Höjden på den nuvarande Göta Älvbron möjliggör passage med relativt stora fartyg utan broöppning.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Regelverk | Hamn/Logistik | Torrlast

Regelförslag för broöppning på Göta älv

Trafikverket, Sjöfartsverket, Västtrafik och Göteborgs stads trafikkontor har tagit fram ett förslag på regler för när broarna över Göta Älv ska öppnas.

De nya reglerna för broöppning ska gälla från och med att den nya Hisingsbron öppnas för trafik i början av nästa år.

Redan när den Hisingsbro som nu håller på att byggas var ett förslag bland flera på hur en bro skulle kunna se ut, var protesterna från Vänersjöfarten och kommunerna längs Göta Älv och kring Vänern högljudda. Att bygga en ny bro som de specialanpassade fartygen av Vänermaxstorlek inte kommer under ansågs vara en dödsstöt mot sjöfarten på Göta Älv och mot den nationella ambitionen att öka den inrikes sjöfarten.

Många broöppningar

Trots det beslöts att en bro som är 6,3 meter lägre än den nuvarande Göta Älvbron skulle byggas. Det betyder att i princip samtliga lastfartyg som ska passera den nya bron måste begära broöppning, vilket ska jämföras med att ett av tre lastfartyg i dag behöver broöppning. 

När Mark och Miljööverdomstolen trots det gav Göteborgs stad klartecken att bygga den nya bron, slog den fast att trafikslagen som påverkas av Hisingsbron måste hitta gemensamma regler som gör att trafikflödena inte blir lidande. 

Nu har ett sådant förslag blivit klart. 

Förslaget berör all trafik över och under Hisingsbron i centrala Göteborg och de båda järnvägsbroarna vid Marieholm några kilometer längre uppför Göta älv. Det handlar om bussar och spårvagnar, bilar och lastbilar, cyklister och gående, lastfartyg, passagerar- och fritidsbåtar samt gods- och passagerartrafik på järnvägen till Göteborgs hamn och Bohuslän.

Hisingsbron inte problemet

Johan Eriksson är Sjöfartsverkets infrastruktursamordnare och har suttit med i gruppen som tagit fram det gemensamma förslaget för trafiken. Han säger till Sjöfartstidningen att det under arbetets gång har visat sig att Hisingsbron inte är den stora flaskhalsen, utan järnvägstrafiken över Marieholmsbroarna

– Det finns inte så många luckor i tågtidtabellen längre så möjligheten att få till öppningar är begränsade. Det har Trafikverket och vi på Sjöfartsverket insett och måste jobba vidare med, så frågan har blivit mer komplex än bara Hisingsbron. Det är alltså tågbroarna och tågtidtabellen som blir styrande för när Hisingsbron kan öppna och den komplexiteten har i dagsläget varken Västtrafik eller Göteborgs kommun riktigt insett.

Samverkansregler

Några av de viktigaste delarna i förslaget till samverkansregler är:

  • I rusningstrafiken på helgfria vardagar kommer Hisingsbron, precis som Götaälvbron idag, inte att öppnas för fartyg och segelbåtar. Detta för att då istället ge kollektivtrafiken full framkomlighet. Dessa tider är kl. 06–09 på morgonen och kl. 15–18 på eftermiddagen.Därutöver ska broöppning för fartyg kunna ske hela dygnet hela året, efter anrop i god tid.

  • För segelbåtar föreslås att Hisingsbron öppnas vid minst fem fasta tillfällen varje dygn, varav minst fyra fasta tillfällen dagtid (kl. 09–19). Information om de exakta tiderna kommer att finnas i flera olika informationskanaler.

  • För segelbåtar sker en samordning av passagerna vid Hisingsbron och Marieholmsbroarna, så att segelbåtarna, främst på väg västerut, hinner passera båda broarna i anslutning till den fasta öppningstiden vid Hisingsbron.

  • Vid Marieholmsbroarna föreslås att öppning även i fortsättningen ska ske när det finns tillgängliga luckor i den planerade tågtrafiken. Sjöfartsverket och Trafikverket kommer därtill fortsätta sitt arbete med hur sjöfart och järnväg kan samverka på lika villkor.

Anpassning krävs

Enligt Johan Eriksson måste sjöfarten utnyttja dygnets alla timmar för att minimera de negativa effekterna och samtidigt se till att ha god planering och framförhållning.  

– Näringen måste vara beredd att anpassa sig, vara ute i god tid för att kunna hantera eventuella väntetider. Den måste anpassa sig till hur det blir. Om jag vore redare i dag skulle jag fundera på hur man framöver ska bygga fartyg för Vänersjöfart för att få en konkurrensfördel.

Hur Vänersjöfarten ställer sig till brofrågan är svårt att avgöra i dag eftersom trafiken under de gångna fyra-fem åren störts av att både Marieholmsbron och Marieholmstunneln byggts. Och naturligtvis av arbetet med bygget av Hisingsbron.  

– Det har varit en period av längre stopp och det gör att det är svårt att säga hur Hisingsbron i sig påverkar sjöfarten. Men när allt är klart ska vi försöka mäta om vi kan se några förändringar i någon riktning. Tanken är att Trafikverkets projektledare under våren ska åka ut och träffa näringen och politiken runt Vänern så de kan ge sina synpunkter på det nya samverkansförslaget. Det är allas förhoppning att det här ska bli så bra som möjligt.

Prövotid

Det framtagna förslaget till samverkansregler består av två delar. Första delen handlar om att hantera dagens trafik och dagens broar. Andra delen om att gemensamt utvärdera hur samverkansreglerna fungerar i praktiken under prövotiden för Hisingsbrons villkor, och att kunna anpassa samverkansreglerna vid förändrade framtida behov för alla berörda.

Parternas ambition är att kunna underteckna en överenskommelse om samverkansregler, i god tid innan Hisingsbron tas i drift våren 2021.

Fakta:

Under helåret passerar i genomsnitt 3,3 lastfartyg per dygn vid Hisingsbron och 3,1 vid Marieholmsbroarna.
Omkring 15 dygn per år passerar åtta eller fler lastfartyg och under senare år har som mest 11–12 lastfartyg passerat Göta Älv under ett och samma dygn.