Fotograf: Pierre Adolfsson

Kategori: Regelverk | Ekonomi

Liten effekt av SECA

Sjöfarten i Östersjön har inte påverkats nämnvärt av SECA-direktivet. Det visar en ny studie från Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har studerat ett antal olika marknadsområden med potential att förändras till följd av de strängare svavelkraven. Under arbetet har man bland annat analyserat AIS-data för att kunna uppskatta konkreta förändringar i sjötrafiken.

I likhet med vad Marine Benchmark tidigare rapporterat pekar även Transportanalysens analys av AIS-siffrorna på att trafiken bara verkar ha minskat marginellt i Östersjön efter SECA-direktivet. I faktiska siffror handlar det om att trafiken mellan kvartal 1-2014 och kvartal 1-2015 minskat med cirka 1 procent.

Inga prisökningar

Inte heller det pris som köpare av fartygstransporter betalar har stigit till den nivå som befarandes vid införandet av direktivet. Enligt Transportstyrelsen beror detta förmodligen på att bränslepriserna legat kvar på låga nivåer under första halvan av 2015.

– Det är samtidigt viktigt att poängtera att det sannolikt behöver gå en tid innan alla effekter kan påvisas. Transportstyrelsen kommer därför att fortsätta följa utvecklingen av marknadsvillkoren för sjöfarten i Östersjön, säger Elin Roos, chef på sektionen för marknad inom sjö- och luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen.

Metanol och skrubbrar 

Transportstyrelsen framhåller att flera fartyg, åtminstone inom den inrikes sjöfarten i Sverige, redan innan de strängare kraven infördes hade börjat köra på lågsvavligt bränsle och att de därför inte påverkats i någon större utsträckning.

Myndigheten poängterar också att flera rederier är på gång att installera nya system, däribland Stena Line med sitt metanolprojekt, och att ett flertal rederier satsar på skrubberinstallationer. Totalt har 80 fartyg världen över installerat skrubbrar, och av dessa har tre svenskregistrerade fartyg fått tillstånd att driftsätta skrubbersystem.

Kommentarer

  • Ingvar Bergman

    Det är klart att det är det låga bunkerpriset på 0,1%-bunkern har haft avgörande betydelse på fraktpriserna.
    Priset på 0,1%-olja är sedan ett år tillbaka på samma nivå som den smutsigare oljan var då och det har inte funnits anledning för rederierna att höja frakterna för att kompensera sig för den då budgeterat dubbelt så dyra 0,1% oljan. Sedan är del väl så, att gissningsvis 80%-85% av fartygsrörelserna i Östersjön är sådana fartyg som uteslutande trafikerar SECA-området och man kan antaga att dessa fartyg till 100% följer SECA-bestämmelserna.
    Så har SECA (hittills) haft liten effekt på fraktpriserna, så borde effekten på minskade föroreningar ha varit så mycket större.. Detta borde man kunna mäta.

  • Per Bondemark, Styrelseordförande Näringslivets Transportråd

    Det är beklagligt att Sjöfartstidningen ger bilden att SECA-direktivet har marginell ekonomisk effekt. Det är förvånande att Transportstyrelsen och tidningen inte tar upp att SECA-direktivet i hög grad påverkar varuägarna som får betala i form av minskad konkurrenskraft i en alltmer globaliserad handel. Problemet är att skillnaden mellan bränsletyperna kvarstår, vilket har resulterat i att varuägare som är beroende av transporter i SECA-området får ökade kostnader jämfört med konkurrenter som inte är lika beroende av transporter i SECA-området. En konsekvens av SECA-direktivet är minskad konkurrenskraft för näringslivet och i synnerhet den råvarubaserade spetsindustrin. Svaveldirektivet har stor ekonomisk påverkan för Sverige i termer av sysselsättning, skatteintäkter och välfärd!

    • Lars Andersson

      Hej Per Bondemark,

      Tack för din kommentar – och för att du vidgar perspektivet. Samtidigt som denna artikel endast handlade om Transportstyrelsens studie och resultaten av denna är det förstås viktigt att följderna för varuägarna lyfts fram på ett grundligare sätt än vad som gjordes här. Vi har tidigare skrivit om SECA-direktivet där följderna för lastägarna tas upp (bland annat här: http://www.sjofartstidningen.se/okade-kostnader-trots-laga-bunkerpriser/) men det finns absolut anledning för oss att återkomma i frågan framöver.

      Med vänliga hälsningar
      Lars Andersson / reporter

    • Ingvar Bergman

      Så Du menar att eventuella konkurrenter till industrin inom SECA skulle ha fått lägre frakter för sina transporter pga att prisskillnaden kvarstår. Då känner Du inte redarna ! Kan Du ge bara ett exempel där det är så ?

    • Anton Anglert, Lärare

      Det är beklagligt att Näringslivets transportråd ger bilden av att ekonomiskt vinst för transportsektorn skulle vara av samhällsekonomiskt intresse. En konsekvens av att transportsektorn inte bär sina egna miljökostnader är minskad uppnåelse av miljömålen.

  • Ingvar Bergman

    Jag finner det angeläget att djupare kommentera Per Bondemarks inlägg idag angående SECA-direktivet och dess påverkan på industrins konkurrenskraft vis-a-vis konkurrenter utanför SECA
    Bondemark har ju rätt om man ’bara läser innantill’ men det är mera komplext än så. Jag – och Transportstyrelsen – hävdar att SECA-industrin (hittills) inte sett några mätbara effekter på att direktivet slår mot industrin ifråga, eftersom den av redarna budgeterade extrakostnaden för byte av oljekvalitet överraskande nog aldrig blev av. Det fanns inget incitament för höjning av frakterna, i varje fall inte av den anledningen.

    Ovan sagda gäller för linjegodset – dvs den tidtabellsenliga trafiken på liner terms där bunkerpriset i procent eller fixed belopp per skeppad enhet kan fluktuera

    Bondemark trycker avslutningsvis på den del av industrin som utgör ’råvarubaserad spetsindustri’ och menar troligen exportörer av hel- eller dellaster av stål och skogsprodukter etc. Tror Bondemark verkligen på att en redare vid en befraktning i en icke-SECA affär skulle vika sig för argumentet ’ min bror fick en slickepinne han inte borde haft, så nu vill jag ha en större’ (?) Icke – den billigare oljenotan kan vara en ’rabatt’ på ett tidigare högre pris och han har tusen andra argument för att inte låta en billigare oljenota slå igenom till fraktköparen och kan inte relateras till en överaskande utebliven höjning av en annan redares kostnader.
    Så bäste Per Bondemark, vänta med kritiken av tidningen och Transportstyrelsen till den dag vi har ett exempel att referera till och inte bara en pappersprodukt

  • Anonymous

    Det blir i alla fall mindre sot på däck nuförtiden

    • Ingvar Bergman

      Skön kommentar !

    • Anonymous

      Mycket bra kommentar skulle jag säga. Ser du mindre sot på däck så innebär det också mindre sot i våra lungor och på andra oönskade ställen!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.