Fotograf: Mathias Luther

Surra för väg och sjö

Med dagens intermodala transporter berör dåligt säkrade landsvägslaster ofta också sjöfarten.

Olika sätt att säkra lasten och att slarva med samma sak diskuterades ingående under ett seminarium i Helsingfors den 11 november 2011.

– Det största problemen kommer med ro-ro-fartygen, säger Niklas Rönnberg som är ombudsman för Rederierna i Finland, med ansvar för säkerhetsfrågor. 

– Man vet inte alltid hur det är surrat under presenningarna eller inne i containrarna, eller vad de väger.

Slarv bakom förskjutning

Bland talarna fanns representanter för bland annat trafikpolisen, tullen, stuvarfacket, hamnoperatörerna och säkerhetsforskarna i Finland. De flesta var eniga om att misslyckade surrningar oftast beror på fel attityder – slarv.

Attityderna inom företag åter påverkas av företagskulturen, och den styrs i sista hand av ledningen. Attitydfostran är en politiskt populär medicin – men ändå ofta ineffektiv. 

Vissa allvarliga olyckor kunde undvikas om alla små incidenter och nära ögat-situationer skulle rapporteras och analyseras. Men i många företag undviker man att rapportera dem för att inte ”i onödan” svärta ner det egna ryktet. 

Dåliga system

Det som kan tolkas som tecken på slarv kan också påverka försäkringsavgifter eller ersättningar och skjuts därför under mattan. 

– Om man verkligen får folk att rapportera samvetsgrant från ett företag och dess ökade antal incidentrapporter läcker ut i offentligheten ger det precis motsatt bild av säkerhetsarbetet. Just därför ger vi aldrig ut de här rapporterna inom luftfarten, där det redan i åratal funnits fungerande rapporteringssystem, sade forskningsdirektör Sami Mynttinen från Trafi, Finlands rätt nya integrerade trafiksäkerhetsmyndighet.

Ansvaret avdunstar

Vissa arbetsrutiner hindrar ordentlig surrning. Det kan vara stuvare som lastar men besättning som surrar. Många laster kräver att lastning och surrning görs jämsides. Det fungerar inte att ett gäng lastar färdigt innan de andra börjar surra.

I landsvägstrafiken är chaufförens roll delvis motstridig. I Sverige ansvarar han helt och i Finland delvis för kvaliteten på lastningen och surrningen, men ibland får han bilen eller släpet färdiglastat. 

Släpen eller containrarna kan vara förseglade så att inte ens föraren vet hur det ser ut inuti. 

Optimal, inte maximal

I landsvägstransporter räknar man med en acceleration på 1 G vid inbromsning, 0,5 G vid kurvtagning. I sjöfarten ger sjögång på norra Atlanten omkring 0,8 G i sidled.

Peter Andersson, som leder konsultfirman Mariterm med säte i Höganäs, är sekreterare för projektet Sagit, Säkring av gods i transit. Han talade på seminariet om utvecklingen av den europeiska säkerhetsnormen EN 12195-1. Den reviderades 2010 – i lindrigare riktning. Enligt Andersson ledde normens tidigare beräkningsgrunder till orimligt omfattande krav på surrningarna.

Seminariedeltagarna besökte efter föredraget Nordsjö hamn öster om Helsingfors för att se hur olika surrningar fungerar i praktiken. Kristinestads bilskola som är en av landets få utbildare av chaufförer för tunga släp demonstrerade sin egen anordning för att simulera G-krafter med lutning.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.