Saab AB testar ett markbaserat luftvärnsrobotsystem vintern 2007.

Fotograf: SABAB

Vapenexporten tar sjövägen

Sverige exporterar årligen krigsmateriel för miljarder, en stor del av exporten går sjövägen. 

– Sjötransporter är säkra och kostnadseffektiva, säger Marinette Radebo, informationsdirektör på Säkerhets- och Försvarsföretagen som är en intresseorganisation för bland annat för krigsmaterialindustrin. 

År 2009 sålde den svenska vapenindustrin krigsmateriel, alltifrån bandvagnar till granatgevär, för 13,5 miljarder till utlandet. Av förklarliga skäl är den tillgängliga informationen kring handeln med krigsmaterial mer begränsad än för övrig handel. När Sjöfartstidningen kontaktar Säkerhets- och Försvarsföretagen för att reda ut vilka transportslag som används vid exporter av krigsmaterial visar det sig att tillgänglig statistik saknas, mycket beroende på att industrin ogärna skyltar med sin logistik. Men att sjötransporter används i stor utsträckning råder det inga tvivel om.

Drygt 90 procent av Sveriges totala export, alltifrån malm till kullager, går sjövägen. För vapenexporten är sjöfarten en viktig del i logistikkedjan, av förklarliga skäl. De stora mottagarländerna är Sydafrika, USA, Indien och Pakistan – länder på andra kontinenter. 

Men det finns fler skäl till varför sjötransporter är omhuldade.

Svårt med fakta

– Ur säkerhetssynpunkt är de ett bra alternativ eftersom de oftast går mellan A och B direkt, transporterna är så att säga ”isolerade” och man brukar ha väldigt bra bevakning. När det gäller längre flygtransporter är det vanligt med mellanlandningar och ett stopp på vägen kan utgöra en säkerhetsrisk. Sedan är sjötransporter kostnadseffektivare än flyget och man kan planera långsiktigt på ett annat sätt, säger Marinette Radebo.

Dock är det oklart vilka hamnar som är mest frekventa ifråga om utskeppning. Varken Tullen, Inspektionen för strategiska produkter (ISP) eller Trafikanalys för någon statistik.

– Utskeppningar kan i princip ske var som helst ifrån eftersom den svenska försvarsindustrin finns representerad på 70-talet orter. Det finns inte heller några särskilda tillståndscertifikat för hamnarna när det gäller utskeppning av krigsmateriel, säger Marinette Radebo.

– Det står inte inskrivet i villkoren för utförsel av krigsmateriel att man måste ange utskeppningshamn, påpekar Diana Malm, kommunikationsansvarig vid ISP som är den statliga myndighet som kontrollerar Sveriges export av försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga sådana produkter som kan användas såväl i civil verksamhet som för försvarsändamål.

Göteborgs Hamn

Inte heller branschorganisationen Sveriges Hamnar har några uppgifter om vilka hamnar som nyttjas mest frekvent för transporter av krigsmateriel.

– Vi har ingen sådan information, vad jag vet så har det inte varit uppe på bordet heller, säger Mikael Castanius, branschansvarig Sveriges Hamnar.

Bland de hamnar som de facto används för utskeppningar återfinns Varbergs Hamn och Göteborgs Hamn.

– Omkring 25–30 procent av Sveriges totala export går via Göteborgs Hamn, det är inte omöjligt att det gäller för krigsmaterielet också. Men vi har inga exakta siffror eftersom vi inte för någon statistik. Den enda gången sådana här laster registreras hos oss gäller IMDG-laster (explosiva varor och annat farligt gods) som kräver särskilt tillstånd. Vi har heller inget uppdrag att ”följa upp” exporten av krigsmateriel, utförseltillståndet ges ju inte till hamnen utan till exportör och kund, säger Cecilia Carlsson, pressansvarig Göteborgs Hamn.

Saab AB, Sveriges största producent och exportör av krigsmateriel, vill inte kommentera varifrån och hur transporterna sker, eller hur man arbetar med säkerhetsbiten kring sina transporter.

– Av säkerhetsskäl kan jag inte gå in exakt på vilka olika transportflöden vi använder oss av, allt jag kan säga är att vi använder oss av flera logistiska lösningar och leverantörer, säger Marie Karlsson, informatör vid Saab. 

ISP godkänner

Saab-koncernen står för cirka 50 procent av den svenska krigsmaterielexporten. Andra stora exportörer är BAE System Bofors, BAE System Hägglunds, Kockums, 3M Svenska (tidigare Peltor) och Volvo Aero. Enligt Säkerhets- och Försvarsföretagen planeras varje krigsmaterialexport i detalj.

– Företagen jobbar med rigorösa säkerhetssystem, leverantören och kunden avgör tillsammans hur transporten ska ske. Så kontraktet avgör själva transportsättet och hur skyddet av lasten läggs upp, säger Marinette Radebo och fortsätter:

– ISP hålls informerade om hela projektplanen, från offert till leverans och de ger sitt godkännande. I detta ingår ett slutanvändarintyg, vilket innebär att kunden varken får eller kan sälja krigsmaterielet vidare.Marinette Radebo bekräftar också att transporterna kan skyddas av beväpnade vakter.

I internationella medier har det under de senaste veckorna spekulerats i att den danska coastern Leopard som kapades den 12 januari i Indiska oceanen hade svenskt krigsmateriel ombord, från BAE Systems Bofors. Detta ska enligt uppgift ha lastas i Varbergs Hamn. Enligt Lloyd’s List Intelligence AIS-tjänst lämnade fartyget Varberg den 11 november 2010. Efter det anlöpte fartyget Frederikshavn, Gibraltar, Bar och Suez innan det kapades.

– Jag kan varken bekräfta eller kommentera uppgifterna om att det skulle ha funnits last från Bofors ombord. Av säkerhetsskäl kommenterar vi inte specifikt hur vi skickar eller varifrån, säger Ola Thorén, informationschef vid BAE Systems Bofors, som dock kan bekräfta att sjötransporter är en viktig del av logistikkedjan.

Leopard i ISPs register

– Vi transporterar mycket till sjöss, framförallt när det gäller overseas. Om leveransen däremot går till Norge, Danmark eller Holland är det mer vanligt med tåg.

ISP har vid ett tillfälle registrerat Leopard. I mars 2010 fick fartyget transittillstånd att angöra svensk hamn, fartyget hade då utländskt krigsmateriel ombord men behövde göra ett kort varvsbesök i Sverige. Fartyget omnämns inte vid några utförseltillstånd, det innebär dock inte att det omöjligt kan ha funnits svenskt krigsmateriel ombord i samband med kapningen.

– Det är inte alltid rederiet eller det specifika fartyget står omnämnt i utförseltillståndet, det är heller inget villkor för att få utförseltillstånd, säger Diana Malm vid ISP.

Några dagar efter att Leopard kapades återfanns fartyget drivande i Indiska oceanen, besättningen och piraterna var spårlöst borta. Det är i skrivande stund oklart var besättningen på åtta personer hålls gömda. Leopard och dess last säkrades och har nu bogserats till Salalah i Oman.

Leopard, 1.780 ton dödvikt, kontrolleras av danska Shipcraft. Rederiet finns inte i ISP:s register, men enligt uppgifter till Sjöfartstidningen har rederiet utfört flera transporter av svenskt krigsmaterial.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.