Fotograf: Doug Finney / Flickr

Kategori: Miljö | Politik

Stort svenskt missnöje över nya klimatregler

Sverige och flera andra länder uttrycker ett stort missnöje över IMO:s senast beslutade åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från sjöfarten.

Under en veckas tid har digitala förhandlingar pågått inom MEPC, FN-organet IMO:s ”Marine Environment Protection Committee”, om åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten. Stor oenighet uppstod när det styrmedelspaket som ska minska utsläppen på kort sikt skulle antas. Med endast en handfull rösters marginal antogs det liggande förslaget. Flera stater och organisationer uttryckte missnöje och protester över att det inte är tillräckligt långtgående, bland annat Sverige.

11 procents minskning

Sverige hade som lägsta nivå kunnat acceptera en minskning på 22 procent till år 2030 jämfört med år 2019, uppger Transportstyrelsen, den myndighet som representerar Sverige i förhandlingarna, i ett pressmeddelande. Den nu beslutade nivån kräver dock endast en minskning på 11 procent mellan år 2019 och 2026, och för åren 2027-2030 presenteras inga reduktionsnivåer utan det ska diskuteras senare.

”Vi är mycket bekymrade och besvikna över att kommittén och IMO inte har kunnat leva upp till det som IMO redan har kommit överens om i den initiala strategin. Världen ser på IMO och resultatet av överläggningarna är inte uppmuntrande. Vi från Sverige är mycket missnöjda och skulle ha velat se ett mer ambitiöst resultat”, sa den svenska delegationen i samband med antagandet.

– Det här räcker inte för att uppnå vare sig IMO:s långsiktiga mål eller Parisavtalet. Den beslutade utsläppsminskningen är för liten och takten är för långsam. Det ger ingen säkerhet att målet till 2030 kommer att nås. Vi hade önskat ett regelpaket som leder till större utsläppsminskningar, säger Sofia Malmsten, sakkunnig på Transportstyrelsen och förhandlare för Sveriges räkning, i pressmeddelandet.

IMO har som mål att utsläppen från den internationella sjöfarten ska minst halveras till 2050 och fasas ut i linje med Parisavtalets temperaturmål. Koldioxidintensiteten från världens fartyg ska minska med minst 40 procent mellan 2008 och 2030.

EU och USA var emot

Sydamerika, Kina, Ryssland, Japan och Norge var några av de som stödde det nu antagna förslaget. Det gjorde däremot inte medlemsstater inom EU, USA, Kanada, Nya Zeeland och vissa små önationer i Stilla havet och Karibien.

Nästa möjlighet att påverka det kortsiktiga styrmedelspaketet blir vid den planerade översynen år 2025.