Fotograf: Daniel Karlsson

Kategori: Torrlast | Container | Tank

Hallå där, Johan Woxenius!

Hallå där, Johan Woxenius – professor i företagsekonomi med inriktning mot sjöfartslogistik vid Handelshögskolan i Göteborg. 

Kommer Nordostpassagen att konkurrera ut Suezkanalen? 

– Jag hoppas verkligen inte det, eftersom det vore ett tecken på att klimatproblemen ökat och den globala uppvärmningen har gått för långt. Visst – det är klart att det finns vissa typer av rederier som skulle kunna tjäna pengar på att gå den nordliga vägen, men det finns också mycket som talar emot Nordostpassagens ökande betydelse. 

Kan du utveckla? 

– För bulktrafiken och möjligen tankertrafiken skulle det kunna bli lönsamt, eftersom de kan fatta beslut för varje separat resa och då kan välja den väg som är mest lönsam för tillfället. Men för linjetrafiken som går på fasta veckoscheman med sina containerfartyg tror jag det blir svårt att rent operationellt bygga in Nordostpassagen i sina trafikflöden. Hade jag varit redare hade nog inte lagt min linjesjöfart i norr, inte minst eftersom det kan bli en ryckighet i prisbilden. 

Hur då?

– Än så länge verkar de ju de ryska myndigheterna ha avhållit sig från att höja priserna de tar för att släppa igenom och eskortera fartygen, men de kan också vara kluriga och tänka taktiskt. Så man ska nog akta sig för att bli beroende av Nordostpassagen. En annan faktor som talar emot den norra vägen är att man nog måste ha isförstärkta fartyg om man ska gå där, vilket blir ett kostnadshandikapp när man är i trafik som inte går via Nordostpassagen. 

Men ser man på det rent geografiskt borde man väl kunna tjäna massor av tid? 

– Nja, man glömmer lätt att basen för det mesta av det som faktiskt produceras oftast är i södra Kina. Det är där vi handlar våra produkter, och då tjänar man inte så mycket på det rent tidsmässigt om man ska till Europa. Det är förstås skillnad om det rör sig om frakter från exempelvis Japan och Korea till Skandinavien eller kanske England. Och Nordostpassagen skulle ju också kunna öppna upp nya marknader, om till exempel LKAB med sina pellets skulle få en kund på rätt ställe.

Om vi återgår till miljöaspekten – finns det någon risk i att en ökad trafik skyndar på issmältningen? 

– Jag tror nog inte att det är den stora faran. Det svåra är snarare risken för oljeutsläpp, som skulle få allvarligare miljökonsekvenser i Norra ishavet än i övriga delar av världen. Om en oljekatastrof skulle inträffa längs Nordostpassagen skulle oljan ta längre tid att absorbera än på andra platser, eftersom det är en mindre omsättning på alla organismer i Norra ishavet och det dessutom är lägre temperaturer däruppe. Det gör att oljan dunstar mycket långsammare och ligger kvar längre.  

Förutom att det då är främst bulkrederier som skulle kunna tjäna på att ta den nordliga vägen – finns det några andra som kan tjäna på att Nordostpassagen blir allt mer isfri?

– Framförallt tror jag att passagen kommer att bli viktig för ryssarna själva, som ett sätt att få in råvaror via de ryska floderna. Det blir ett komplement till järnvägen. Så hade jag varit ryss hade jag nog i första hand gett förtur till de som ska till Sibiren.  

 

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.