Läs mer: Sjöfartstidningens alla artiklar om Sjöfartsverkets neddragningar.

Det är Sjöfartsverkets styrelse som tagit beslut om åtgärderna i den treårsplan som presenteras för regeringen i veckan. För att hamna på nollresultat tvingas Sjöfartsverket till kraftiga neddragningar det närmaste året. Man lägger ner två av fem helikopterbaser, kallägger en isbrytare och halverar kapaciteten på tungt farledsunderhåll och sjömätning. Man skär också i myndighetens administration motsvarande kostnader på 40 miljoner.

Åtgärderna kommer att få direkt påverkan på både kunder och medarbetare. 

– Sjöfartsverket har tidigare alltid strävat efter att leverera den service som förväntas på bekostnad av stora underskott. Nu har vi tagit beslut om att premiera ett nollresultat och leverera den service som vi faktiskt har råd att leverera utifrån de intäkter vi har, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund till Sjöfartstidningen. 

Anpassar sig till intäkterna

Förra året hade Sjöfartsverket ett underskott efter finansiella poster på 600 miljoner. Prognosen framåt, om man inte vidtar några åtgärder, hamnar på ett underskott mellan 200 och 300 miljoner per år förutsatt att det inte är en sträng isvinter.

– Nu anpassar vi vår verksamhet efter de ekonomiska förutsättningar vi har, drar ner kraftigt och når nollresultat. Vi har försökt att hitta åtgärder som blir så lindriga som möjligt, säger Erik Eklund.

Målet är att kostnader och intäkter ska hamna i balans till 2026, vilket innebär att det är bråttom att påbörja neddragningarna så snart som möjligt.

Beredd på reaktioner

Erik Eklund är medveten om att neddragningarna kommer att få reaktioner från flera håll.

– De som drabbas kommer att reagera. Det vore konstigt annars, säger han.

Att en isbrytare kalläggs riskerar att leda till stängda farleder och hamnar vilket drabbar basindustrierna i norr. Att två helikopterbaser läggs ner innebär längre insatstider för räddningsinsatser och att flygvapnet inte kommer att kunna öva som idag. 

Mer information i april

Vilka fartyg och helikopterbaser som berörs har myndigheten inga besked om i nuläget. Enligt Erik Eklund kommer Sjöfartsverket att utnyttja tiden fram till slutet av april för att utreda detta. 

Han kan heller inte säga om neddragningarna kommer att leda till uppsägningar.

– Vi kan inte utesluta det. Nu måste vi ta oss tid att analysera beslutet vi har fått från styrelsen. Vi ska vrida och vända på möjligheterna vi har för att komma fram till minst smärtsamma resultat som möjligt. Uppsägningar är absolut sista alternativet, säger han. 

250 miljoner till per år

Enligt Erik Eklund skulle Sjöfartsverket, för att kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt utifrån de förväntningar som finns, behöva ett ökat anslag på 250 miljoner kronor per år med indexeringsuppräkning.

– Mer än hälften av detta rör statens anslag för helikoptrarna, men det finns en mängd olika poster som bygger upp till den här summan. Till exempel att vi har 37 statliga byggnadsminnen som vi är ålagda att sköta men som vi inte får tillräcklig budget för. Det finns många anslag som inte är uppräknade sedan 1994 och det här behöver korrigeras om vi ska fortsätta leverera vårt uppdrag. Vi behöver också öka våra avgifter med motsvarande 250 miljoner kronor per år, säger Erik Eklund till Sjöfartstidningen.

Stora investeringar behövs

Dessutom har myndigheten ett enormt stort investeringsbehov framöver. 

– På grund av vår dåliga ekonomi har Sjöfartsverket under väldigt många år skjutit på underhåll av infrastruktur och investeringar i nya fartyg och system. Allt har skjutits på för att kunna leverera så mycket samhällsservice som alla förväntar sig. När vi samlar ihop det behovet blir det drygt 35 miljarder på en tioårsperiod, säger han.

Det låter som mycket pengar men generaldirektören påpekar att det utgör tre procent av den nationella planen för infrastruktur som är på totalt 1.171 miljarder. 

– Jag anser att det kan vara rimligt att sjöfarten är värd tre procent av nationell plan, när samhället är beroende av sjöfarten och 90 procent av import och export någon gång går på köl, säger han. 

Det är drastiska åtgärder och neddragningar som nu läggs fram. Visste du att detta ingick i uppdraget när du tackade ja till att bli generaldirektör?

– Ett av uppdragen är ju att få ekonomin i balans och jag hade läst gamla årsredovisningar och treårsplaner och visste hur det såg ut. Men att det skulle bli så här radikalt på så kort tid trodde jag kanske inte. Jag hade sett fram emot att förbättra verksamheten bit för bit, hitta nya smarta lösningar och jobba successivt. Nu blir det lite mer drastiskt och vi ser ännu inte riktigt konsekvenserna av det. Men det är som det är och vi får ta det därifrån.