Heléne Mellquist, Kenny Reinhold, Pia Berglund, Jörgen Lorén och Christian Lövgren på riksdagsseminariet.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik | Regelverk

Blå skatt på agendan i riksdagsseminarium

Det var god uppslutning på ett sjöfartsseminarium i Riksdagen i går, då sjöfarten förklarade varför Blå skatt är så viktig för Sverige.

Den första aktiviteten som arrangerades av det på nytt startade Riskdagens Maritima Nätverk var ett kort seminarium med temat Blå skatt. Bland annat var representanter från närmare tio olika utskott närvarande på seminariet på onsdagen.

Hans Rothenberg, moderat riksdagsledamot, står bakom återstarten av Riskdagens Maritima Nätverk. Efter tillställningen var han uppenbart nöjd.

– Det var riktigt bra uppslutning i huset, framför allt väldigt kul att kunna samla alla aktörer inom sjöfarten, säger han till Sjöfartstidningen.

Viktiga rederier

I sitt inledande anförande betonade Anna Risfelt Hammargren från Sjöfartsforum rederiernas betydelse i det maritima klustret.

– Vi har en väldig påverkan på varandra i det maritima klustret. Den delen som vi ska prata om idag är rederierna som finns inom transportdelen och har oerhört stor påverkan för utvecklingen i det övriga klustret.

Faller utanför

Det egentliga programmet inleddes med att tonnageskatteutredaren Marie Jönsson presenterade två års arbete med utredningen.

– I direktiven så fanns det ett syfte och det var att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Det har ganska stor betydelse för utformningen av förslaget och vi har försökt hitta incitament till att man ska flagga svenskt.

Fartyget ska ha en bruttodräktighet på minst 100 för att omfattas av den föreslagna tonnagebeskattningen. Att denna gräns valdes beror enligt Marie Jönsson på att den används av många andra länder.

– Det har kommit fram att det finnas en kategori som faller utanför och det är mindre fartyg som används som supplyfartyg till exempel till vindkraftverken som står i öppet hav. Det ska bli spännande att se vad remissinstanserna säger, här skulle man kanske kunna tänka sig att sätta en annan gräns just för att få med dessa fartyg.

I direktivet stod att det även skulle gälla verksamhet i internationell trafik.

– Det innebär att till exempel att Gotlandstrafiken inte kommer att omfattas så som förslaget ser ut. Det kanske kan finnas öppningar. När det gäller sjöfartsstödet så talar man om trafik som utsätts för internationell konkurrens.

Svår fråga

Marie Jönsson tog även upp ackumulerade överavskrivningar eller latenta skatteskulder.

– Det var kanske den frågan som förra utredningen hade största bekymret med. Vi hade nu tydliga direktiv, vi fick inte efterge överavskrivningarna. Det har vi inte heller gjort, de ska tillbaka till beskattning på ett eller annat sätt. De fastställs i ett så kallat skillnadsbelopp. Återföringen sker successivt vart femte år, men om man under perioden ökar sitt tonnage och den ägda andelen så behöver man inte återställa den. Gör man inte detta ska den återföras med minst 25 procent. Det här tycker vi känns väldigt bra, vi har fått till ett system som gynnar alla.

Bort från sjöfartsstödet

Utredningen föreslår att tonnageskatten finansieras genom att ta drygt två procent av sjöfartsstödet, något som väckt en viss besvikelse bland rederier och de ombordanställdas branschorganisationer.

– Det motverkar lite syftet med hela utredningen att ge incitament till ytterligare inflaggning så vi har skrivit väldigt tydligt att vi inte är nöjda med förslaget, understryker Marie Jönsson.

Reservanterna representerades av Pia Berglund från Sveriges Redareförening, Jörgen Lorén från Sjöbefälsföreningen, och Kenny Reinhold från SEKO Sjöfolk.

– Det känns nästan lite tråkigt för vi är överlag väldigt positiva, sade Pia Berglund.

Sätt ribban högt

Pia Berglund uppmanade också åhörarna att sätta ribban högt i sjöfartsfrågor.

– Jag tror att vi ska vara modiga i det här forat och sätta ribban högt. Vi ska inte sikta på att bli något korplag här i sjöfartsligan. Sverige har ju faktiskt varit en stor sjöfartsnation. Vi var större än Danmark för några år sedan, påpekade hon.

– Det står faktiskt företag idag och väntar och vi pratar om investeringar på runt 500 miljoner till en miljard, och de vill veta. Alla uttalande från politikerna är viktiga, det här är en receptiv bransch. När ni säger saker i Riksdagen så lyssnar vi. Alla signaler vi får är viktiga. Allting som ni kan göra i era partier för att visa att ni satsar på sjöfart det är sådant man lyssnar efter.

Möjlighet att påverka

Jörgen Lorén betonade att det krävs en svensk handelsflotta för att sjöfartsklustret ska kunna vara med och diskutera då man skapar nya regler.

– De sätts inte i Sverige, de sätts i London i IMO, där man styr mycket och har vi ingen sjöfart så får vi inte vara med. Svenska rederier ligger i förkant på arbetet med miljö och effektiv operation och det är också en förutsättning för att vi ska kunna ligga i framkant i de internationella organen för att bättra på sjöfartens rykte. Kan vi vara med och påverka från Sverige så kan vi bättra på miljön och också arbetsförhållandena. Finns det en stark svensk sjöfart är vi med och påverkar den.

Hans budskap var att Blå skatt är en nödvändighet.

– Införs tonnageskatten så har vi avtal med rederierna när det gäller hur vi hanterar bemanning och så vidare. Kommer det in fartyg så kommer vi också att få arbetstillfällen och vi har ett bra förhållande till redarna. Vi är tämligen överens hur det ska se ut i framtiden.

Viktigt med samarbete

Kenny Reinhold lyfte fram betydelsen av att inte ta bort av sjöfartsstödet.

– Det är de gångerna vi gör något tillsammans som det blir riktigt bra. Ni som var med 1998 när det som vi kallade bruttomodellen infördes kommer ihåg att staten sa att parterna måste göra någonting, sedan kommer staten in och stöder med en fixerad summa. Vi gjorde TAP-avtalet för att vi skulle få sjöfartsstödet. Om slutresultatet skulle bli att man tar från sjöfartsstödet så är det faktiskt så att man ändrar i en uppgörelse som vi gjorde som en motprestation för att man skulle få sjöfartsstödet. Jag känner det nästan som en liten lusing till sjöfolket och redarna som ändå har gjort någonting. Vi hoppas att ni inte belastar sjöfartsstödet för det kan få en negativ effekt, menade han.

Viktigt för TransAtlantic

Heléne Mellquist, vd för TransAtlantic AB inom Rederi AB Transatlantic, betonade betydelsen av Blå skatt för rederiet.

– Vad är det som är viktigt för oss med tonnageskatten? Vi måste ha ett kluster där vi kan plocka kompetent och bra folk i Sverige. Vi vill ha kvar närheten till den svenska industrin. Vi måste också växa lönsamt och då är det viktigt att vi får bra förutsättningar att göra det. Ska vi börja köpa nytt tonnage och investera i nya fartyg i Sverige under svensk flagg så är detta ett hinder som försvinner.

Hög produktivitet

Christian Lövgren, ansvarig för public affairs och chefsekonom vid Sveriges Redareförening, redogjorde för en rapport som Oxford Economics tagit fram för den europeiska redareföreningen ECSA om sjöfarten inom EU.

– De som arbetar inom sjöfarten är betydligt mer produktiva än inom andra industrier. Om man jämför med sysselsatta inom landtransporter så är produktiviteten dubbelt så stor. Sjöfarten har också en signifikant multiplikatoreffekt. För varje miljon som skapas i ekonomisk tillväxt från sjöfarten så skapas 2,6 miljoner någon annanstans.

Han visade också två exempel på länder som infört tonnageskatt.

– I Storbritannien var det en kraftig minskning i tonnaget men ett tydligt trendbrott i samband med att tonnageskatten infördes. Tyskland hade en positiv utveckling redan innan, men efter att tonnageskatten infördes har ökningen varit nästan exponentiell. Jag har inte valt de två länderna för att de skulle visa på väldigt bra siffror. Land efter land visar exakt samma sak.

Kommentarer

  • Anonym

    Är detta buisness as usual ?

  • Anonym

    Tyskland är väl ett särledes dåligt exempel !
    Hela KG verksamheten är ju uppbyggd på att inga skatteer ska betalas !
    Investera ej inbetalda skattepengar i ett rederi, bli delägare i ett fartyg och går det bra så blir det skattefri utdelning !
    Vem kan konkurera med Tysk och Holländsk flagg.
    Det är ju där det stora konkurrens problemet ligger. De har fått och fortfarande gör precis som de vill. Seko Kenny, tycker ju att hans kumpaner på ITF gör ett stålande jobb. Svårt att tänka mig att en Svensk redare skulle få segla med den typ av besättning som en Hollandare gör !
    Vad spelar Blå skatt för någon roll då ?

  • svensk flaggad

    – Citat från artikeln: Införs tonnageskatten så har vi avtal med rederierna när det gäller hur vi hanterar bemanning och så vidare.Vore intressant om någon kunde precisera hur bemanningen för manskap och befäl ska se ut. Nationaliteter t.ex.

  • Sent

    Tror att klockan redan slagit 12 hos redarna…..

  • Anonym

    Tomma löften behöver inte infrias ,de som som anställer oss har inte lovat något.
    pantha rei.

  • Anonym

    Skeptisk,vem lovar något ?

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.