Kategori: Politik

Skyll inte på EU-kommisionen

Regeringen skyller på EU-kommissionen istället för att ge svensk sjöfart chans att utvecklas, menar tre kristdemokrater från Göteborg.

Sverige kunde varit föregångare för nya, framväxande segment inom sjöfarten om vi fört en offensivare sjöfartspolitik. Tyvärr har näringsdepartementet ryggat för att ta det nödvändiga initiativet gentemot EU-kommissionen som kunnat möjliggöra en vidgad definition för sjöfartsstöd. Kristdemokraterna vill se en sjöfartspolitik som tillåter en växande sjöfart.

Det här kräver  tonnageskatt, rättvisa konkurrensvillkor kring sjöfartsstöd, en aktiv diskussion med arbetsmarknadens parter om införande av svenskt sjöfartsregister samt ett flertal andra åtgärder som regeringen just nu samlar till en proposition. I fråga om sjöfartstödet hade vi kunnat varaännu snabbare.

Sjöfartsstöd infördes för att stärka och jämna ut konkurrensförhållandena i Europa. Lissabonstrategin talar om klara och förutsägbara regler där hela EU-området kännetecknas av en enhetlig politik för goda och jämna konkurrensförhållanden. Genom att bevara och införa särregler som gör företagande svårare att utföra i Sverige, motverkas Lissabonstrategin och vi går miste om arbetstillfällen. 

Marin Mätteknik som finns i Göteborg, utför bland annat sjömätning, kartläggning av havsbottnen och undervattensinspektioner för statliga myndigheter, industrins och försvarets behov. Med fulla orderböcker och expanderande högteknologisk verksamhet med 225 anställda utsågs dess VD, Ola Oskarsson till Årets Entreprenör 2011. Fram till 2009 mottog företaget i likhet med andra marina aktörer sjöfartsstöd för sin verksamhet till havs. Sjöfartsstöden samordnas sedan 1980-talet på EU-nivå för att garantera jämlika konkurrensvillkor inom Europa.  Sjöfartsstödet innebär en återbetalning av källskatt och arbetsgivaravgift för de anställda.

Efter en ändring i förordningen skärptes kraven vilket ledde till att Marin Mätteknik förlorade stödet. Med en årlig ökning av lönekostnader motsvarande 30 till 40 miljoner kronor blev den svenska flaggan för företaget svår att motivera. I oktober 2010 kom Jonas Bjelvenstams utredning Svensk Sjöfarts konkurrensförutsättningar (SOU2010:73) med den uttryckliga uppmaningen till författningsändring av definitionerna för sjöfartsstöd. Ställda inför utredningens uppmaning och risken att förlora ytterligare företag till utflaggning uttryckte regeringen initialt ambitionen att utvidga begreppet men landade 7 mars 2011 i bedömningen att det inte var möjligt. 

Kristdemokraterna ställde då genom Alf Svensson i Europa-parlamentet en fråga till EU-kommissionären Maria Damanaki för att efterhöra hur sjöfartsstödet ska tolkas. Svaret, som kom i september 2011, tillkännagav att man nu identifierade forskningsfartyg, fartyg som brukas för kabelläggning eller rörläggning längs havsbotten samt kranfartyg som mottagliga för sjöfartsstöd. 

Vad gäller stöd för sjömätning och konstruktionsarbeten i marin miljö ville kommissionen inte ta ställning förrän de fått information från medlemsstaters konkreta planer. Initiativet har alltså varit och är vårt! Istället för att åse utflaggning från landet behöver regeringen vända utflödet genom att kommunicera en vidgad definition till kommissionen för vilka verksamheter som vi anser bör vara mottagliga för sjöfartsstöd.

Det går inte att skylla på EU-kommissionen till varför vi undanhåller svenska företag möjligheten att verka i Sverige under rimliga villkor. Kommissionen har uttryckt att man saknar Sveriges vilja i frågan. Vi kan uttrycka den viljan idag, nu, på en gång!

Annelie Enochson, riksdagsledamot
 och sjöfartspolitisk talesperson  (KD)

Anders Fasth, regionfullmäktigeledamot (KD)

Marianne Bergman, kommunfullmäktigeledamot (KD)

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.