Fotograf: Terje Fredh

Kategori: Passagerarsjöfart | Kultur

Vårt flytande kulturarv hotas av pandemin

Pandemin är en katastrof för Sveriges k-märkta fartyg. Det visar en undersökning från Sjöhistoriska museet.

Pandemin innebär ett extra tufft läge för de kulturvårdande föreningarna och rederierna bakom Sveriges k-märkta fartyg. Intäkterna från den publika verksamheten har uteblivit. Kvar finns utgifterna.

Sjöhistoriska museet skickade under hösten ut en enkät till ägarna av Sveriges 147 k-märkta fartyg. Den samlade bilden av enkätsvaren är att oersättliga kulturvärden nu är hotade.

– Flera aktörer har tvingats att helt ställa in sin seglation under året, vilket inneburit att antalet passagerare och de intäkter man har av biljettförsäljningen gått ner till noll. Trots det har man ändå utgifter för till exempel kajplatser, ordinarie underhåll och vissa avgifter som innebär ett katastrofalt år ekonomiskt, säger intendent Fredrik Blomqvist på Sjöhistoriska museet i ett pressmeddelande.

Ideell verksamhet

De k-märkta fartygen drivs och underhålls av ideella föreningar, rederier och privatpersoner. Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och regeringen att alla ska skära ned på sitt resande får stora konsekvenser för aktörerna.

– Sverige har ett rikt kulturarv med många k-märkta historiska fartyg men när intäkterna från passagerarna uteblir, äventyras grunden för ett långsiktigt bevarande och rapporten visar att vi har anledning att var oroliga för framtiden, säger Mats Djurberg, museichef för Sjöhistoriska museet.

Fick ställa in helt

Sjöhistoriska museet listar flera exempel ur enkätsvaren och där framgår att Waxholmsbolagets fartyg Norrskär och Storskär i Stockholm inte har gått alls under 2020. Föreningsägda passagerarfartyget Mariefred (1903) i Stockholm har för första gången sedan fartyget byggdes ställt in den kontinuerliga trafiken helt. Andra exempel på helt inställd verksamhet är ångarna Trafik (1892) i Hjo och Östersund (1874) i jämtländska Storsjön. Passagerarångaren Bohuslän (1914) i Göteborg har gått i starkt reducerad trafik – så även ångfartyget Blidösund (1911) i Stockholm.

Självklart ska alla hjälpa till att hindra smittspridningen, men rederiet behöver hjälp att överleva då man ju i praktiken fått ett verksamhetsförbud.

Göran Hahne, skeppare på Soten

Av enkätsvaren att döma har rederierna kunnat få del av de medel som regering och riksdag ställt till förfogande. Men fartygsägarna anser att ansökningsförfarandet och ersättningsnivåerna lämnar mycket övrigt att önska. Sjöhistoriska museets tolkning är att det är svårt att i detta förfarande ta hänsyn till kulturhistoriska värden i kommersiell trafik.

66-procentig minskning

Göran Hahne som är skeppare på k-märkta passagerarbåten Soten (byggd 1915) i Smögen har fått en minskning med 66 procent av passagerartalen vilket hotar hela verksamheten.

– Självklart ska alla hjälpa till att hindra smittspridningen, men rederiet behöver hjälp att överleva då man ju i praktiken fått ett verksamhetsförbud, säger han i pressmeddelandet.

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, har sammanställt undersökningen i en rapport som finns tillgänglig via museets webb.