Fotograf: Geof Sheppard

Kategori: RoRo | Haveri

Svårsläckt brand på DFDS-fartyg

Branden som bröt ut på DFDS:s rorofartyg Britannia Seaways i lördags tog över ett dygn att släcka. Ombord fanns bland annat 70.000 liter drivmedel och militär utrustning. 

Det första larmet om att det brann ombord på Britannia Seaways kom vid 19-tiden på lördagskvällen. Enligt norska medier befann sig då Britannia 70 sjömil utanför den norska kusten och var på väg mot mot Bergen för att leverera militär utrustning till en militärövning i Vestlandet.

På fartyget fanns bland annat en stridsvagn, ett flertal bandvagnar och andra militärfordon, ammunition samt 70.000 liter drivmedel. 

Hårt väder

Enligt uppgift ska branden ha uppstått i en container fylld med 7.000 liter flygbränsle, efter att bränsledunkar slitits loss och sprungit läck i det hårda vädret som rådde på lördagen. När stålbehållarna sedan slagits mot varandra har gnistor uppstått som startat branden.

Ett antal fartyg, däribland den norska fregatten Helge Ingstad, samt flera helikoptrar anlände på lördagskvällen till fartyget, och under natten lyckades besättningen tillsammans med ett antal specialutbildade brandmän få branden under kontroll. 

På söndagseftermiddagen anlände Britannia Seaways till Bergen, och fortfarande på söndagskvällen pågick eftersläckning ombord på fartyget. 

Omfattande skador

Enligt norsk media orsakade branden omfattande skador på fartyget över ett område som sträcker sig 30-40 meter. Dessutom förstördes ett okänt antal militärfordon, plus att det mesta av de 70.000 liter drivmedel som fanns ombord brann upp.  

Ingen av de som befann sig ombord på fartyget – 20 besättningsmän samt tolv norska soldater på väg till militärövningen – ska ha skadats, däremot har både besättning och soldater förts till sjukhus för kontroll av eventuella rökskador.

Dramatiskt

Enligt brandmännen som deltog i släckningsarbetet kunde branden blivit ännu värre än den blev. 

– Det var dramatiskt för de som var ombord. Besättningen gjorde en fantastisk insats för att förhindra att branden spred sig ytterligare. De jobbade i 10-12 meter höga vågor och var slitna när vi kom dit, säger brandmannen Hugo Hansen till den norska tidningen Bergens Tidene. 

Tillsammans med sina kollegor blev Hugo Hansen vid 01-tiden natten till söndagen nedfirad från en helikopter till det brinnande fartyget. 

– Vi anade inte vad vi skulle möta. På däcket såg det ut som ett slagfält, och det var en våldsam värmeutveckling, säger han och fortsätter:

– Enligt värmekameran var det över 400 grader i containrarna som brann på däcket.  

Krigszon

När brandmännen och besättningen till slut fått kontroll över branden såg däcket ut som krigszon till följd allt krigsmateriel som brunnit upp. Även under däck var det stor ödeläggelse. 

– Det såg ut som om det varit en stor explosion därnere. Metalldörrar hade slitits av sina gångjärn och kraftiga bultar hade tryckts ut ur väggen. Tanken man fick var att det kunde gått fruktansvärt illa, säger brandmannen Hugo Hansen till Bergens Tidene.

Representanter för DFDS, rederiets försäkringsbolag och Det Norske Veritas började på söndagen att undersöka omfattningen av skadorna ombord på det danskregistrerade fartyget.

Kommentarer

  • Anonym

    Snälla Lars Andersson, Sjöfartstidningen ska väl vara en branschtidning? Måste ni göra som kvällspressen och skriva 70000 liter bara för att det låter mer och har fler nollor än 70m3? Vilken sjöman som hellst hade skrivit 7m3/kbm/cbm flygbränsle och 70m3 drivmedel, ni kan väl tänka på vem ni skriver för.

    • Lars Adrians

      Snälla Anonym
      Sjöfartstidningen är en branschtidning, därmed inte sagt att vi ska vara otillgängliga för människor utanför branschen.
      Jag tror att du håller med mig om att ett av sjöfartens största problemen är dess osynlighet och otillgänglighet.
      Om våra journalister skriver enbart för oss som jobbar med sjöfart så kan vi heller inte begära någon förståelse från andra, vi kan till exempel inte förvänta oss att våra folkvalda ska förstå och reagera på redaktionellt innehåll som de inte begriper.
      Vi har ett uppdrag att informera om vad som händer i sjöfarten och till viss del även skapa förståelse för sjöfarten.
      Du får nog leva med ett visst mått av förenklande texter, det är ett medvetet val för att öka förståelsen för vår bransch.
      På nyhetsplats försöker vi rapportera så att så många som möjligt ska förstå och intressera sig för den här näringen.
      Jag tror och hoppas att du finner gott om innehåll här på sajten och i tidningen som talar till dig som sjöman men vi måste även släppa in andra, annars blir vi ett gäng för inbördes beundran som berättar anekdoter för varandra.

  • Benny Pettersson

    Men att man använder SI-enheterna på ett märkligt sätt har ju inte något med att gemene man skall begripa vad det handlar om… Vilken normal begåvad person som helst klarar av att förvandla 70m3 till liter om man nu av någon anledning behöver den enheten.. Nej detta kan man förvänta sig av Expressen men inte av denna högtaktade tidskrift!

  • John Andrews

    Håller med tidigare talare om att det ofta är väl mycket ”expressen” över denna tidning. Det finns inget behov av ännu en sådan tidning. Det som behövs, och som Sjöfartstidningen borde vara, är en insatt och nyktert granskande nyhetskälla med rötterna i branschen.

    Att kalla bunkeroljan för ”drivmedel” (som jag antar är vad som görs i artikeln) bidrar ju bara till förvirring för alla läsare. Den som inte förstår begreppet ”bunkerolja” kan enkelt slå upp det. Den som däremot (som jag själv) är osäker på distinktionen som eventuellt görs mellan ”drivmedel” och ”flygbränsle” i artikeln, står sig slätt.

    Att 70m3 bunker tog fyr som följd av en brand på lastdäck låter ju extraordinärt – varför får vi inga fler detaljer om hur det gick till?

    Och var kom ”bränsledunkarna” in i bilden? Var flygbränslet i en tankcontainer, eller i lösa jeepdunkar på lastdäck?

    Lossnade jeepdunken från en bil, slog hål på tankcontainern med flygbränsle, varpå det tog fyr och brände hål i däck och allt, ända ner i bunkertankarna?

    Artikeln kröker verkligen till fler nya frågetecken, än den rätar ut.

  • Pär-Henrik Sjöström

    Tack för alla kommentarer till vår nyhet. Jag ska försöka motivera varför vi använde enheten liter i stället för kubikmeter. Eftersom detta var en militär last har vi använt norska försvaret som huvudsaklig källa. Informationen har tyvärr varit knapphändig. Norska försvaret uppger bl a följande:
    ”Ca. 70 000 liter drivstoff av typen F-34 brant opp i forbindelse med brannen ombord. Drivstoffet var lagret på drivstoffcontainere og jerrykanner. Flere kjøretøy er også skadet i brannen. En container med løsammunisjon ble også ødelagt.”
    Det gäller alltså inte bunkerolja utan drivmedel för militärt bruk, antagligen för fordon och flygplan (mitt antagande) för militärövningen, lastade i containrar och dunkar. Min bedömning är att det i detta fall kan vara befogat att uppge volymen i liter, på samma sätt som ”lastägaren” själv uppger den, och även använda samma term som är brukligt inom försvaret, d v s ”drivmedel”.

  • Trött överstyrman

    Tramsiga kommentarer av ”riktiga” sjömän. Det är ju ingen haveriutredning, utan en artikel skriven med knapphändig information men alltid något om man vill veta lite vad som hände så tätt inpå olyckan. Spelar det så stor roll om man skriver i liter eller kubikmeter? Och man har väl ingen trött bunkerolja i ett militärfordon!!! Dessutom är det väl mer rätt att skriva i enheten liter om man hänvisar till drivmedel i ett mindre fordon. Eller hur många kubikmeter tankar ni i bilen?

  • John Andrews

    Den ”Trötte överstyrmannen” var klarsyntare än jag, som insåg att fartygets bunker inte hade med saken att göra. Slutsatsen jag drog när det talades om en brand i 7000 liter flygbränsle + 70 000 liter ”drivmedel”, var dock att ”drivmedlet” måste vara fartygets bunker, och fler än jag verkar ha dragit samma slutsats.

    Med förtydligandet att den militära lasten omfattade 70 000 liter drivmedel på tankcontainer och i jeepdunkar, råder inga mer tvivel om vad som skedde.

    Tack Pär-Henrik för bra förtydligande! Synd att detta inte kom med i artikeln från början.

  • LasseAvik

    Sandlådevarning!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.