Kategori: Miljö | Ekonomi | Politik

Nordiska rådet ska granska EU:s svaveldirektiv

Nordiska rådet har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp som ska undersöka hur EU:s kommande svaveldirektiv kommer att slå mot sjöfarten i de nordiska länderna. 

Rådet möttes i förra veckan i Reykjavik på Island, och en av större frågor som behandlades var just det nordiska genomförandet av EU:s svaveldirektiv, med planerad start 2015. Uppdraget för arbetsgruppen är att ta reda på om de ekonomiska sidoeffekterna av genomförandet skulle kunna underlättas, och en första rapport kommer att sammanställas till rådets nästa möte i april. 

– Genomförandet av EU:s svaveldirektiv kommer att slå hårdare mot sjöfarten i de nordiska länderna jämfört med i södra Europa, säger Cecilie Tenfjord-Toftby (M), ordförande för Nordiska rådets näringsutskott. 

Enligt Tenfjord-Toftby finns det därför ett behov av ytterligare kunskap om hur direktivet kan genomföras på bästa sätt med hänsyn till de nordiska ländernas ekonomiska och konkurrensmässiga förutsättningar. 

Risk för fler vägtransporter

Stefan Caplan, som är ledamot i Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott, menar å sin sida att den totala miljönyttan av genomförandet av svaveldirektivet, som planen för det nu ser ut, inte heller är självklar.

– Minskade svavelutsläpp är nödvändigt av miljöskäl, men det bör ske i en takt och på ett sätt som inte drabbar enskilda rederier eller länder allt för hårt, säger Stefan Caplan. 

– Ett snabbt genomförande av hårdare regler för nordisk sjöfart riskerar att flytta över fler transporter från sjöfart till väg. Det kan få motsatt effekt på möjligheterna att nå våra klimatmål. Jag hoppas därför att vår arbetsgrupp även kommer att ha möjlighet att titta de totala miljökonsekvenser som ett genomförande 2015 kan komma att få, avslutar Stefan Caplan.

Borde agerat tidigare 

Ann-Kristine Johansson, som är ordförande i miljö- och naturresursutskottet, säger till Sjöfartstidningen att hon hoppas att arbetsgruppen kommer att enas om någon form av nordisk samsyn på följderna av svaveldirektivet.

– Vi får se vad de kommer fram till. De kan till exempel komma att föreslå någon form av koordinerat stöd till omställning, eller att svaveldirektivet införs senare – alternativt att det införs successivt och inte från en dag till en annan. Vad som sedan händer efter deras första rapport i april tar vi ställning till då, säger Ann-Kristine Johansson som medger att Nordiska rådet är sent ute i frågan om svaveldirektivet.      

– Det är lätt att se i backspegeln att vi borde ha agerat tidigare och där får ju jag i egenskap av ordförande för miljö- och naturresursutskottet ta på mig en del av skulden. Frågan har visserligen debatterats i riksdagen tidigare, men då har man bara pratat om hur detta kommer att drabba sjöfarten specifikt och inte tittat på konsekvenserna av svavelreglerna i dess helhet. Nu vill vi i Nordiska rådet lyfta det hela och se hur svaveldirektivet kommer att påverka hela Östersjöregionen och samtliga nordiska länder, förutom Island då.

Hoppas på ändrad inställning

Ann-Kristine Johansson säger samtidigt att hon är bekymrad över den svenska regeringens inställning till sjöfarten, inte minst i samband med införandet av svavelreglerna. 

– Finland har sitt sjöfartsstöd och Norge har sin NOx-fond, medan Sverige inte har visat samma välvilja till sjöfarten. Nu hoppas vi att man ändrar inställning så att vi kan få fram en nordisk samsyn på följderna av svavelreglerna. För även om det självklart är viktigt med miljöregler, så är det ju inte bra om det skulle nu visa sig att alltför mycket av sjötransporterna flyttar över till land. Det hjälper ju inte miljön i stort, säger Ann-Kristine Johansson, ordförande i miljö- och naturresursutskottet. 

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.