Kategori: Specialfartyg | Forskning | Miljö

Nytt fartyg för forskning

Staten bör satsa på ett nytt, avancerat forskningsfartyg, skriver SLU, SMHI och Kustbevakningen i en gemensam rapport.

SLU, SMHI och Kustbevakningen förordar i en förprojekteringsrapport att staten avsätter medel till ett nytt, 63 meter långt forskningsfartyg. 

Utredningen gjordes av en projektgrupp med experter från SLU, SMHI och Kustbevakningen, ledd av Mattias Sköld från SLU, medan projekteringen av fartyget genomfördes av SSPA.

Ska ligga ute länge

Fartyget, som beräknas kosta 430 miljoner kronor, ska rymma en besättning på 13 man och minst lika många forskare. Det ska utrustas för fiske och tagningar av vattenprover samt ha laboratorier, till vilka man kan ta in fisk och andra prover direkt från havet. Dessutom ska fartyget kunna stanna ute till havs i 16 dagar, utan att behöva fylla på bränsle eller andra förråd samt ha flexibilitet för andra forskningsuppdrag än SLU:s och SMHI:s regelbundna övervakningar. 

Nordiska samarbeten

Mattias Sköld vid SLU:s institution för akvatiska resurser, säger att Sverige behöver ett väl fungerande forskningsfartyg för främst fiskundersökningar och oceanografi.

– Idag samarbetar vi med Danmarks Tekniske Universitet och använder det danska fartyget Dana. Samarbetet är effektivt och fungerar utmärkt, men eftersom Dana är gammal och snart behöver ersättas, är det ingen långsiktig lösning.

SMHI å sin sida samutnyttjar det finska forskningsfartyget Aranda, enligt ett avtal med Finska miljöcentralen (SYKE). Men inte heller det är ett långsiktigt hållbart arrangemang, då EU:s ökande krav på miljöövervakning kommer att göra det svårt för länderna att dela på ett enda fartyg.

 

 

Kommentarer

  • kapten Hadock

    Använd Kustbevakningens befintliga flotta av fartyg. Det vore väl det mest samhällsekonomiska.
    Ett sådant samarbete borde varit etablerat före länge sedan istället för att hyra in utländskt tonnage för skattemedel.
    Kustbavkningen förfogar redan över modern tonnage som skulle möjliggöra samordningsvinster med forskning och bevakningsuppdrag.

  • Tin Tin

    Håller med Kapten Hadock

  • Sven Ericsson

    Överför någon av KBV enheter till Sjöfartsverket så är problemet löst på ett kostnadseffektivt sätt. Får rätt besättning och behörighet!!

    • Anonym

      Rätt besättning?

  • Anonym

    Bygg om KBV 003 som bara nöter kaj!

  • Anonym

    Håller fullständigt med tidigare talare, använd dom som ”inte används”

  • Anonym

    Hur skulle en KBV;are kunna vara ute i 16 dagar!??

    • Tim Tin

      Aktionsdistans, 12 knop 9500NM… Det räcker väl?

  • Finansministern

    Den rapporten ligger extremt fel i tiden, 430 miljoner kr för att ersätta gamla ARGOS när sjöverkande myndigheterna är beordrade att samordna och effektivisera sig i samverkan. Kbv verkar inte ha någon somhelst känsla för verkligheten när den pensionerade tekniska chefen sätter sig som expert och utfärdar rådet ”bygg nytt tonnage” trots att man inte har råd att drifta den flotta man byggt upp för skattebetalarnas pengar.

  • Kent Carlberg

    Saknar KB helt självkritik och ansvarskänsla ? Projektet med Rumänienfartygen var väl inte helt lyckat och dessutom alldeles för dyrt.Hoppas att Finansdepartement är like kategoriskt med det här projektet som mot tonnageskatten ( som man kanske aldrig riktigt förstod )

    • J.L

      Inte mycket rätt här men bra försök

  • Eriksberg

    Gör som i Holland, lägg detta på Svitzer eller liknande som kör management etc. Du får du folk som kan fartyg av den här sorten samt kostnadseffektivt byggande. Uppe på detta kan fartyg av den här storleken ha ett andra användningsområde som nödbogserare i våra vatten. KBV har kappast den kompetens som behövs för en lyckad nybyggnation i den här storleken, den finns knappt på konsultbasis i Sverige heller utanför rederiorganisationerna. Resultatet ses tydligt i KBV 001-002 osv. SSPA kan givetvis testa och komma fram till bra fartyg, det är dock stor skillnad att vara ”on site” vid byggnation för att få ett bra fartyg.

    • A.Johansson

      Patetiskt att tro att dom svenska rederierna har en så stor kompetens. Har lång erfarenhet av både svenska och utländska rederier och dom svenska rederierna ligger kvar någonstans på 70-80-talet när dom hade sin storhetstid sist.

      • Sannegården

        För att själv ha suttit i olika tekniska organisationer i rederier både i Sverge och utomlands (två organisationer med över 160 fartyg), där man byggt nya fartyg (AH, Olja/chem tankers samt Pax) så kan jag inte hålla med dig. Om du tror dig veta att det är sämre i svenska organisationer så vet jag inte vad du baserar det på. Det finns givetvis topp performers utomlands, men att svenska redare skulle vara sämre finns det ingen grund i generellt. Får känslan av en gammal uteseglare som surnat till här….

    • Skärhamnarn

      Jag är intresserad av att ta management på fartygen (naturligtvis inte ensam utan ett team av skeppare och chiefar). Är det något det finns intresse för?

  • Andreas Åsenholm

    Det föreligger också ett behov på ett nytt utbildningsfartyg som kan tjäna som flytande utbildningsplattform för morgondagens sjömän. Varför inte projektera ett utbildnings-& forskningsfartyg på vilket båda behoven kan tillgodoses?

    • David Lindgren

      Jag håller med dig min gode vän farbror Åsenholm. Jag ska hjälpa dig att leta efter bra sponsorer som kan sponsra oss med ett stort kapital med pengar så att vi kan financiera det nya fartyget. Jag kan höra med billiga varv nere i Asien och be dem skicka en demo konstruktion och en offert på hur många miljoner det ska kosta. Så kan vi lämna in det till regeringen efter valet. Jag lovar att hjälpa dig. Så här kan det nya skolfartyget se ut.

  • Sven

    Absolut inte skall KBV vara inbland i detta fartyg!! Överför någon av KBV nyare större enheter till Sjöfartsverket eller någon civil operatör stor besparing!

    • Anonym

      Håller med dig Sven.
      Håll KBV utanför.
      Dom har inget att tillföra utöver massor av personal som knappast kan förknippas med havsforskning.
      Med KBV som operatör blir det dubbelt så dyrt och hälften så effektivt.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.