Det arbetas intensivt på både myndigheter, rederier och forskningsinstitut just nu kring sjöfartens omställning. Under måndagens konferens som arrangerades på Lindholmen Conference Center i Göteborg gemensamt av Sjöfartsverket och Lighthouse, presenterades i huvudsak arbetet med att ställa om den nationella fartygsflottan till fossilfri drift med talare från Sjöfartsverket, Trafikverket och Kustbevakningen. Dagen var indelad i tre teman, operationell påverkan, teknik och människan i fokus.  

Sänkt fart för lotsbåtarna

Utifrån det operationella perspektivet var en av talarna Björn Andreasson, nationell koordinator på Sjöfartsverket. Han berättade om myndighetens beslut från förra året om en generell fartbegränsning för lotsbåtarna över hela landet till 18 knop, vilket fått en stor effekt på bränsleförbrukningen.

– Den totala effekten av det här på vår totala förbrukning på halvårsbasis har blivit en minskning med 12 procent, säger han.

Förra året kom ett trendbrott för Sjöfartsverkets lotsverksamhet. Sedan 2010 har utsläppen minskat, men kurvan nedåt har berott på ett minskat antal lotsningar. Under 2022 ökade antalet lotsningar igen samtidigt som utsläppen ändå minskade. 

Nu arbetar Sjöfartsverket mot det interna målet att nå en utsläppsminskning med 35 procent till år 2027.

– Vi kommer nå och gå förbi det målet genom ett gäng tekniska åtgärder, så som nya lättviktsbåtar, bottentvättar och värme vid kaj. Men de tekniska förändringarna är helt beroende av att vi förändrar operationen i verksamheten. Det handlar inte om att rakt av ersätta gammal med ny, då når vi inte målen. Det ställer också krav på att vi arbetar på andra sätt, säger han.

KBV installerar batterier i största fartygen

Kustbevakningen presenterade en pågående teknisk satsning kring sina tre fartyg i KBV 001-serien, myndighetens största fartyg. Inom ramen för regeringsuppdraget Fossilfri flotta har Kustbevakningen inlett en hybridisering av de tre fartygen vilket helt enkelt innebär att de ska få batteriinstallationer. Bland annat ska fartygen kunna gå kortare sträckor med elektrisk drift, använda batterierna för att ta de högsta topparna (peak shaving) och ha batterierna som redundans, vilket minskar risken för blackouter.

 – Just nu har projektet lyfts över till ett varvsavtal som vi håller på att upphandla och vid årsskiftet hoppas jag att vi har en vinnare. Målsättningen är att starta upp i början av nästa år, säger Jonas Nilsson, utvecklingsingenjör på Kustbevakningen.

Enligt myndighetens beräkningar kommer hybridiseringen ge en lägre bränsleförbrukning som innebär 850.000 kronor i besparingar per år och fartyg, 1,1 miljoner kronor i lägre underhållskostnader per år och fartyg, samt 435 ton mindre co2-utsläpp per år och fartyg.

Besättningen lär sig flyga drönare

Att omställningen kräver nya arbetssätt för de anställda ombord åskådliggjordes i ett flertal av dragningarna under konferensen, bland annat av Karl Herlin, befälhavare på isbrytaren Atle och Emelie Tingström, projektledare på Sjöfartsverket för satsningen på isrekognosering med drönare. Istället för att en isbrytare ska köra en lång sträcka bara för att rekognosera isläget, kan det göras med hjälp av drönare som kan flyga upp till ett avstånd på 50 kilometer från fartyget.

– Det här innebär att vi har besättningsmedlemmar som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter är UAS-piloter, säger Emelie Tingström.

Totalt har fyra personer på isbrytaren Atle utbildats till drönarpiloter, från befälhavare och styrmän till matroser. Uppgiften handlar om att förbereda flygning, flyga och sedan landa och behandla datan.

– Att bli flygklara kräver sällan mer än 30 minuter. Man riggar drönaren på helikopterplattan ombord där man startar. När man väl är uppe i luften lämnar man över till en besättningsmedlem som står uppe på styrbords bryggvinge där vi byggt upp en UAS-station, säger Emelie Tingström.

Nytt forskningsprojekt 

En annan talare på temat krav på individen i omställningen var Joakim Dahlman, forskare från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Han redogjorde för ett nytt projekt som VTI ska genomföra under ett års tid.

– Vi har precis i dagarna fått ett projekt från Lighthouse och Stiftelsen där vi ska titta på Fit for 55 och vad det kommer innebära, framförallt kopplat till gränsen på 5.000 bruttoton och farhågan att man kommer bygga fartyg under den gränsen och då kanske gör avkall på arbetsmiljön ombord. Det finns en oro i branschen att man tar bort utrymmen för besättningen och det ska vi titta närmare på om det verkligen är så, säger han. 

Konferensen sändes live, vilket går att se i efterhand här och här.