Tingo byggdes 1991 på Sietasvarvet i Hamburg.

Fotograf: Joachim Sjöström

Kategori: Fartygsaffärer | Reparationsvarv | Torrlast

Pallas tar in fartyg på bareboatcharter

Pallas Shipping i Göteborg tar in torrlastaren Tingo på bareboatcharter från åländska Rederi AB Tingö. OP Svensson ska befrakta fartyget som nu rustas upp på varv.

Pallas Shipping kommer att ta in fartyget på bareboatcharter under 16 månader med option på ytterligare tolv månader från Rederi AB Tingö och samtidigt ta över tekniskt och kommersiellt management. Fartyget skiftar samtidigt namn till Pallas River och får Gibraltarflagg (tidigare flaggad i Nederländerna).

– Jag kan av förklarliga skäl inte säga något om den ekonomiska biten mer än att vi får fartyget till väldigt bra villkor, det var en fin affärsmöjlighet. Skälet att vi införskaffar ytterligare ett torrlastfartyg är att marknaden ser bra ut och fortsätter att utvecklas positivt med tillgång på laster. Vi ser Tingo (Pallas River) som ett komplement till Pallas Ocean som vi kommer att fortsätta att segla med och inte avyttra, säger Fredrik Johansson, vd för Pallas Shipping, till Sjöfartstidningen.

Pallas Ocean som numera befraktas av OP Svensson, som också kommer att befrakta Tingo, har hittills i år ökat intjäningen med 20 procent jämfört med 2013.

I samband med den här satsningen på ännu ett fartyg anställer Pallas en teknisk superintendent och en på ekonomiavdelningen.

Rustas upp

Tingo ligger för tillfället på varv för total överhalning av huvudmaskin, blästring och målning. Hon kommer att genomgå en mindre ombyggnation på huvudmaskin för att minska bränsleförbrukningen med upp till 25 procent. Fartyget kommer också att målas med miljövänlig bottenfärg samt utrustas för att kunna ansluta till landel. 

– Det är en fin båt men vi kände att det behövdes en viss uppgradering. Bränsleförbrukningen minskar vi bland annat genom varvtalsreglering, en översyn av propellrarna och anti-fouling. Det hela handlar om en investering på några miljoner och den görs i samarbete mellan Pallas, Rederi AB Tingö och vår huvudfinansiär Ålandsbanken.

Fartyget som byggdes 1991 på Sietasvarvet i Hamburg har idag en lastkapacitet på 4.500 ton men genom en ommätning ökar kapaciteten med 600 ton. Hon har isklass 1A och gör 15 knop som maximal fart.

Rustas upp

Samtidigt som den här affären har landats meddelar Pallas att förhandlingarna om att köpa bunkerfartyget Dublin från tyska Medallion Reederei Gmbh har avbrutits. 

– Ja, det blev så. Men avsiktsförklaringen med Akdeniz Shipyard om en nybyggnation av ett bunkerfartyg som ska kunna lasta LNG (flytande naturgas) och metanol ligger kvar. 

Sedan tidigare äger Pallas Shipping ovan nämnda Pallas Ocean (byggd 1986) och bunkerfartygen Pallas Glory (byggd 2005) och Pallas (byggd 2011).

Kommentarer

  • William B.

    Det var en verkligt trevlig nyhet! Grattis Fredrik och Pallas!

  • Anonym

    Mindre ombyggnad som sparar 25% bunkers???

    • Johan

      Du vet ju inte om den var värdelöst byggd från början och drar en herrans massa bunker.
      Den kanske drar en herrans massa bunker även efter ombyggnaden – även om ombyggnaden minskar förbrukningen med 25%.

      • Anonym

        Du utgår ifrån att tidigare managers har varit idioter.
        25% är en mycket stor bunkerbesparing som skulle göra Pallas rika om de sålde den uppfinningen…..

  • Anonym

    Det handlar troligen om VFD-drift. Alltså att kunna köra axelgeneratorn även med kombinatordrift. Man strävar efter full stigning på propellern (mindre bromseffekt) och sänkt varvtal. Det kan ge 10-20% inbesparing. Hittills har man satt VFD på övermotoriserade Ro-Ro-båtar och där har man kunnat göra väldigt stora inbesparingar. Misstänker att vinsten på denna båt inte blir så stor eftersom maskineffekten är ganska väl anpassad efter storleken på fartyg. Men VFD installation är inte så dyrt så säkert kan man räkna hem investeringen.

  • Anonym

    Något som kan vara en nackdel med denna båt ur bunkerekonomisk synpunkt är väl att den är byggd för linjetrafik med containers? Dvs ganska hög marchfart med relativt lätta laster. Att sedan köra samma båt som bulkbåt med tyngre laster och lägre farter är oftast inte optimalt för bunkerekonomin. Dvs om man jämför med dom som är byggda för låg fart från början.
    Säger inte att det måste vara fallet här men risken finns. Då kan ju vissa modifieringar iaf hjälpa en del.
    Men i vilket fall som helst så undrar man ju varför redaren, dvs ägarna, inte gjort detta tidigare? Det måste ju röra sig om en förmögenhet som Pallas kan spara om förbrukningen går att få ner 25%?

  • Anonym

    Nå Tingö gör väl 14 knop i gynnsamma fall. Har jobbat på en syster dock som Ro-Ro men med identiskt skrov och maskin. Om jag minns rätt drog hon 12 ton i dygnet med spaken i botten och 4000t last ombord.

  • Anonym

    VFD drift har inte funnits så länge skall vi komma ihåg. Det är ännu ganska få båtar som utrustats med detta. Godby Shipping var först ut med Miranda/Mistral för några år sedan. Så det som svar på din fråga varför förra ägarna inte gjort modifieringarna. Hon gick ju i trafik på norra Finland och då går ju alla flashiga bottenfärg bort med en gång!

  • Anonym

    Varför har man inte kört med en hjälpkärra och kombinator om det skulle spara 25%?

  • Anonym

    Hjälpkärran går ju inte gratis den heller plus att det blir en massa driftimmar. Dessa kostar också..

  • Anonym

    Inte gratis, men 25% bunkerbesparing är, om 12 MT/dygn är korrekt i runda tal 11’000:-/dygn.
    Så nog borde det i så fall vara en stor besparing?
    Min poäng är att jag inte tror på i närheten av 25% i Tingös fall, kanske 10% i bästa fall…

    • Anonym

      Ja kan man så enklet minska bunkerförbrukningen med 25% så borde Pallas dra sig ur bunkertransporterna asap för tänk om alla redare som kämpar med dyra bunkerkostnader kommer på detta!

  • Anonym

    VFD-tekniken fungerar väldigt bra och ger stora inbesparingar om tidtabellen läggs i det fart intervallet där man tjänar mest. Skall man köra fullt så kör man maxvarvtal som tidigare. Originalinstallationen är intakt. Man får på köpet en mycket stabilare elförsörjning. Erfarenheterna från Miranda, Mistral och Bore Song/Sea är väldigt goda. Det kommer att blir många sådana installationer framöver. För den som är intresserad kan man läsa mer på http://www.wetech.fi/en/

  • aa

    Pallas River har gått på grund vid Marstien fyr utanpå Bergen.

  • AH

    Det var ju inte helt bra, det ser dessutom ut som om hon har gått i riktning grundet i många timmar utan kursändring. Felnavigering som trolig orsak?
    Detta var nog inte helt vad Pallas behövde nu efter att de precis börjat komma på fötter.
    Reparationskostnader och möjligen försämrad relation till befraktaren, hoppas hon är gott försäkrad.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.