Talartätt på Transportstyrelsens seminarium

Frågor som likabehandling och sjöfartens klimatanpassning var speciellt engagerande på Transportstyrelsens årliga sjöfartsseminarium.

Relaterade artiklar

Transportstyrelsens årliga sjöfartsseminarium ägde i år rum 5–6 februari 2020 i den ståtliga Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm. Under två dagar talade ett 20-tal föreläsare på teman som godset, arbetet och klimatet. Varje tema avslutades med paneldebatter där även publiken fick möjlighet att ställa frågor.

Mattias Landgren, statssekreterare Infrastrukturdepartementet, inledde seminariet. Han berättade bland annat att man från regeringens sida vill se en större överflyttning från land till sjö. Han efterfrågade också att branschen sätter press på politiken i de frågor som anses viktiga.

Godset

Första temat för dagen var godset, där Pia Berglund, nationell samordnare för nationell och inrikes sjöfart presenterade hur arbetet går med den handlingsplan som lades fram under 2019 med 62 åtgärder för att stärka inrikes sjöfart och närsjöfart. Hon berättade om hur långt arbetet kommit, vad som är prioriterat och vad som återstår. 

Nya inre vattenvägar

Johan Skogwik på Transportstyrelsen och Johan Wahlström på Sjöfartsverket presenterade arbetet med ”Nya inre vattenvägar” samt pratade om vilka nya områden som Transportstyrelsen föreslår ska klassas som inre vattenvägar och hur farlederna i dessa områden kan bli säkra och anpassade efter det behov som finns. De nya inre vattenvägarna kommer inte att ersätta fartområdena E och D utan ett tredje certifieringssätt tillämpas.

Lyckat projekt

Lars Green, konsult på Maritimt Forum, berättade om överflyttning från väg till närsjö i praktiken och arbetet med varuägardialoger med målet att lyfta gods från väg till sjö. Lars presenterade bland annat ett projekt som blev lyckat med hjälp av ekobonus och menar att fas 2 av ekobonus går för långsamt. 

Sofia Franzén på Lindbäcks bygg handlade om varför Lindbäcks Bygg har valt att börja frakta med båt och berättar att viktiga aspekter för dem i val av transport var miljön och kostnader.

Belastar havsmiljön

Eva-Lotta Sundblad på Havsmiljöinstitutet fokuserar på samhällets påverkan på havsmiljön och förbättringspotentialer. Hon berättade bland annat om sjöfartens effekter på havsmiljön. 

– Belastningen på havsmiljön måste minska och fartygsrutter i känsliga områden måste modifieras, sa Eva-Lotta Sundblad. 

I paneldebatten lyftes frågan vad fördelen med de nya inre vattenvägarna är då det redan finns ett nationellt regelverk? Frågan fick inget riktigt svar men kommenterades med att de nya vattenvägarna möjliggör ytterligare ett sätt att bedriva sjöfart och sjöfarten får bevisa vilket alternativ som är bäst. 

4 av 10 har svårt att rekrytera

Nästa tema för dagen, arbetet, inleddes av Ted Bågfeldt, prefekt på Sjöfartshögskolan i Kalmar, och Fredrik Olindersson, avdelningschef för Maritima studier på Chalmers, som presenterade hur arbetsmarknaden ser ut i dag, hur behoven kommer att se ut de närmaste åren och hur många som utbildar sig till sjöbefäl idag. Och de ställde också frågan om utbildarna möter branschens behov.

Ted Bågfeldt sa att 4 av 10 rederier har svårt att rekrytera och en utredning har startats om Sveriges framtida behov av sjöfartskompetens som skall vara klar sommaren 2020. 

Fredrik Olindersson sa att samhällets utveckling kommer att styra sjöfartens utveckling och att teknikkunskapen hos befäl behöver bli större i framtiden. 

Sjöfartskonvojen

Per Barkman, som var ansvarig för genomförandet av Sjöfartskonvojen 2019, berättade om rekryteringssatsningen som genomfördes i somras under rubriken ”Ett jobb för ALLA”. 

I den avslutande paneldebatten lyftes frågor från publiken som hur lärarnas kompetens säkerhetsställs i framtiden samt om det kanske kunde vara ett alternativ att öppna filialer till sjöfartshögskolorna till exempel i Stockholm och i norr eftersom högskolorna idag bara finns på två platser. 

Inga genvägar

På temat arbetsmiljö sa Cecilia Österman, arbetsmiljöforskare på Linné­universitetet, att det inte finns någon snabb väg att gå för branschens arbete med att skapa hållbara, jämställda och attraktiva arbetsplatser. Resan från policy till praktik går via helhetssyn på förebyggande och främjande åtgärder på flera olika nivåer. 

Cajsa Jersler Fransson från #lättaankar talade om hur #metoo har påverkat samhället och hur #lättaankar har påverkat sjöfarten så här drygt två år senare. 

Carolina Kihlström från Svensk Sjöfart berättade sedan om vad som händer inom branschsamarbetet Vågrätt och hur branschen kan bidra till en arbetsmiljö i världsklass. Hon sa att det finns stora vinster för både medarbetare och organisation med att jobba med frågor som arbetsmiljö och trakasserier. I paneldiskussionen kom det kommentarer som varför vi inte har kommit längre i frågorna och ombord väntar man på att rederierna ska sätta ner foten.

Statliga aktören måste gå före

Dag två började med fokus på klimatet. Skärgårdsredarnas medlemmar Erik Froste på Färjerederiet och Henrik Börje­sson på Börjessons Charterbåtar presenterade under temat klimatet. Erik Froste berättade om deras väg och alternativ till att bli klimatneutrala. Han sa att den stora statliga aktören måste gå före, mind­re rederier har inte råd att göra miss­tagen. Han uppmanade organisationer att ta reda på vilket alternativ som är bäst för just den egna verksamheten och sa att mycket handlar om beteende. 

Henrik Börjesson presenterade en mind­re rederiverksamhets möjligheter och hinder till fossilfri hållbar drift och berättade om arbetet för att nå målet fossilfri drift. Verksamheten är registrerad som aktör i ”Fossilfritt Sverige” och transportutmaningen att driften skall vara helt fossilfri 2021 är antagen. Detta görs genom att köra på biodiesel och Henrik Börjesson redogjorde för dagens biodiesels fördelar och nackdelar. Han  visade också på företagets policy gällande transporteffektivisering samt nya möjligheter till installation av hybriddrift med el och biodiesel i befintliga mindre passagerarfartyg. 

– Vi tillsammans måste på alla sätt försöka påverka myndigheter och politik för bättre förutsättningar och vi måste själva på ett bättre sätt prioritera investeringar som leder till en hållbar attraktiv fossilfri inrikes sjöfart, säger Henrik Börjesson. 

Comeback för seglen

Därefter gav Per Tunell på Wallenius Marine bakgrund och statusuppdatering på deras projekt som avser återinföra seglande fartyg i handelssjöfarten.

Lars Höglund på Furetank Rederi AB berättade om Furetanks satsning på LNG-fartyg och rederiets resa mot IMO:s 2050-mål. Lars Höglund sa att det bästa sättet att tänka på miljön är att minimera tomlaster och att optimera sina rutter. I den avslutande paneldebatten fick Henrik Börjesson och Lars Höglund frågan om deras satsningar för miljön inneburit några extra kostnader och båda instämde att satsningarna absolut påverkat ekonomin men är nödvändiga  för långsiktig överlevnad.

Avdelningsdirektör på Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning, Gunnar Ljungberg, sammanfattade seminariet med att påtala nyttan med att akademi, myndigheter och industri möts på detta sätt. 

– Med ett engagemang i världsklass kan vi tillsammans gå vidare.