Projektet har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse. Ett tydligt mål med projektet har varit att hitta transportlösningar med lägre miljöpåverkan utan alltför stora kompromisser vad gäller logistik och ekonomi. Enligt projektet är det tre faktorer som avgör när en transportköpare bestämmer sig för vilken typ av transport man väljer för sitt gods.
– För en effektiv och hållbar sjöfart är transportköparen väldigt central. Man ställer servicekrav, tidskrav och har en viss betalningsvilja. Vi ville förstå bättre hur transportinköparen jobbar för att möjliggöra mer sjöfart, men också mer hållbar sjöfart, säger Linda Styhre som är forskare på IVL.
Vägtrafiken som norm är stark
En slutsats i rapporten är att vägtrafik fortfarande utgör en stark norm vilket är ett hinder för mer sjöfart, samt att det finns behov av att ifrågasätta gamla sanningar och historiska krav.
– All förändring innebär en osäkerhet och det är säkrare som transportköpare att ligga kvar i det gamla än att ta en risk med något nytt. I den här rapporten pratar vi om att man kanske ska våga ändra sina krav och ifrågasätta sina behov när det gäller exempelvis längre transporttider eller inte lika tät frekvens, säger Jonas Flodén som är docent i logistik vid Handelshögskolan i Göteborg.
Följde företags transportupphandlingar
I projektet har forskarna undersökt hur hållbarhets- och servicekrav ställs i de olika stegen i transportinköpsprocessen genom att studera två företags transportupphandlingar där en sjöfartslösning och direkttransport med lastbil jämförts. Forskarna följde en pågående transportupphandling i detalj genom hela inköpsprocessen från kravställande till implementering och utvärdering för att förstå i vilka steg olika beslut fattades som är avgörande av valet av trafikslag. De båda medverkande företagen hade ett intresse av att jobba med sjöfart, men var ändå tvungna att göra anpassningar när det gäller exempelvis frekvens och transporttid för att få det att fungera. En slutsats i studien är att det handlar mycket om förståelse för olika parters behov och perspektiv.
– Det finns verkligen en stor potential för överflyttning, men frågan är varför det inte blir verklighet. Här ser vi att mycket av de mjukare faktorerna spelar in. Det kan handla om affärsmodeller och att förstå hur den andra parten tänker, säger Jonas Flodén.
Bränslet kan vara avgörande
Valet av bränsle har mycket stor betydelse för transporternas miljöpåverkan, både för sjöfart och vägtransporter. Därför är det viktigt att ställa krav på sjöfartens bränsle för att den ska vara hållbar.
– Det kommer många initiativ från redare om att erbjuda gröna laster, med exempelvis inblandning av biobränslen. Om transportköpare visar en betalningsvilja och ställer miljökrav gentemot speditörer och redare så kommer den här marknaden att utvecklas. Tillförlitlighet och transparens är ledorden här, säger Linda Styhre.
Erfarenheter från studierna har mynnat ut i en metodik för utvärdering av godsflöden utifrån hållbarhets-, tids- och serviceaspekter som ska kunna användas av tillverkande företag inför kommande transportupphandlingar.
– Transportköparna har en otroligt viktig roll i omställningen, vilket de också behöver förstå. Om man kan bidra till att det börjar blandas in biobränslen i sjöfart gör det en enorm skillnad för utvecklingen av mer hållbar sjöfart.