Katarina Gårdfeldt är forskningsledare för den svenska forskningen ombord på Oden.

Fotograf: Adam Bergman

Kategori: Forskning | Specialfartyg

Oden på väg till Arktis

Isbrytaren Oden ligger för tillfället i Helsingborg och förbereder sig för ännu en forskningsexpedition till Arktis. Denna gång ska hon samarbeta med ett kanadensiskt fartyg.

Nästan varje sommar när isen lämnat Östersjön beger sig Sjöfartsverkets största isbrytare Oden ut på forskningsuppdrag som leds av Svenska Polarforskningssekreteriatet. Denna gång är det de Arktis som är målet och främst i den så kallade Amundsenbassängen norr om Gröndland.

Expeditionen är ett samarbete med Kanada. Oden och forskarna ombord kommer samarbeta med fartyget Louis S. St-Laurent och dess forskare.

Arktis betydelse

– Den svenska forskningen kommer främst handla om globala miljöförändringar, säger Katarina Gårdfeldt, docent i oorganisk miljökemi på Chalmers i Göteborg och forskningsledare för den svenska forskningen ombord på Oden.

– Och det inbegriper två spår kan man säga. Dels kommer det bedrivas forskning relaterad till global uppvärmning och vilken betydelse Arktis har för den. Dels kommer det handla om spridningen av miljögifter.

Forskning på kvicksilver

Katarina Gårdfeldt, som varit med på fem expeditioner tidigare, leder själv en grupp forskare ska titta närmare på spridningen av kvicksilver i Arktiska vatten. Parallellt undersöker ett annat team förekomsten av mikrofiber från plast i vattnet.

– Det ska vi sedan ta vidare och undersöka interaktionen mellan kvicksilver och mikrofiber från plast. För att se om plasterna kan vara bärare av kvicksilver och om det kan vara en källa till att fisk får i sig kvicksilver.

Mobilisering

Oden ligger denna veckan i Helsingborg för att förberedas inför forskningsexpeditionen. Forskarna har kommit ombord för första gången och genomför säkerhetsutbildningar. Samtidigt planerar befälen på Oden och det kanadensiska fartyget hur deras samarbete ska se ut.

– Det är mycket att tänka på inför en expedition. Men det viktigaste handlar om kommunikation. Ibland kommer vi ligga och köra framför Louis S. St-Laurent och ibland kommer vi vara på skilda platser, säger befälhavaren Mattias Pettersson.

– Det är också mycket att tänka på inför forskningen. Vi måste begära in all information från forskarna så att vi kan placera ut de och deras utrustning på rätt plats och få ihop allt logistiskt

En besättningspersonal på två forskare

Han har jobbat ombord sedan 2001 och varit med på minst en expedition nästan varje år sedan dess.

– Det är fantastiskt roligt att vara där, annars hade jag inte gjort detta och försvunnit nästan hela sommaren.

Vanligtvis är besättningen med under hela expeditionen eftersom besättningsbyten uppe i Arktis inte är så enkelt. Förutom Mattias Pettersson arbetar 24 personer till i besättningen och 44 forskare är med ombord.

– Vi försöker hålla det så så att det går max två forskare per besättningsmedlem. För även om forskarna också ingår i säkerhetspersonalen är det besättningen som har det största säkerhetskunnandet.

”Viktigt att förstå global uppvärmning”

Själva expeditionen startar från Longyearbyen på Svalbard den 8 augusti och pågår fram till 20 september då Oden återvänder till Longyearbyen. Enligt Katarina Gårdfeldt är forskningen som görs väldigt viktig.

– Det är väldigt viktigt att förstå global uppvärmning och hur det går till. Arktis har stor betydelse för detta, för där pågår uppvärmingen för fullt. Tidigare var Arktis helt istäckt och en vit yta som reflekterade inkommande strålning. Men i och med att isarna smälter mer och mer övergår det till öppet hav och en mörk yta som istället absorberar det mesta av den inkommande strålningen.

Kanada vill göra anspråk

Ombord på Oden finns även danska och norska forskningsprojekt inom maringeologi och isteknik. Ombord på det kanadensiska fartyget kommer man samla in data om den kanadensiska kontinentalsockelns utsträckning. Något som kommer ligga till grund för Kanadas anspråk på områden som är en förlängning av landets kontinentalsockel enligt FN:s havsrättskonvention.

Oden har i princip sedan hon byggdes på Götaverken i slutet av 80-talet kunnat användas som ett forskningsfartyg, och enligt Katarina Gårdfeldt är hon ett fantastiskt forskningsfartyg.

”Världens bästa isbrytande forskningsfartyg”

– Hon är väldigt bred och skapar breda rännor efter sig som möjliggör mätningar. Hon tar sig fram nästan överallt. Och samarbetet mellan Sjöfartsverket och Svenska Polarforskningssekreteriatet har lett till att det finns väldigt god kunskap ombord om hur man bedriver forskning på bästa sätt.

– Oden har till och med utsetts till världens bästa isbrytande forskningsfartyg av tidningen Science.