Totalt hanterades 776.349 teu i de svenska hamnarna under årets första sex månader.

Fotograf: Pierre Adolfsson

Kategori: Hamn/Logistik | Container | Ekonomi

Svåra tider för många hamnar

Årets första sex månader har varit tuffa för många av landets hamnar, enligt färsk statistik från organisationen Sveriges Hamnar.

Den totala godsmängden, mätt i ton, som hanterades över kaj det första halvåret 2013 i de svenska hamnarna (de som är medlemmar i Sveriges Hamnar) minskade med sex procent, jämfört med föregående period i fjol. Totalt hanterades över 64 miljoner ton.

Stora tapp och stora uppgångar

Många hamnar har upplevt mycket kraftiga fall: Falkenberg (-42 procent), Halmstad (-42 procent) Karlskrona (-39 procent), Sölvesborg (-46 procent), Kalmar (-25 procent) och Oskarshamn (-36 procent). Men det finns också motsatta exempel: Hargshamn (+142 procent), Gävle (+18 procent), Oxelösund (+28 procent) och Varberg (+12 procent). 

Om man tittar på hanterade containrar (mätt i teu) så hanterades totalt 776.349 teu under årets första sex månader, en nedgång med en procent. Hamn för hamn finns det dock stora skillnader och några stora containerhamnar har tappat rejält: Södertälje (-51 procent), Mälarhamnar (-33 procent), Malmö (-21 procent), Halmstad (-16 procent) och Norrköping (-10 procent).

Sveriges största hamn Göteborgs hamn ligger kvar på samma nivåer som i fjol medan Stockholms Hamnar ökar med 61 procent följt av bland annat Umeå (+38 procent), Sundsvall (+27 procent) och Helsingborg (+6 procent).

Offer för svaveldirektivet

– Det är en synnerligen märklig utveckling eller trend vi ser nu. Det blir en allt större skillnad mellan de som går bra och de som går sämre, tidigare var det inte fråga om lika stora glapp. Jag har ingen generell förklaring till detta, däremot så kan det finnas specifika förklaringar för enskilda hamnar. Till exempel upplever Södertälje ett stort tapp på containersidan för att många kunder har återvänt till Stockholm. Och i Halmstad har vi sett det första konkreta exemplet på att en stor kund, Ruuki, väljer andra lösningar än sjöfart på grund av det kommande svaveldirektivet, säger Mikael Castanius, Branschchef Sveriges Hamnar, till Sjöfartstidningen och fortsätter:

– Det är också väldigt svårt att sia något om resten av året för landets hamnar, även om vi är de första som känner av en förändrad konjunktur. Om man blickar framåt så tror jag att politiska beslut kommer att få en allt större betydelse för landets hamnar, till exempel regeringens besked om en extra miljard till sjöfarten för att kunna få ner farledsavgifterna. Och när det gäller svaveldirektivet så är konsekvenserna fortfarande väldigt svåranalyserade, även om vi har konkreta exempel som Halmstad. Kommer det att bli så att man i högre utsträckning inte går in med containerfeeders i Östersjön och istället väljer andra lösningar som tåg? Det finns många frågor.

Kommentarer

  • Anonym

    Göteborgs Hamn ser nog att man vill hänga på den negativa trenden med minskad sjöfart, då man backar Göteborg Energis projekt om en ”Vindplats” med gigantiska Vindkraftverk i Göteborgs insegling. Detta kommer med automatik att förändra farledsbredder och placering då stora säkerhetsavstånd till varje ”verk” kommer behövas. Återigen har Göteborg satt ett avtryck i historien av kommunalt mygel och korumption samt dåligt ekonomiskt underlag. Man lockar med att Göteborgarna har ”chans” att bli delägare ! Ja – verkligen, en ”CHANS”-ning och möjlilghet till ett gigantiskt förlustavdrag ! ….eller kanske har jag fel….

  • nylogistikern

    Dåliga tider borde föda ny energi, dvs att fraktare inser den goda ekonomin i att frakta på köl!!
    Hamnarna finns och vattnet behöver varken räls eller asfalt.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.