Sigrid är byggd för SKB:s transporter av radioaktiva laster.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Skeppsbyggnad | Hamn/Logistik | Specialfartyg

SKB:s nya fartyg

SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, håller på med en omfattande modernisering av sitt transportsystem. Bättre fysiskt skydd, bränsleekonomi och lastkapacitet kännetecknar Sigyns ersättare Sigrid.

Sigrid är specialbyggd för transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken till SKB:s anläggningar. Det låg- och medelaktiva driftavfallet tas till Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Det använda kärnbränslet transporteras till Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn.

Ombyggnad eller nybygge

En förstudie gjordes mellan 2007 och 2009 och följdes av en vägvalsstudie. Då hade man kommit fram till två alternativ. Antingen skulle Sigyn genomgå en omfattande ombyggnad eller också skulle hon ersättas med ett nytt fartyg. SKB:s styrelse valde det senare alternativet.

Det fanns flera orsaker till beslutet. Bland annat skulle nybygget bli något större för att kunna transportera samma mängd last med färre antal resor. Dessutom vägde flera miljöskäl för att satsa på ett nybygge.

– Det har dessutom kommit ganska mycket nya krav inom sjöfarten gällande både säkerhet och miljö, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB.

I december 2010 offentliggjorde SKB att man tecknat avtal med holländska Damen Shipyards Group om att bygga ett nytt fartyg för att ersätta Sigyn, byggd 1982. Fartyget byggdes av Damen Shipyards Galati i Rumänien.

Förfrågningsunderlaget har tagits fram av Saltech Consultants AB i Stockholm, som också har varit med och övervakat byggnationen. För detaljkonstruktionen svarar Damen.

Modelltester utfördes av Hamburg Ship Model Basin HSVA. Omfattande släpförsök genomfördes för at få fram ett skrov med så lågt motstånd som möjligt för att få ner bränsleförbrukningen. Skrovet testades även för gång i is, eftersom hamnen vid anläggningen i Forsmark kommer att anlöpas under lång tid.

Leveransen försenad

Den 5 september 2011 inleddes stålarbetena och i oktober blev det klart att nybygget skulle få namnet Sigrid. Namnet togs fram i en intern namntävling på SKB. I likhet med Sigyn härstammar namnet Sigrid från den nordiska mytologin och utgör en sammansättning av orden seger och frid.

Kölsträckningen ägde rum den 15 december 2011 och sjösättningen den 25 oktober 2012.

Fartyget överläts till SKB den 24 oktober 2013 och avseglade därefter till Damens varv i Rotterdam för dockning och kompletterande arbeten.

Ursprungligen var det meningen att Sigrid skulle anlända till sverige i maj 2013. Utrustningsarbetet försenades och den 2 december förtöjde hon för första gången i Ringahls hamn i Videberg intill kärnkraftverket norr om Varberg.

– Det är inte varje dag vi tar emot ett nytt fartyg, men nu har alltså Sigrid anlänt till svenska vatten och det är kulmen på ett projekt som har hållit på i många år på SKB och en del av förnyelsen av vårt transportsystem, sade Christopher Eckerberg under premiäranlöpet.

– Sigrid har kostat ungefär 400 miljoner kronor. Systemet som vi bygger upp nu för transporter och lagring ska vara i drift i många decennier så därför är det viktigt att vi hänger med i säkerhetskraven. Det gör vi med Sigrid och hon är också ett miljövänligt fartyg med lägre bränsleförbrukning. Eftersom hon är något större än Sigyn så kan vi göra samma jobb med färre transporter.

Projektchef Jenny Holmström från SKB har jobbat med projektet sedan 2010.

– Det är skönt att vara hemma och inte i Rumänien längre. Nu hoppas jag att vi ska kunna köra igång det nya fartyget med transporter innan årsskiftet, säger hon.

Innan dess ska Sigrid göra provturer utan last till de hamnar som ingår i systemet. Syftet är att testa manövrering och för att säkerställa att allting fungerar som det är tänkt. Även i hamnarna har det gjorts vissa justeringar och anpassningar.

Mer last

Sigrid har ett större lastrum än föregångaren Sigyn. Därmed får hon ökade möjligheter att frakta stora komponenter som lågtrycksturbiner och ånggeneratorer, vilket kan komma att behövas när svenska kärnkraftverk en dag ska monteras ner.

– Vi har anpassat lastrummet så att vi kan ta in stora komponenter, till exempel vid rivningen av kärnkraftverken i framtiden, bekräftar Christopher Eckerberg.

Speciellt med tanke på sådana speciallaster, men även eventuella skeppningar av projektlaster för externa företag, har Sigrid både akterramp och lastluckor. I normala fall sker lastning över akterramp.

– Lastluckorna ger mer en flexibilitet. Den vanliga transporten av transportbehållare för bränsle och avfallstransportbehållare kör vi in, säger Christopher Eckerberg.

– Det händer att vi gör uppdrag och kör andra radioaktiva laster för andra företag, både internationellt och i Sverige, fortsätter han.

– Vårt uppdrag är att serva de svenska kärnkraftverken så det är i mån av tid vi kan genomföra andra transporter. Någon gång varje år brukar det bli en transport åt någon annan kraftsproducent, inflikar Jenny Holmström.

–  Under kärnkraftverkens revisionsavställningar under sommaren så har vi inga transporter men under resten av året så är det i princip varje vecka som vi kör någon last.

Det blir omkring 200 ton använt bränsle som skeppas varje år. Därtill kommer annat radioaktivt avfall.

Strålskärmat

I lastrummet finns plats för tolv specialbehållare, två fler än i Sigyn. Varje behållare väger omkring 80 ton utan last. Det är alltså tunga enheter som lastas över den bastanta akterrampen, som designats och levererats av TTS Marine AB.

Rampen är 14 meter lång, har en fri bredd på 10,4 meter och en SWL (safe working load) på omkring 400 ton. Den opereras med eldrivna vinschar helt utan hydrauliska komponenter. Ramp med utrustning väger 72 ton.

Fartyget har även surrningsbeslag för containrar i däcket. Det går till exempel att lasta 40 standardcontainrar, som transporteras i två lager.

Lastrummet är strålskärmat med mellan 10 till 35 cm betong i väggarna. Det har dessutom byggts in borerad plast runt om lastrummet för att minska strålningsrisken för besättningen. Skärmens totalvikt är 633 ton, därav 550 ton betong, 68 ton extra stål och 15 ton borerad polyetylen. Det finns också mätutrustning för att mäta strålnivåer i lastrummet.

Strålsäkerheten står emellertid transportbehållarna för. SKB kommer att ersätta nuvarande med nya som har större lastkapacitet. De ska levereras av amerikanska Holtec International fram till år 2020.

Hög redundans

Säkerhet och maximal pålitlighet har tilldelats största betydelse även i de tekniska systemen ombord. Framdrivningssystemet är, i likhet med många andra vitala system dubblerat.

Jämfört med Sigyn har Sigrid byggts med ännu högre krav på det som SKB kallar fysiskt skydd, det vill säga securityfrågor.

– Med tanke på att samhället har förändrats under de senaste 30 åren är det nödvändigt, säger Jenny Holmström.

Vad det innebär vill man inte gå in på – av säkerhetsskäl.

– Som exempel kan jag i alla fall nämna fartygets sidor som är väldigt höga. Det är en viktig säkerhetshöjande åtgärd. Det är också ett slätt fartyg, det är svårt att klättra på fartyget, säger Jenny Holmström.

Delat maskinrum

Sigrid har fyra MaK huvudmaskiner fördelade på två helt separata maskinrum. De är parvis kopplade till två axlar. 

I normal drift kör man med två huvudmaskiner. Fartyget kan ta sig till hamn även om bara en av de fyra huvudmotorerna skulle vara i drift.

Maskineriet körs redan nu på dieselolja, så det krävs inga omställningar för att uppfylla svavelreglerna efter 2015.

– Vi konverterade Sigyn redan för femton till tjugo år sedan till drift med diesel så det var självklart. Vi har också katalytisk avgasrening, berättar Jenny Holmström.

SKB:s restriktioner tillåter varken besök på bryggan eller i maskinrum, men befälhavaren Hans Larsson berättar att bryggan är fullt integrerad. Alphatron har stått för design och layout av bryggan.

Besättningen uppgår till 12 personer, av vilka mässman arbetar halvtid.

Sedan två år har SKB avtal om drift av Sigyn med Furetank Rederi AB. Besättningen är från Furetank.

– Furetank sköter drift och underhåll. Sedan är det SKB:s och kraftverkens personal som lastar och lossar, förklarar Christopher Eckerberg.

Sigyn säljs

SKB kommer att sälja trotjänaren Sigyn.

– Sigyn är ett speciellt fartyg, men man hoppas ju att man kan hitta något nytt användningsområde. Hon har ju också ett relativt stort lastutrymme.

Att SKB äger fartyg tycker Christopher Eckerberg att är naturligt.

– Det finns inga finansiella skäl till att vi inte gör det. Vi har en stabil finansiering inom kärnavfallsfonden. Även om det inte är en kärnteknisk anläggning är det hjärtat i vårt transportsystem, så jag tycker att det är naturligt att vi ska äga fartyget.

 

Fartygsfakta:

IMO nr: 9631840

Varv/nyb. nr: Damen Shipyards Galati/1226

Ägare: Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm

Drift och bemanning: Furetank Rederi AB, Donsö

Flagg/hemmahamn: Sverige/Oskarshamn

Leverans: 24 oktober 2013

Klass: Lloyd’s Register

Isklass: 1A

Huvuddimensioner:

Längd: 99,5 m

Bredd: 18,6 m

Djupgående: 5,0 m

BT: 6 694

DWT: 2 560

Kapacitet:

Lastrummets dimensioner: 66 x 10,4 m

Fri höjd: 7 m

Lastkapacitet: 12 transportbehållare eller 40 TEU

Maskineri:

Huvudmaskiner: 4 x MaK 6M20C

Effekt: 4 x 825 kW vid 900 varv/minut

Thrusters: 2 x 550 kW

Marschfart: 10 knop

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.