Nynäshamn

Fotograf: Stockholms Hamnar

Kategori: Hamn/Logistik | Säkerhet

Sjöfarten inte drabbad av ubåtsjakt

Ingen av hamnarna i Stockholm och Nynäshamn har drabbats av störningar i samband med Försvarsmaktens operation i Stockholms skärgård. Men de märker av närvaron.

I fredags inledde Försvarsmakten en stor operation runt om i Stockholms skärgård. Enligt Försvarsmakten själva handlar det om en underrättelseoperation efter ett antal iakttagelser, medan ett flertal medier rapporterar om att det kan röra sig om en jakt på en ubåt – och eventuellt en rysk sådan.

Avspärrningar

Under måndagen valde Försvarsmakten att införa ett säkerhetsavstånd till sina fartyg när de sökte utanför Nynäshamns hamn. Inga civila fartyg fick då komma närmare än en mil från deras fartyg.

Men avspärrningarna hann aldrig drabba några av de fartyg som gick in och ut ur Nynäshamns hamn – det berättar driftschefen Markus Johansson för Sjöfartstidningen.

– Nej, vi drabbades aldrig. Vid tidpunkten för avspärrningarna var inga av de reguljära fartygen som anlöper Nynäshamn i närheten.

”Kommer in till hamnen”

De har dock under de senaste dagarna kunnat se Försvarsmaktens fartyg patrullera utanför hamnen.

– Från och till kommer de också in i hamnen. Jag antar att de byter besättning eller något liknande, berättar Markus Johansson.

Samverkar med Försvarsmakten

Inte heller någon av de andra stora hamnarna i Stockholm har drabbats av Försvarsmaktens operation, det bekräftar Stockholms hamnars säkerhetschef Hans Kemkes för Sjöfartstidningen. De har dock löpande kontakt med Försvarsmakten.

– Vi sitter tillsammans i en samverkansgrupp kring operationen och samarbetar på de sätt vi kan.

Kommentarer

  • Kapten Lägervall

    Snart borde det vara rumsrent att diskutera i beredskapstermer rörande de transportpolitiska målen.

    Principen om att landet Sverige bör anses som en ö i geopolitiken blev uppenbar, framför allt under andra världskriget. Icke helt otippat blev myndighetssverige ganska impopulärt inom sjömanskåren eftersom många sjömän som på grund av riksintressenas umbäranden inte hade möjlighet att t.ex. sköta familjernas ekonomi och efter freden blev ”haffade” när de äntligen hamnade i hemlandet.

    Vår neutralitet kunde enbart byggas på det faktum att vi hade kontroll över transportmedlen till sjöss och att vi kunde bedriva utbyteshandel med krigsråvaror till nazityskland, d.v.s. svenskt stål. Hade inte vår krigsregering haft denna handlingsfrihet hade sannolikt Sverige behövt kapitulera utan strid efter en relativt kort tid av blockad (Västerhavets minspärt som Tyskland kontrollrrade).

    Vem tänker idag på T- och M-ledernas historia, Falsterbokanalen uppkomst och de utländska fartyg som inte kunde lämna västkusthamnarna och än mindre de förnödenheter som riskerade att aldrig nå landet.

    Geopolitik, d.v.s. resurser och utfallsportar kommer alltid att styra realpolitiken; den senare i grunden alltid hård som stål.

    Lägervall undrar: hur länge räcker idag landets lagrade bananer och vem kan transportera dessa.

    Svaret är enkelt. Det finns ingen bananreserv och bara ett fåtal, men långt ifrån tillräckligt många fartyg som med säkerhet kan köra bananerna.

    Svensk sjöfart kan inte annat vara än en realpolitisk fråga och NATO:s artikel 5 kommer inte att hjälpa partnerskapsstater. När väl saken ställdes på sin spets och delar av Ukraina, d.v.s. Krim annekderades, fanns ingen reell hjälp utifrån.

    För en ö, vilket Sverige i ett geopolitiskt och realpolitiskt sammanhang är att anse, styrs bara den politiska handlingsfriheten av en säkrad sjöfart och ett mycket starkt försvar om man väljer det alliansfria förhållningssättet och neutalitetslinjen.

    Det är hög tid att tordas diskutera i dess termer som marknaden omöjligen kan hantera!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.