Sliteandan lever kvar två decennier efter konkursen

Den omtyckte Carl Bertil Myrsten hörde nog till de färgstarkaste redarpersonligheter som funnits i Sverige.

Relaterade artiklar

I våras hade det förflutit 20 år sedan Rederi AB Slite drevs i konkurs. Det väl skötta familjerederiet var gotlänningen Carl Bertil Myrstens livsverk. Det är inte alla rederier som lyckas skapa en sådan sammansvetsad anda hos personalen som Sliterederiet hade, något som fortfarande kommer fram när man talar med före detta Sliteanställda. Carl Bertil Myrsten, som gick bort år 2000, var en sällsynt omtyckt redare och arbetsgivare.

Rederi AB Slite var ett av de tre, senare två, moderrederierna bakom marknadsföringsbolaget Viking Line. Efter konkursen blev Viking Line helägt av åländska SF Line Ab, som sedan ändrade sitt namn till Viking Line. 

Senaste höst träffades åter ett antal "Sliteveteraner" i Mariehamn. Vi bad Yngve Hägerstrand, mångårig befälhavare i rederiet, berätta om några av sina många minnen av den karismatiske Carl Bertil Myrsten. Här följer Yngves berättelse:

Fjärde sammankomsten

I april 1993 gick Rederi AB Slite i konkurs och den 12 oktober 2013 hölls i Mariehamn på Åland den fjärde ”Slitefesten” sedan konkursen. Festgeneral var åter igen Sven-Åke (”Sågen”) Gustavsson. Tillsammans med sina medhjälpare lyckades han åstadkomma en synnerligen trevlig fest som uppskattades av alla och den gick i sann ”Sliteanda”, god mat, gott vin och stor gemenskap. Att man lyckades samla närmare 300 personer från när och fjärran mer än tjugo år efter konkursen vittnar om den fina sammanhållning som fanns bland de anställda. Naturligtvis är grunden till detta det genuina intresse som redarparet Carl Bertil och Britt-Marie Myrsten visade för de anställda. Det är en inställning, som präglat oss.

Daglig kontakt 

Jag hade också under alla mina år som befälhavare nästan daglig kontakt med honom för han ville ha rapport om allt, stort som smått. Carl Bertil älskade att åka på sina fartyg och proceduren var oftast densamma, först kom han upp till mig och anmälde sin ankomst. Sedan ville han ha en kort redogörelse för läget varefter han lämnade sin bruna portfölj och ytterrock och gav sig ut i fartyget för att prata med passagerare och besättning och dela deras erfarenheter.

Carl Bertil råkade därför ut för många dråpliga episoder. Han var till exempel mycket förtjust i att bada bastu. En gång när han satt i bastun och pratade med passagerarna var det en gubbe som frågade honom vad han sysslade med. När Carl Bertil svarade att ”jag är bland annat redare för det här fartyget” så trodde ingen av de andra på honom utan svarade att det där kan du lura i någon annan. Carl Bertil sade till mig efteråt att ”där satt jag i bara mässingen och kunde inte bevisa mitt påstående” men han uppskattade händelsen mycket och berättade den många gånger.

Började 1960 

Själv började jag jobba i m/s Slite sommaren 1960. Det blev mer än 33 år i de olika fartygen. Naturligtvis kommer jag aldrig att glömma fredagen den 22 januari 1993 när Carl Bertil ringde mig på varvet i Papenburg och meddelade att varvet hade annullerat kontraktet. Det var bara för oss som övervakade den nästan färdiga m/s ”Europa” att åka hem. Några månader senare kom konkursen.

Tiden läker alla sår och den oro och vånda för framtiden som fanns vid tiden för konkursen kändes naturligtvis med rätta långt borta då jag lämnade festen strax före midnatt. Vi hade en härlig tid tillsammans, en tid som aldrig kommer tillbaka men som jag gärna minns. 

Yngve Hägerstrand

 


Lämna en kommentar på "Sliteandan lever kvar två decennier efter konkursen"

Hittills finns det 14 kommentarer. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!

  • Tina Pettersson Svara

    Fick lite över två år på Kalypso, 1991-93, de bästa yrkesåren i mitt liv. Minns med stor glädje arbetskamraterna o den fantastiska stämningen ombord. I januari -93 gick jag ledig i väntan på att flyga ner till Papenburg o hämta upp Europa, som skulle bli min nya arbetsplats. Fick nyheten om att Silja köpt henne via radion, minns fortfarande chocken o känslan av overklighet.

  • Johan Gotte Ekström Svara

    Jobbade på Athena och kalypso dom bästa åren i mitt yrkesliv Myrsten var en skeppsredare av den gamla stammen som inte finns i dag

  • Pertti Selin Svara

    Jag fick äran att jobba hos Rederi AB Slite 10-års tid! Från Diana II 84-85, Olympia 86-93, till Athena och Kalypso 93-94 1 januari. Världens bästa Rederiet och Världens bästa Arbetsgivare Familjen Myrsten! Världens bästa Kapten Yngve Hägerstrand och Världens bästa besättning! Saknar Er Allihopa! Stort Kram ifrån mig Pertti Selin 😘

  • Roger Lidin Svara

    Jag arbetade för Marknadsföringsbolaget Viking Line Skandinavien AB , har alltid känt mig likt hemma i ”Familjen” , både ombord i fartygen & i land, är oerhört stolt över detta förtroende, och sviker inte Sliteandan & Kamratskapet, aldrig!

  • Jari Eriksson Svara

    Jag har åkit mycket med Slite-färjorna, och stämningen kändes också bland passagerarna.

  • Eva Florell Svara

    Jag arbetade på M/S Olympia och det var hittills de allra bästa yrkesåren i mitt liv. Att makarna Myrsten satte en starkt positiv prägel på den psykosociala arbetsmiljön var helt uppenbart! Dessutom tycker jag att kapten Hägerstrand förvaltade den miljön på allra bästa sätt!

  • Ove Lindström Svara

    Jag jobbade från 85 till konkursen och det var dom bästa åren i mitt arbetsliv

  • Anonym Svara

    De tio åren jag jobbade på Apollo III och Olympia är de bästa restaurangåren i mitt yrkesliv. Som anställd var det lätt att få kontakt med alla i rederifamiljen. Jag har bara positiva minnen från de åren.

  • Anonym Svara

    Jag är stolt över att ha arbetat på Apollo III och Athena, och vara en del av ”Sliteandan” Den tiden minns jag med glädje och tacksamhet <3

  • Anonym Svara

    Både YH och CBM är dom ödmjukaste chefer och arbetsgivare jag haft. Man fick uppleva dom i mitt första arbete. Nu över 20 år senare går man bara och längtar efter pension.

  • Anonym Svara

    En mycket trevlig berättelse av Yngve Hägerstrand.