Siv Thorsköld och Joakim Lindvall från Transportstyrelsen informerade om planerna kring nya föreskrifter för lotsplikt.

Fotograf: Gustav Röriksson

Kategori: Regelverk | Ekonomi | Miljö

”Vi öppnar för att fler ska få lotsdispens”

Nya lotsregler, en debatt kring möjligheter att flytta över last från land till sjö och trender inom roro-sjöfarten. Detta och många fler ämnen avhandlades på Skeppsmäklarnas höstmöte den 7 november.

146 anmälda deltagare från hela landet var med. Vd Berit Blomqvist startade mötet med att ta ett avstamp i deras medlemmars roll samt sjöfartens roll i framtiden:

– Skeppsmäklareföreningen kan spela en stor roll. Vi har tillsatt en utredning som ska se över vår och branschens roll i framtiden. Vi har stora utmaningar framför oss och det är vi som stakar ut vår roll.

Många av de ämnen som togs upp under mötet handlade om just framtiden. Under rubriken ”Hur ser trenderna och tendenserna ut inom svensk roro-sjöfart ut?”, talade Ambjörn Fröjd från Stena RoRo om hur nybyggena blir större för att ta ett större tonnage än tidigare. Lars Hallengren från Brax Shipping pratade om de transportslag som utmanar roro-sjöfarten: Containers, vägtransporter och tågtransporter.

Riskbaserad lotsning

Ett av de områden som verkade beröra mest och resa mest frågetecken var när Transportstyrelsen informerade om den föreskrift som ska komma 2021 angående ändrade regler kring lotsplikt och i sin tur även lotsdispens.

Siv Thorsköld och Joakim Lindvall från Transportstyrelsen berättade om de nya föreskrifter som har som mål att modernisera reglerna kring lotsplikt och att anpassa dem efter sjöfartens förutsättningar. Målet med den nya föreskriften är att få tydliga definitioner, lättförståeliga regler, att undvika informationsparagrafer och regler som riktar sig till myndigheter. Till exempel ska de allmänna råden och råd till myndigheter i föreskrifterna tas bort.

Andra nyheter är att den tillåtna bredden för pråmar ska ökas utan lotskrav och att det ska bli möjligt med bogserbåtsutnyttjande vid dispensförnyelse.

Det viktigaste är däremot att kraven på att ett fartyg på 70 meter i längd och 14 meter i bredd ska luckras upp. I vissa farleder kommer det att ske en förändring med lotsplikten på fartyg som är mellan 70 och 110 meter långa.

Enklare att söka lotsdispens

Eftersom Sverige står inför en lotsbrist som både arbetsgivareorganisationer och utbildningsväsendet försöker tackla, ställdes det frågor om det. En fråga var hur det nya regelverket exempelvis kommer att fungera i Norrland, där lotsbristen bedöms vara som mest allvarlig.

– Lotsbrist är inte en faktor för de regler vi sätter. Vi öppnar ju faktiskt för att fler ska få lotsdispens, säger Joakim Lindvall från Transportstyrelsen.

Därför inför man ett riskbedömningssystem, där olika faktorer som bland annat ett fartygs längd, last, mängd brännolja och manöverutrustning kommer att bestämma huruvida det är möjligt att undgå lotsplikt, att få undantag genom en föreskrift, ett förenklat lotsdispensförfarande, ett fullständigt lotsdispensförfarande eller den sista kategorin där ingen dispens är möjlig.

Med andra ord kommer Transportstyrelsen att ställa högre krav på erfarenhet, kompetens och utrustning för ett fartyg som bedöms ligga inom en medel till hög risknivå, förenat med en farled som bedöms ha en hög risknivå. Detta kontra ett fartyg som går i en farled där risknivån är låg eller medel men med en risknivå som bedöms som låg. I sin tur kommer däremot Transportstyrelsen att vilja se att rederier har rutiner för olika scenarion som kan skapa riskmoment, som till exempel väderförhållanden och utrustningshaverier.

I och med målet att förenkla ansökan om lotsdispens ska Transportstyrelsen uppdatera webbplatsen, skapa en lotsdispensguide, vara generös med förtydligande information och skapa en e-tjänst där man kan ansöka om lotsdispens.

I nuläget finns en preliminär tidsplan från Transportstyrelsen att redan i december ska ett förslag till föreskriften vara på plats, i början av 2020 ska den skickas på remiss, i maj 2020 kommer ett beslut från myndighetens generaldirektör. Först i januari 2021 beräknas föreskriften träda i kraft.

Mer gods sjövägen

Pia Berglund, nationell samordnare för inrikes sjöfart på Trafikverket var på plats för att diskutera hur arbetet går kring regeringens mål att mer gods ska gå sjövägen i stället för på landets tågräls eller motorvägar. Bland annat har region Skåne beslutat att de vill dubblera havstransporterna och Berglund beskriver sjöfartssatsningen som den största satsningen på 30 år på godstransporter. En politisk vilja att sänka koldioxidutsläppen är det främsta motivet.

– Med rätt förutsättningar kan vi transportera dubbelt så mycket gods längs våra kuster och på våra vatten 2040. 2045 ska samhället vara fossilfritt. I den fossilfria världen är sjöfarten otroligt viktig, säger Pia Berglund.

Hon menade även att det kan finnas en del ljusglimtar för sjöfarten i konkurrensen med lastbilar och järnvägstransporter. Dels finns en chaufförsbrist i Sverige, vägar som är överanvända och en låg tillit till tågtrafiken från lastägarnas sida.

Ekobonus

För att öka incitamenten för nya transporter sjövägen införde regeringen ekobonusen 2018. Fördröjning i sjösättningen av systemet och osäkerhet kring finansieringen i och med M/KD-budgeten var bidragande orsaker till att endast två aktörer hann få ekobonus 2018 – CMA CGM Scandinavia samt Ivar Lundh Sjöprojekt AB.

– Vi skulle köra jord från Stockholm till Norrland och hämta betongelement från Polen. Det har däremot inte gått så bra för oss i den aspekten, detta var en del av arbetet med Förbifart Stockholm och vi arbetade för den numera uppsagda italienska byggentreprenören. Det som däremot var bra för vår del var att det blev av trots allt krångel som en kort ansökningstid och att det sedan togs bort. Det gör att man kan sätta igång med ett projekt utan att behöva vara ett multinationellt företag, säger Johan Axiö på Ivar Lundh & Co.

CMA CGM fick en ekobonus på 8 miljoner för att köra containrar mellan Lübeck och Oslo. Linus Ljungmark från CMA & CGM Scandinavia vittnade däremot om en skev konkurrens. I och med att lastbil i nuläget är ett mycket billigare sätt att transportera gods har sjöfarten svårt att konkurrera. Åkerier behöver till exempel inte tampas med farleds- och lotsavgifter.

– Om man kan skifta den här balansen, kan jag lova att vi kan flytta mer last via sjövägen, säger Linus Ljungmark.