Replik: ISM-koden gör stor nytta

Eddie Jansson tycker att Sjöfartstidningen i sin förra ledare gör sig till språkrör för dem som tycker att allt var bättre förr.

När man läser Per-Henrik Sjöströms ledare i förra nummret av Sjöfartstidningen känns tongångarna igen från det som oftast hörs från företrädesvis äldre konservativa sjöbefäl vars främsta devis är ”Det var bättre förr”.

Visst finns det skrämmande exempel på Safety Management System som är orimligt komplexa, men som tur är så hör dessa till undantagen.

I ledaren kritiseras auditörernas arbete. Jag håller inte med om att auditörer inte diskuterar med fartygspersonalen om vad som är onödigt i systemen. Ett exempel är när Transportstyrelsen dömde ut ett helt Safety Management System med motiveringen att systemet bestod av 14 pärmar varav många inte var relevanta för fartyget ifråga.

Per-Henrik Sjöström hävdar i sin ledare att ”Det enda som i grund och botten krävs av ISM-koden är incident-rapportering”. ISM-koden kräver betydligt mer än så. Den kräver att man skall ha ett system som garanterar en säker operation av fartyget och en säker arbetsmiljö, att man skall identifiera risker för fartyget, personal och miljö samt etablera skydd mot dessa risker.

Den kräver också att man kontinuerligt skall förbättra kunskapen hos såväl personal iland som ombord, inkluderat olycks-beredskap relaterat till såväl säkerhet som miljöskydd. Ett sådan system skall bland annat innehålla procedurer för allt arbete som identifierats som riskfyllt. Dessa procedurer är inte till för att ersätta sjömansskap och sunt förnuft, de är till för att skapa en säkrare arbetsmiljö ombord.

Systemet skall auditeras regelbundet för att kontrollera att det är relevant och effektivt eller om det finns skäl för förbättringar. Jag tror att de allra flesta håller med om att säkerhetsstandarden ombord har ökat betydligt sedan kravet på ett Safety Management System ombord infördes.

Detta återspeglas även i olycks-statistiken där antalet olyckor kraftigt reducerats sedan ISM-koden infördes 1997 (och inte 2002 som det felaktigt anges i ledaren). Till exempel minskade antalet tanker-olyckor med hälften från 1995 till 2002.

Per-Henrik Sjöström skriver också att ”Dessutom skall rederiets landorganisation auditeras enligt samma principer, bland annat för att undvika att tjänstemännen kan två sina händer om det inträffar något till sjöss”. Detta är i och för sig rätt eftersom ansvarsområden skall vara klart definierade både i land och till sjöss. Ett av syften med ISM koden är att ledningen inte skall kunna frånsäga sig sitt ansvar, men i ledaren låter det mer som om det handlar om att hitta den skyldiga om något händer.

Huvudsyftet med en audit av landorganistaionen är att kontrollera att säkerhetssystemen fungererar i land och att det finns tillräckligt med resurser för att ge fartygen den support de behöver.

De övriga rapporter som i Per-Henrik Sjöströms ledare nämns som ”irrelevanta” är ofta krav från lastägaren, alltså rederiets kund. Om inte rapporteringen hinns med under arbetstid utan att sjösäkerheten blir lidande så är det befälhavarens och rederiets skyldighet att antingen utbilda personalen bättre, rationalisera rapporteringen eller utöka bemanningen.

Eddie Janson

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.