Uppskattningsvis ett femtiotal svenska sjömän sitter fortfarande fast på fartyg på grund av svårigheter med besättningsbyten under coronapandemin.

Fotograf: Joachim Sjöström

Kategori: Arbetsmarknad | Säkerhet

Få svenska sjömän fast på fartyg

Fortfarande sitter hundratusentals sjömän fast ombord på fartyg runt om i världen på grund av svårigheter att genomföra besättningsbyten under coronapandemin, och minst tio självmord bland besättningsmän har konstaterats. Men för de svenska sjömännen är problemet nästan helt löst.

Nyligen gick den internationella sjöfartsorganisationen ICS, International Chamber of Shipping, ut och varnade för de följder i form av utsliten personal som kan komma när besättningsbyten inte går att genomföra på grund av restriktioner under coronasmittan. Runt 400.000 sjömän var på olika sätt strandade för ett par veckor sedan. Runt 150.000 av dem ombord på fartyg.

För ett par månader sedan gällde problemen även i hög grad svenska sjömän, men det har med tiden löst sig och i dag är det endast uppskattningsvis några tiotal som sitter fast på fartyg ute i världen och inte kan ta sig hem, enligt uppgifter från facken.

Problem för sjömän från Filippinerna

– Vad jag vet så sitter ingen av våra medlemmar fast på svenskflaggade fartyg längre, utan ska man mönstra av eller har planerat att mönstra av så ska det ha skett. Jag har nyligen haft kontakt med en mamma vars son satt fast på ett kryssningsfartyg, men han fick mönstra av för ett par veckor sedan i Spanien, säger Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk.

De sjömän som fortfarande har problem att ta sig hem kommer från till exempel Filippinerna, uppger Mikael Lindmark.

– De har väldigt många sjömän runt om i världen men har också stängt sig själva som nation. Du kommer inte tillbaka dit, och om du kommer tillbaka till Filippinerna så hamnar du oftast på något karantänboende i Manila, och där vill ingen hamna, säger han.

Tio självmord

Enligt Mikael Huss, vd på Sjöbefälsföreningen, så har han fått tio bekräftade fall av självmord av besättningsmän där de inte fått komma hem till sina hemländer på grund av lokala bestämmelser.

– Det finns rederier som lägger ner mycket arbete på att få till besättningsbyten, men som möts av problem från myndigheternas sida, detta gäller framförallt de stora arbetskraftexporterande länderna.

När det gäller de svenska sjömän som är organiserade i Sjöbefälsföreningen så har problemet avsevärt förbättrats sedan ett par månader tillbaka, enligt Mikael Huss. Han uppskattar att det i dag sitter fast ett femtiotal medlemmar på olika fartyg.

– I april var det uppemot 500 som hade råkat ut för nånting. Då var det även i Europa som folk inte kom av. Sedan har det släppt, så i maj löste det sig för de flesta. Nu är det ju bara en tiondel mot vad det var från början som sitter fast, så problemet är inte lika stort längre även om det finns, säger han.

Kryssnings- och tankfartyg

De aktuella fartygen är kryssnings- eller tankfartyg och befinner sig framförallt utanför Sydamerika och i Fjärran Östern, där det har varit svårt att få till besättningsbyten på grund av att länderna har stängt ner. Mikael Huss tror dock att det håller på att lätta även för dem som är kvar.

– Det som är besvärligt är när du bokar en resa och räknar med att få komma i väg, och sedan två dagar innan du ska åka så får du ett besked att flyget är inställt. Då står du redan med packad resväska.

Sjöbefälsföreningen använder sina internationella kontakter för att hjälpa de sjömän som sitter fast, berättar Mikael Huss. Det handlar framförallt om att gå genom fyra organisationer, de tre fackförbunden The International Transport Workers’ Federation, International Federation of Shipmasters’ Associations och Nautilus Federation, men även den internationella redareföreningen.

– Det här är ju inget svenskt problem eftersom fartygen ligger i andra delar av världen, så de fyra kanalerna utnyttjar vi.

Upplever du att rederierna hjälper till så gott de kan?

– I stort sett så hjälper rederierna till, sen är det väl inte alltid som de lyckas. Vissa rederier lägger ner väldigt mycket jobb för att se till att avlösningarna fungerar, men sen har du några rederier som inte lägger ner riktigt hela sin själ i det hela. Så det är lite blandat, säger Mikael Huss.