Målet med förstudien Säker vätgasinstallation ombord, som genomförts av forskare från RISE, IVL Svenska Miljöinstitutet och Closer/Lindholmen Science Park inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse, var att skapa en guide för en installation av en vätgasdriven bränslecellsdrivlina i ett befintligt fartyg – en så kallad retrofit. För detta har Ventrafikens passagerar- och bilfärja Uraniborg som trafikerar sträckan Landskrona–Ven använts.
Projektet har blivit en succé när det gäller samarbete mellan olika aktörer, vilket ger förutsättningar för goda resultat, uppger en av forskarna, Ellinor Forsström, i ett pressmeddelande.
”Alla har varit på”
– Som forskare är man van vid att en liten del av industrin är intresserade av forskningsprojekt, men här har verkligen alla, från myndigheter och redare till teknikleverantörer, varit på. Vi har inte behövt bygga upp något intresse och den referensgrupp vi har haft har varit extremt engagerade, säger Ellinor Forsström, projektledare på Rise.
Skillnaden är enligt henne stor på hur långt man kommer med forskningsresultat beroende på om man har branschen med sig eller om man måste tjata till sig hjälp med input.
– Det har gjort att nätverket som var tänkt som en ”leverans vid sidan av” blivit en av förstudiens huvudleveranser. Vi hade hoppats på att få med oss några industripartners för att bygga upp ett nätverk efter förstudien slut, men det har redan etablerats. Vi jobbar vidare med seminarier och events i vår, säger Ellinor Forsström i pressmeddelandet.
Baserat på Uraniborgs driftprofil och fysiska förutsättningar har ett hypotetiskt bränslecells-/batterikoncept utvecklats och genomgått en riskidentifieringsanalys.
”Det saknas standarder”
– I Uraniborgs fall är det i praktiken möjligt att göra en retrofit-installation, men precis som när det gäller alla alternativa bränslen just nu så förutsätter det att man tar fram ett helt unikt koncept. Det saknas standarder, vilket gör att ett enormt stort ansvar läggs på rederiet och designfirman som hela tiden måste bevisa säkerhetsklassningar för den nya designen i stället för att följa en guide, säger Ellinor Forsström.
Slutsatsen är att det är lättare att bygga nytt i stället för att bygga om. En internationell standard kring hur man bygger och installerar vätgasdrivna linor är dock på gång. Enligt pressmeddelandet håller IMO, Bureau Veritas med flera på att ta fram riktlinjer hur man ska installera bränsleceller och hantera vätgas ombord vilket gör det mycket enklare att utveckla retrofit-lösningar.
Förstudien har inte bara skapat ett nätverk – den kommer sannolikt också leda till vidare forskning, uppger Ellinor Forsström.
Bunkringsförfarandet
– Det finns många möjliga fortsättningsprojekt som vi ser som aktuella. Dels vill vi gräva djupare i bunkringsförfarandet. Det är en jätteintressant fråga, både teknisk och säkerhetsmässigt. Hur ska man hantera trycksatt och flytande vätgas? Även ammoniak kommer nog med här på ett hörn.
– Ett annat projekt vi skulle vilja göra är ett mellansteg mellan den här pappersstudien och en praktisk pilot där vi tar fram ett verktyg som simulerar och visualiserar olika typer av drivlinor. Det skulle kunna bli ett stödsystem för redare innan de tar beslut om vilket bränsle de ska använda, säger Ellinor Forsström.