledde därmed direkt konkurrens med väl etablerade Sessanlinjen. Systerfartyget Stena Nordica sattes i trafik på Engelska kanalen.

Ombord fanns 24 kojplatser för lastbilschaufförer och 33 hytter för övriga passagerare. På promenaddäck hade fartygen en restaurang för 126 personer och en cafeteria med 190 sittplatser, båda med ”panoramavindrutor”. På båtdäck fanns dessutom två stora salonger och tre barer, butik samt varukiosker.

Kapaciteten på bildäck var fyra rader lastbilar med släp eller sex rader personbilar – totalt 85 personbilar. På uppfällbara plattformsdäck lastade man ytterligare 44 personbilar.

När Stena Danica gjorde sin debut lade hon till vid Stenpiren i Göteborg. Detta var inget rationellt arrangemang med tanke på lasttrafik och färjorna gick sedan via Skandiahamnen för att ta ombord lastbilar. Först 1971 kunde man flytta till en ny terminal vid Masthuggskajen.

Namnet ändrades till Stena Line

Göteborg, Kiel och Frederikshavn blev de viktigaste hamnarna. Namnet Skagenlinjen var inte längre adekvat och från 1967 används Stena Line som varumärke.

Det första nybygget för den nya linjen Göteborg–Kiel var Stena Germanica, som levererades 1967. Både Stena Line och Sessanlinjen opererade liknande trafik till Danmark och Tyskland. 

Den bittra konkurrensen ledde slutligen till en lösning där Stena Line tog över Sessanlinjen i början av 1980-talet. Ungefär samtidigt tog Stena Line även över Lion Ferrys trafik mellan Varberg och Grenå.

Dan Sten Olsson tog 1984 över som koncernchef efter fadern Sten A. Olsson.

Internationell expansion

Färjetrafiken inom Stena Line expanderade kraftigt under 1980-talet med internationella köp av färjelinjer. I slutet av 1980-talet köptes först den kanadensiska trafiken mellan Seattle och Victoria, därefter den holländska mellan Hoek van Holland och Harwich och slutligen hela Sealink British Ferries linjenät kring Brittiska öarna. Den kanadensiska linjen avvecklades ganska snart och Stena Line lämnade de kortare linjerna över Engelska kanalen 2002.

Det svenska Scandlines AB köptes 2000 från SJ och trafiken fortsatte i samarbete med det tysk-danska Scandlines som på den tiden ännu ägdes av de danska och tyska statsjärnvägarna. Nya Stena Line-linjer tillkom 2012 då Stena Line köpte alla utom tre av de linjer som numera tyska Scandlines opererade på Östersjön. I affären ingick även de tyska färjor som gick i trafik mellan Sverige och Tyskland. 

Kommentarer

  • resenär

    Och år 1964 lär Stena även haft en linje mellan Bergkvara (Kalmarsund) och Allinge på Bornholm.

  • Anonym

    Om ja inte missminner mej en par turer till Åland meed!

  • Pär-Henrik Sjöström

    Visst, ”Jätten Finn”, som finns på bild i denna artikel inledde kryssningarna till Åland. De fortsatte sedan i rätt många år faktiskt.

  • resenär

    Bornholmstrafiken 1964 från Bergkvara pågick visst endast en sommar.

  • Björn Strand

    Hade inte Stena också en hel del lastbåtar som var i ganska dåligt skick?

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.