Fr v: Göran Söderdahl, Wallenius Wilhelmsen Logistics, och Claes Berglund, Stena AB.

Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Politik | Ekonomi | Regelverk

”Politikerna måste säga ja eller nej nu”

Fartygen flaggar ut och med det jobb och kompetens. Fack och redare hoppas att enighet mellan arbetsmarknadens parter ska övertyga politikerna.

– När fartygen har försvunnit från Sverige de senaste åren har redarna tagit sitt ansvar till 99 procent, vi har suttit och förhandlat och ofta har det slutat med att besättningarna får följa med. Men de jobbar fortsättningsvis på utlandsflaggade fartyg och det är en farlig utveckling. Det handlar inte bara om att arbetstillfällen försvinner utan hela klustret dräneras, det är hur allvarligt som helst, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk och fortsätter:

– Vi har tappat 1.000 medlemmar sedan finanskrisen. Vi har frågat alla rederier som har flaggat ut genom åren, varför flaggar ni ut? Vad beror det på? Jag aldrig hört att det beror på manskapets löner, tvärtom är de nöjda med sin besättning. Utan det beror på en massa andra saker som fel politik och dåliga regelverk, sen har vi inom det fackliga också fått vår släng om att vi är bakåtsträvande och det har vi tagit till oss.

400 fartyg

Seko Sjöfolk ställer sig bakom Sveriges Redareföreningens ambitiösa mål till år 2020 om bland annat 400 svenskflaggade fartyg.

– Om politikerna tar sitt ansvar kommer arbetsmarknadens parter att ta sitt, vi kommer att kunna komma överens om de mjukare värdena som utökat TAP och liknande.

Tillsammans med Kenny Reinhold på scenen, för att visa på enighet, var Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening vars förening består av 60 företag och ungefär 400 fartyg.

– Godset kommer fram och lämnar Sverige även utan svensk flagg men vi förlorar så mycket när fartygen flaggar ut, det handlar inte bara om arbetstillfällen, kompetens utan även om rederikontor som flyttar ut. Dessutom är det nästintill omöjligt att påverka internationella regelverk och liknande utan en egen flotta.

Metanol

Pia Berglund var dock noga med rikta blicken framåt och inte bakåt – vad kan svensk sjöfart vara?

– Det sjuder av innovationslust och idéer bland medlemsföretagen och inom sjöfartsklustret. Vi är faktiskt världsledande på sjösäkerhet och miljövänlig teknik, titta bara på en sån sak som alternativa bränslen och framdrift där våra medlemsföretag jobbar med alltifrån metanol till batteridrift. 

– Vi tror att det är möjligt att skapa 19.000 fler jobb fram till 2020, men det krävs samling och vi måste få politiska beslut.

Skattemässig situation

Göran Söderdahl, Vice President på Wallenius Wilhelmsen Logistics, och Claes Berglund, ansvarig för samhälls- och miljöfrågor på Stena AB, berättade om förutsättningarna för sina rederier/bolag.

– Vi opererar runt 170 fartyg, ungefär 15 har svensk flagg och de trafikerar i närområdet. Vi vill gärna ha svenskflagg men det viktigaste för oss är att hitta duktig och kompetent personal, och det hittar vi här. Just nu bygger vi tio fartyg, ingen av dem kommer att få svensk flagg. Det beror på att de kommer att gå i fjärrfart och att villkoren i Sverige helt enkelt är för dåliga.

– Det krävs mycket för att vi skulle börja flagga in fartyg till Sverige. Det finns en skattemässig situation som måste rättas till och avgift- och administrationssystemet måste bli bättre och effektivare. Och vi måste hitta bra och fungerade modeller med arbetsmarknadens parter.

”Det är bråttom”

Göran Söderdahl från WWL betonade hur viktig svensk besättning är för rekryteringen till landkontoren.

– Av de 60 fartyg vi opererar är 14 svenskflaggade och för oss är de jätteviktiga. Lastplanerarna som opererar alla de här fartygen från land plockar vi från de svenska fartygen, det handlar om kompetensförsörjning. Vi har såpass komplexa system att man måste ha jobbat ombord för att kunna lastplanera. Kan vi inte få återväxten här, är inte steget långt att flytta utomlands.

– Jag vill egentligen bara ha ett ja eller nej från politikerna, vill ni ha svenskflaggade fartyg eller inte? Vi måste få ett rakt svar nu. För det är bråttom.

Kommentarer

  • Andreas Åsenholm (SD)

    Frågan har jag ställt tidigare bland annat i en debattartikel i Sjöfartstidningen (sommar 2013). Jag och alla andra i det svenska sjöfartsklustret har inte fått något svar ännu. Så vi ställer frågan tillsammans till alla riksdagspartier: Vill ni ha en svensk handelsflotta ? Svarsalternativen är : Ja / Nej

    Det finns naturligtvis alternativ till svenskflaggade fartyg, men frågan måste besvaras innan åtgärder träffas. ( vilket är lugnt , då man under de senaste åren knappast träffat egna konkreta åtgärder. från politikerhåll)

    Om man nu är tveksam till en svensk handelsflotta , behövs det alternativ , Att inte ha tillgång till en svensk handelsflotta kan bland annat utgöra ett säkerhetspolitiskt problem. i krissituationer ( vilka ju brukar poppar upp nu för tidenn ) och gynnar inte svensk ekonomi då ekonomiska resurser hamnar utomlands. Vår levnadsstandard är extremt beroende av sjöfarten. Det blir en enorm omställning utan en fungerande sjöfart. både för dig och mig ( Vi kommer inte dö utan sjöfarten , men våra liv skulle bi annorlunda ). Ja vad är alternativen då? Ska vi kanske satsa på en svenskkontrollerad handelsflotta? Ska vi satsa på en EU/EES handelsflotta? Vad vill ni politiker? Det är ni som måste visa lite ledarskapsförmåga och samtidigt stå i ständig dialog med sjöfartsaktörerna . Så kom igen nu. Den här skutan ska segla igen och inte fortsätta vara på drift!

  • Anonym

    Kenny ! ! lönen är avgörande !! ! bra att du stöttar verksamheten ut ur sitt dödläge,men glöm inte att dina medlemmer behöver ett rimligt kollektivavtal.

  • Fredrik von Segebaden

    Att Sveriges politiker inte vill ha svenska sjöfolk i drift, talar för att de inte gör jobbet sitt ordentligt. Det är ur rikssäkerhets perspektiv ett farligt spel.

    Man bör subventionera varv igen för att bygga båtar, på detta sätt får folk jobb och med jobb kommer på sikt välmående medborgare. Sverige bör inte drivas som ett företag som borg tror. En nytt ledarskap måste fram däbastard inkluderas i skatteplanering. Sjöfart är och förblir våra vägar för export ut i värden. Det skall fungera i ett så högteknologisk land som Sverige.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.