Hampus Hagman (KD) och Magnus Jacobsson (KD).

Fotograf: Riksdagen

Kategori: Politik

Satsningar på sjöfart ger stor nytta för hela samhället

Sjöfart är en grundförutsättning för vårt välstånd och vår välfärd. Det säger sig självt när ungefär 90 procent av handelstransporterna i något skede sker till havs. Snart sagt alla sektorer i samhället är beroende av sjöfarten, antingen direkt eller indirekt. Därför är också sjöfartens villkor en viktig samhällsfråga. Om vi dessutom kan få den svenskflaggade sjöfarten att växa, så ger det ytterligare jobb och tillväxt. Vinsterna med det är flera.

En ofta diskuterad fråga när sjöfarten kommer på tal tonnagebeskattningen. Tonnageskatten är en schablonskatt som sätts utifrån i fartygets lastkapacitet och syftet är att förenkla arbetet för redaren, jämfört med vanlig beskattning. Arbetet med att införa tonnageskatten i Sverige startades av den tidigare Alliansregeringen och genomfördes sedan av den rödgröna regeringen. Detta är mycket positivt och den enighet som präglade detta arbete var förmodligen mycket bra för Sverige.

Den rödgröna regeringens sätt att finansiera tonnageskatten är däremot mycket negativt. Det görs genom att sänka ett annat stöd, ofta kallat nettomodellen, med en procent. Det kan tyckas vara en liten förändring, och i förhållande till hela statsbudgeten handlar det också om mycket lite pengar. Men genomförandet av denna förändring riskerar att skada branschens förtroende för att Sverige kan ha en långsiktig politik för stärkt sjöfart. Kristdemokraterna motsätter sig denna förändring och behåller den tidigare nivån på sjöfartsstödet i vårt eget budgetförslag. För oss är det självklart att sjöfarten ska ha långsiktiga förutsättningar.

Tidpunkten för försämringen är också märklig. Tonnageskatten har nu funnits i Sverige i snart tre år. Den har gett goda effekter. Antalet svenskflaggade fartyg stiger. Därmed stiger också skatteintäkterna som dessa företag genererar. Behovet av att försämra nettomodellen borde vara litet, även sett ur ett offentlig-finansiellt perspektiv.

Miljönyttan med sjöfarten är stor. Transportvolymerna är mycket stora och hastigheterna förhållandevis låga, vilket gör att utsläppen är relativt små. Men givetvis behöver också sjöfarten göra mer för att vi ska nå miljömålen. De avgiftssystem och skatter som finns behöver styra i rätt riktning, men idag ser vi alltför ofta att systemen styr fel. Redare som gör stora miljöinvesteringar får ofta högre kostnader.

Dessutom har de förändringar som skett på senare år försämrat tidigare miljörabatter. Dessa rabatter behöver istället förbättras, och det behöver dessutom säkerställas att de medel som finns faktiskt betalas ut. Kristdemokraterna förstärker därför miljörabatten med 30 miljoner kronor. Vi vill också att skatter som missgynnar miljöinvesteringar, som till exempel stämpelskatten ses över. Dessutom anser vi att hela farledsavgiftssystemet måste ses över, både för att förstärka miljöincitamenten ytterligare men också för att förstärka svensk sjöfart generellt. Att överhuvudtaget ta ut farledsavgifter är ur ett europeiskt perspektiv sällsynt. 

Det går bra för svensk sjöfart, men mer behöver göras. Det vinner miljön på, det stärker svensk konkurrenskraft, och det skapar större skatteintäkter som kan användas för vård, äldreomsorg och skola.

Hampus Hagman (KD), riksdagsledamot

Magnus Jacobsson (KD), riksdagsledamot

Kommentarer

  • rolf b bertilson

    Det behövs mer än så för att tonnageskatten skall få fullt genomslag i Sverige. Kravet på 75% av tiden i internationell fart måste ändras annars flaggar inte huvudstyrkan av svenskägda fartyg nu med utländsk flagg tillbaka till Sverige.

  • SE

    Transportstödet på Norrland måste också omfatta sjöfart.

Artikeln är stängd för fler kommentarer