Det var den 29 augusti 2022 som en brand uppstod på ropaxfärjan Stena Scandica utanför Gotska sandön på resa från Norvik utanför Nynäshamn till Ventspils i Lettland, det med 241 passagerare och en besättning på 58 personer ombord.
Fartyget blev delvis rökfyllt och var strömlöst i omgångar och drev i sex timmar i hårt väder i riktning mot Fårö, norr om Gotland. Men enbart någon kilometer kvar till Fårö lyckades besättningen starta maskinerna igen.
Utredning från MSB klar
Olyckan har utretts av den danska haverikommissionen, men nu har även svenska MSB presenterat sin utredning med fokus på ledning och samverkan mellan olika räddningstjänstaktörer. Syftet var att ta fram ett underlag som kan användas för utveckling av ledning och samverkan vid flera samtidigt pågående räddningsinsatser vid en händelse i statlig och kommunal räddningstjänst.
MSB:s utredning visar på ett stort behov av tidig samverkan, informationsdelning och proaktivitet vid komplexa händelser mellan aktörer. Olika aktörer behöver snabbt bli aktiverade och sedan tidigt få en uppdaterad samlad lägesbild.
– Tveka inte att inleda samverkan tidigt vid komplexa händelser och vänta inte på att ”någon annan” ska initiera. Att någon aktör sätter igång en snabb, fungerande samverkan vid en händelse, innebär inte att någon annan övertar ledning eller någon enskild aktörs ansvar eller mandat, utan ska syfta till att samordning och gemensam inriktning ska åstadkommas utifrån den aktuella situationen och behoven, säger Henrik Larsson, enhetschef vid enheten för ledning och räddningstjänst under höjd beredskap, på MSB i ett pressmeddelande.
Ser behov av att utveckla samverkan
Utredningen konstaterar bland annat att ett första formellt samverkansmöte för att skapa en samlad lägesbild borde ha initierats tidigare.
– För att samverkan mellan myndigheter ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör förutsättningar finnas för att samverkan ska kunna ske på alla nivåer. Det finns fortsatt behov att utveckla samverkan mellan statliga, regionala och kommunala aktörer vid större olyckor och händelser. Tidig samverkan och proaktivitet vid komplexa händelser behövs, säger Henrik Larsson.
FAKTA: Slutsatser från utredningen:
- Ett första formellt samverkansmöte för att skapa en samlad lägesbild borde ha initierats tidigare. Händelsen startade kl. 12.15 och ett första samverkanmöte hölls kl. 20.00.
- I en händelse med så många inblandade aktörer som denna, bör länsstyrelsen tidigt och på eget initiativ kalla till samverkansmöte.
- Acceptans för ett proaktivt förhållningssätt måste finnas i hela det svenska beredskapssystemet.
- Kontaktvägarna har inte alltid gått via den övergripande ledningen (i den kommunala räddningstjänstorganisationen) vilket har resulterat i att informations- och beslutsvägar har förbigåtts.
- Kommunal räddningstjänst behöver utveckla sitt proaktiva tänkande och agerande vid komplexa händelser. Särskilt då de inträffar, eller riskerar att inträffa, på platser där det är svårt eller tar tid att få fram resurser.
- Det är av största vikt att förhållningssätt, arbetssätt, rutiner och så vidare, utvecklas för att uppfylla syftet med räddningsledningssystem. Det är också viktigt att alla som arbetar i räddningsledningssystemens olika delar får fortbildning så att de har den kunskap och kompetens som krävs för att verka inom det.
- En samverkansperson är en roll som kan användas i större utsträckning av landets kommunala räddningstjänster, både vid pågående händelser och i ett proaktivt syfte för att skapa bättre förutsättningar för den egna organisationen och de samverkande parterna att tolka sina uppdrag.