Fotograf: DFDS Seaways

Kategori: RoRo | Ekonomi | Fartygsutrustning

DFDS i stor skrubbersatsning

DFDS öppnar plånboken rejält – rederiet satsar ytterligare SEK 350 miljoner på skrubberteknik för att möta de hårda svavelkraven 2015. 

Det danska rederiet är en av föregångarna inom den internationella shippingsektorn när det gäller att använda sig av skrubberteknik och har tidigare satsat betydande belopp i ett pilotprojekt, då alternativen är få och insatserna höga. Nu tar man nästa kliv – ett historiskt.

500 miljoner

DFDS håller för närvarande på att investera totalt närmare en halv miljard i teknik för att filtrera utsläppsgaserna från fartygens motorer. 2014 blir ett nyckelår då de nya SECA-kraven (Sulphur Emission Control Area) står för dörren och gäller Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön. 

Under det kommande året ska rederiet sätta in skrubbrar på åtta fartyg i flottan och enligt DFDS kommer då tolv fartyg att möta kravet om max 0,1 procents svavel i bränslet. Detta innebär att satsningen ligger på, i runda slängar, 40 miljoner per fartyg. 

Man överväger också att sätta in skrubberteknik på ytterligare tio fartyg. Om det genomförs kommer det innebära att halva flottan har skrubberteknik ombord. Även om DFDS nu gör en uppenbar storsatsning vill man se ett politiskt initiativ för att skydda fartyg som på grund av olika faktorer, till exempel ålder, inte kommer att omfattas av skrubbervågen.

– Vi måste agera snabbt för att hitta lösningar och övergångsregler för de många fartyg som inte lämpar sig för en scrubberinstallation, möjligtvis genom temporära undantag om rederierna bidrar till investeringar i lösningar. Vi behöver också arbeta tillsammans för att försäkra oss om långsiktiga lösningar, inklusive tydliga och lämpliga regler för skrubberanvändning och regler som erbjuder bolagen en säker bas för investeringsbeslut. Om inte annat skulle det vara ekonomiskt oansvarigt för rederier att göra sådan stora investeringar, säger Niels Smedegaard i en kommentar.

2009 – första installationen

Den skrubber DFDS använder sig av väger 70 ton. 2009 installerade rederiet en skrubber på Ficaria Seaways med Alfa Laval som samarbetspartner. Samarbetet har fortsatt sedan dess och under sommaren 2013 satsade rederiet SEK 100 miljoner på att installera skrubbrar ombord på Magnolia Seaways, Freesia Seaways och Selandia Seaway, som vi tidigare rapporterat om.

DFDS trafikerar med 19 rorofartyg, två ropaxfartyg samt fyra färjor i Nordsjön, två rorofartyg och sju ropaxfartyg i Östersjön samt tre färjor och fem ropaxfartyg i Engelska kanalen. Man har även ett rorofartyg som trafikerar i Medelhavet.

Kommentarer

  • Anonym

    Är det ekonomiska incitament som driver DFDS (och andra rederier) till att investera i skrubbers eller omsorg om miljön?

    • Fredrik Sundberg

      Det är helt regeldrivet inom ramen för SECA (Svavel emissions kontroll område). Från Jan 2015 får oljan endast innehålla 0,1 % svavel, eller så skall man ha åtgärder som gör att avgaserna når samma låga nivåer som om bränslet endast innehåller 0,1% svavel. Dagens bränsle tjockolja är ej möjligt att avsvavla till mindre än 0,5% svavel (allt går om man vill men det blir väldigt dyrt) Därför tittar man på andra bränslen så som LNG eller metanol då det enda alternativ som funkar rakt av är destilat (Dvs gasolja). Alternativet är scrubbers som tar bort svavlet i avgaserna istället och så kan man fortsätta köra på tjokolja. Till och med med mer svavel än den som man får kör med idag inom SECA som är begränsat till 1,0% svavel.

  • Anonym

    Frågan är om detta är den rätta vägen in the long run även om man har ett hybridsystem. Nu ser man på lösningar som handlar om att splitta Sweet Crude som är lågsvavligt. Då kör du det svarta i maskin samt destilatet på kärrorna om man nu vill det. Grekiska redare gör tester och tror även företag i Danmark gör så. Det blir en intressant framtid. Ibland ser man inte skogen för alla träd.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.