Fotograf: Fredrik Davidsson

Kategori: Skeppsbyggnad | Fartygsutrustning | Reparationsvarv

Sirius på varv med tre

Tre i grunden bra fartyg blir bättre på Fayard i Odense när Sirius uppgraderar nya trion.

Det är detaljerna som är avgörande för att fartygstrion som köptes i våras ska bli funktionell och kunna drivas lönsamt.

– Det är en uppgradering av hela båten, vi är överallt, säger Urban Netsner som är med på ombyggnaden av både Nautilus och Neptunus innan han själv blir skeppare på Nimbus som är sist ut att byggas om.

– Vi har tidigare haft fartyg i den här storleken men har nu gått från fartyg byggda 1990 och 1991 till fartyg byggda 2006 till 2008. Det här passar in i Sirius strategi att ha kontrakt med de stora oljebolagen och trada i Skagen, Kattegatt och Östersjön, säger Sirius vd Jonas Backman som annars är tacksam att rederiet trots marknadsläget kunnat ta chansen att modernisera sin flotta.

– Vi har de volymer att transportera på grund av att vi lyckats modernisera  flottan och uppfylla de krav våra kunder ställer.

Alla durkar på däck är avplockade, gasslangar till svetsar och elkablar går kors och tvärs mellan varvets gubbar och underleverantörer som jobbbar högt och lågt.

Nytt däckshus

På backen byggs ett nytt litet däckshus som skydd för nya hydrauliska vinschar, framtagna av Ö-varvet och Sirius, och nya kontroller vid så att besättningen kan stå ute vid fartygssidan och se ordentligt när de manövrerar vinscharna under förtöjningarna.

– Det är hydrauliska vinschar som går på samma system som bogpropellern som redan är igång när vi ska förtöja så det är smart att pumparna går på det, säger Johan Göthesson som är befälhavare ombord på Neptunus.

– Vi flyttar en vinsch från backen till poopen också, säger Urban Netsner och fortsätter peka ut detaljer som flyttats eller förbättras.

– Masten flyttar vi från allra längst fram i fören, typiskt turkiskt placerad, till uppe på det nya däckshuset för vinscharna.

Mer avgörande än mastens placering är att alla rör på däck som har med lasttanksrengöring att göra byts ut mot isolerade rör från Lugstor där alla flänsar som sitter utanför isoleringen är av rostfritt stål.

– Fartygen är bara fyra fem år gamla men rören som sitter från början är helt slut, vi byter ut allt, säger Urban Netsner.

Just för om manifoldern har ett helt nytt däckshus lyfts ombord och svetsats fast.

– Här har vi slangar och utrustning för SEMPEP och oljesanering, säger Urban Netsner och syftar på den nödplan alla tankfartyg måste ha.

– Där finns en arbetsbänk och verktyg så att det finns någonstans att arbeta för besättningen på däck utan att behöva gå ner i maskin. Förut fanns verktyg utspridda i små utrymmen över däck utan att det fanns någonstans att vara. Det har vi samlat ihop i däckshuset.

Längre kran

Vid däckshuset står också kranen som används för att lyfta slangar och allt annat som ska ombord både vid lastning och lossning och andra tillfällen.

– Den står egentligen fel. Den skulle stått akter om manifoldern men dit kan vi inte flytta den så vi förlänger kranen med fyra meter från 16 till 20 meter. Allting som lyfts ombord, vid proviantering till exempel, ska ju in i bygget. Inte stå fram på däck men det har det tidigare managementet kompenserat med att de har 18 man ombord, vi kommer att vara 11, säger Johan Göthesson och fortsätter.

– Vi bygger en helt ny plattform och en plats för landgången som kan nås med kranen. Tidigare har de varit så många ombord att de burit och lyft landgången varje gång. På samma vis har de fått hantera lösa slangar för att koppla ihop lasttankarna. Där bygger vi helt nytt med fasta förbindelser mellan lasttankarna. En fullständig crossover med fasta ventiler istället för en massa flänsar med packningar och 24 bultar som ska lossas och blindspadar som ska stickas emellan varje gång.

Underbara skrov

Sirius köpte de tre fartygen av numera i det närmaste fartygslösa SRAB som drivit dem sedan de var nybyggda. De båda befälhavarna som övervakar den omfattande ombyggnationen på Fayard kallar fartygen typiska standardbyggen, helt utan finesser.

– Som skrov är de helt underbara, lättdrivna och de går snabbt. Det var layouten som var väldigt tidskrävande att driva, säger Urban Netsner.

– De är byggda för 19 man men det finns inga dagrum, bara hytter. Layouten på bryggan var helt kass. Man kunde inte nå något från någon av de två stolarna, allt var utspritt. Samtidigt finns vissa bra grejer som Transas ECDIS och Danfoss lastsystem. Bra detaljer i ett standardbygge.

– Nu har vi pusslat så bra det går för har du pilot/co-pilot system ska du kunna se allt från båda stolarna.

Anders Beijre, teknisk superintendent, är inne på samma linje.

– Vi visste från början att det är bra fartyg i grunden och det verkar inte heller ha fattats pengar ombord. Vi har till exempel hittat flera stycken instrument i ett skåp ombord, instrument som vi på Sirius bara har haft ett par, tre stycken av på hela Sirius tidigare, säger Anders Beijre.

Onödiga detaljer skärs bort

För att minska arbetsbördan för besättningen har man också skurit bort onödiga detaljer.

– Här framför bygget fanns en stor plattform med en skumkanon, bara den plattformen kräver säkert 30 timmar i underhåll per år. Den har vi tagit bort, skumkanonen har vi kvar ändå, säger Urban Netsner.

– Vi hade också en stern pipe, så att man kan lasta akterifrån. Det är något vi aldrig använder så den har vi tagit bort och med den ytterligare en plattform och en massa underhållsarbete, säger Johan Göthesson och fortsätter.

– Det är standardfartyg som är byggda för att kunna användas överallt och inte alls anpassade för det vi använder dem till.

De båda befälhavarna pratar mycket om att förenkla och skära bort saker som kräver underhåll och som gör besättningens arbete krångligare. Deras fokus ligger på att få fartyg som är enkla att underhålla.

– Allt blir inte klart här på varvet, det finns alltid mer att göra. Under vintern när det är dåligt väder jobbar vi med saker inne och när vädret börjar bli bättre fram på våren jobbar vi ute. Om ett eller två år kommer allt vara tipp topp, säger Urban Netsner.

Bättre isolering

Anledningen till att fartyget måste bli enklare att arbeta ombord på för besättningen beror inte bara på att besättningen ska vara mindre nu än tidigare utan också på att trading-mönstret blir annorlunda.

– Vi gör kanske 75 eller 80 resor per år. Det blir dubbelt så många hamnanlöp, det vill säga ett var och varannan dag så vi är beroende av att fartygen är lättarbetade. Tidigare har de kanske gjort 20 resor på ett år och haft mer tid, säger Urban Netsner. 

Även om det finns, och fanns, mycket ombord saknas också en del. Som ljudisolering i fläktrummen som sitter i skorstenen akter om bygget riktade förut. De ljudisoleras nu vilket gör innemiljön betydligt bättre och sänker bullernivåerna runt fartyget.

Ny nedgång

Någon annan nedgång till maskin än genom inredningen fanns heller inte tidigare varför man fått ta upp en öppning och sätta en lejdare ned från poopdäck. Den lucka som fanns för att lyfta ner saker i verkstad och maskinrum hade varken gångjärn eller riktigt lucklås utan satt bultat med 40 bult, som måste skruvas av varje gång den skulle öppnas. Vilket sannolikt inte blivit av särskilt ofta.

– Det var slitet i inredningen och det är klart att det blir det när allt som ska ner i maskin måste släpas genom inredningen. Dessutom var det trångt i gångar och många utrymmen, säger Johan Göthesson.

Nere i maskin har en ny traversbalk från den nu lätt öppningsbara luckan sats upp så att tunga saker enkelt kan flyttas runt. Både hjälpkärror och huvudmaskin har överhalats.

– Det är det viktigaste, att huvudmaskin blir överhalad. När det är dåligt väder vill man ha en maskin som man kan lita på, säger chiefen på Neptunus, Christian Rosell, som nog också är glad för fönstret mellan kontrollrum och maskin men det gäller så klart att ha sina prioriteringar klart för sig, huvudmaskin går först.

Svårt att få klarhet

– Det har varit svårt att ta reda på vad som är gjort i maskin tidigare för det har varit olika management och det finns ingen riktig dokumentation, säger Christian Rosell.

Även hjälpkärror och generatorer får en översyn av personal från Franssons maskinservice.

– Maskinrummet var hopplöst osmidigt att arbeta i tidigare, nu får vi ordning, och inredningen var väldigt spartansk och inte gjord för att man skulle bo i den.

Maskin har också fått ett nytt omklädningsrum och i kontrollrummet monteras en ny arbetsbänk i samma trälook som används genomgående i den uppfräschade inredningen hela vägen upp till bryggan. Alla soffor, bord och bänkar är nya, trånga passager i tvättstuga och till mäss öppnas upp genom att skott flyttas för att göra fartyget mer beboligt för besättningen.

Stort lastkontrollrum

I byssan läggs en ny, till skillnad från den gamla vattentät, durk och två nya förråd får plats liksom en del ny köksutrustning. Ett par hytter tas bort och blir ett extra dagrum, det enda utrymme ombord där rökning tillåts.

Störst förändring kanske är den som görs i lastkontrollrummet där konsollerna ordnas i en logisk ordning. I ett av fartygen var manöverpanelen för lastpumparna från Framo, som har en schematisk bild av fartyget där knapparna till pumparna till ettans lastrum sitter närmst fören liksom de gör på fartyget, vänd åt fel håll så att den schematiska bilden hade fören akterut och följaktligen knapparna i omvänd ordning. Som gjort för att göra fel med andra ord.

Dessutom har en trång ingång kombinerad med omklädningsrum tagits bort vilket gör lastkontrollrummet stort som ett vardagsrum. Eftersom det är beläget på första däck kan det fungera som ett mottagningsrum för alla besök ombord.

– Jag tror att skepparen kommer att vara mycket här. Det är bättre att folk som kommer ombord, vare sig det är en surveyor eller sjömanskyrkan, samlas här än att de kommer upp till bryggan.

Fartygen får också ny utrustning för datakommunikation.

En förutsättning för att allt arbete ombord ska kunna hinna göras klart och inte minst planeras innan varvsbesöket har varit att bland andra både Johan Göthesson och Urban Netsner fick komma ombord i fartygen innan de officiellt togs över av Sirius i Göteborg under sommaren.

– Först gällde det att kontrollera i vilket skick fartygen var sedan började vi göra en plan för hur vi ville ha dem, vad vi kunde bygga om, säger Urban Netsner.

Efter det officiella övertagandet har dessutom Sirius besättningar lärt känna de tre fartygen under ett par månaders segling i vanlig kommersiell trafik innan de i tur och ordning styrde mot Odense och Fayard för vardera fem eller fyra veckors varvsvistelse.

– Det var fantastiskt bra att vi fick ut våra besättningar innan vi gick på varv, säger Anders Beijre som teknisk  superintendent Anders Backman är nöjda med slutresultatet, även om de när Sjöfartstidningen är på besök bara sett ett av fartygen lämna varvet.

Många timmar

– Jag tror att vi är väldigt nära hur vi skulle vilja ha ett nybygge. Vi satt häromdagen och pratade om just det och vi sa att skulle vi beställt nya fartyg skulle de ha varit så här. För besättningarna kommer det här att bli fina båtar att leva i, säger Anders Backman.

– De blir inte bara fina att leva i utan även arbetsmiljönblir bra och vi gör uppgraderingar för att uppfylla det danska sjöfartsverkets regler, säger Anders Beijre.

Det är ett jättejobb att uppgradera fartygen och vid en grov uppskattning kommer man fram till att varvet har 120 man ombord varje dag och att varvets egen personal och deras underleverantörer lägger omkring 50 000 mantimmar på varje fartyg.

– Till det kommer att vår besättning och våra egna underleverantörer lägger cirka 5 000 timmar, säger Sirius personalchef Per Barkman.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.